Jimmie Åkesson öppnar för att Sverigedemokraterna kan söka stöd från Socialdemokraterna för att driva Sverige mot en statligt styrd sjukvård. Utspelet sätter samtidigt press på Moderaterna, som fortfarande säger nej till ett fullständigt förstatligande. Men någon färdig SD–S-linje finns inte: Socialdemokraterna vill ha mer statlig styrning, men har hittills sagt nej till att staten helt tar över vården.

Åkesson: M kan behöva ”vika ner sig”

Sverigedemokraterna vill på sikt att staten tar över huvudansvaret för den svenska sjukvården. I ett nytt utspel den 18 augusti säger partiledaren Jimmie Åkesson att Moderaterna kan behöva ge med sig om en majoritet i riksdagen formas för ett statligt huvudmannaskap.

SD, KD och Liberalerna har alla rört sig mot en modell där staten tar över ett betydligt större ansvar. Moderaterna säger däremot nej till ett fullständigt förstatligande.

Åkesson öppnar därför för att även Socialdemokraterna skulle kunna bli en del av det parlamentariska trycket på M.

Budskapet är i praktiken att Moderaterna inte nödvändigtvis kan blockera frågan bara för att partiet är störst i Tidösamarbetet.

Åkesson bedömer samtidigt inte att ett fullständigt förstatligande går att genomföra på en mandatperiod. Nästa regering skulle i stället behöva börja ta steg mot ett mer samlat statligt ansvar.

Dagens utspel kom i samband med SD:s nya vårdpolitik. Hurbra har tidigare gått igenom partiets förslag om statliga psykiatrihem och hur de är tänkta att fungera.

Socialdemokraterna har inte sagt ja

Åkessons öppning betyder inte att SD och Socialdemokraterna redan står på samma sida.

Magdalena Andersson har under augusti sagt att Socialdemokraterna vill se större statlig styrning och mer statlig finansiering av sjukvården. Men hon har samtidigt uttryckligen sagt nej till att staten helt tar över huvudmannaskapet.

S-ledaren har bland annat varnat för att en stor organisatorisk omläggning skulle kunna skapa nya problem och längre vårdköer under övergången.

Skillnaden är viktig.

Socialdemokraterna vill flytta mer makt och pengar till staten, men behålla en mer decentraliserad vårdorganisation. SD vill däremot på sikt att staten får det yttersta ansvaret för sjukvården.

Åkessons invit är därför än så länge ensidig.

Det finns inget besked från Socialdemokraterna om att partiet accepterar ett fullt förstatligande eller vill göra upp med SD i frågan.

Så står partierna om ett förstatligande

Moderaterna är alltså det enda Tidöpartiet som fortfarande tydligt motsätter sig ett fullständigt statligt huvudmannaskap.

Men M är inte ensamt i riksdagen.

Även exempelvis Vänsterpartiet har sagt nej till att staten helt ska ta över vården, samtidigt som partiet vill öka statens ansvar inom flera delar av systemet.

Frågan är därför mer komplicerad än en enkel konflikt mellan staten och regionerna. Nästan alla partier vill i någon form öka den nationella styrningen. Den stora skiljelinjen går vid vem som ska bära det slutliga ansvaret.

Vad betyder det att förstatliga vården?

I dag är Sveriges 21 regioner huvudmän för huvuddelen av hälso- och sjukvården.

Ett fullständigt statligt huvudmannaskap skulle innebära att staten tar över det övergripande ansvaret för att vården finansieras, planeras och erbjuds invånarna.

Det betyder däremot inte automatiskt att staten själv skulle driva varje vårdcentral och sjukhus.

Privata vårdgivare skulle fortfarande kunna utföra vård på uppdrag av det offentliga. Den stora förändringen skulle vara vem som ytterst bestämmer över organisationen, pengarna och planeringen.

Kommunernas ansvar för exempelvis delar av äldreomsorgen och den kommunala hälso- och sjukvården skulle inte heller automatiskt försvinna.

Ett fullständigt förstatligande skulle därför vara betydligt större än ett vanligt politiskt beslut om mer statliga pengar.

Regionernas finansiering, personal, sjukhusfastigheter, kollektivavtal och organisation skulle behöva hanteras i en helt ny modell.

Statlig utredning stannade vid en mellanväg

Frågan har redan utretts på nationell nivå.

Vårdansvarskommittén analyserade både ett helt och delvis statligt huvudmannaskap och lämnade sitt slutbetänkande under 2025.

Utredningen landade inte i att staten omedelbart skulle ta över all svensk sjukvård.

I stället föreslogs ett större statligt ansvar inom bland annat kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatri och ambulansflyg.

Det är en modell som ligger mellan dagens regionstyrda system och den fullständiga statliga modell som SD och KD förespråkar.

Den som vill läsa mer om utredningens slutsatser kan ta del av regeringens sammanställning av Vårdansvarskommitténs förslag.

Väljarna mer positiva än politikerna

Principen om ett större statligt ansvar har också ett relativt starkt stöd bland väljarna.

I SOM-institutets undersökning för 2025 svarade 63 procent att det var ett mycket eller ganska bra förslag att staten skulle ta över ansvaret för sjukvården.

26 procent svarade neutralt och 11 procent tyckte att förslaget var ganska eller mycket dåligt.

Undersökningen säger däremot inte att 63 procent stöder exakt den modell som SD eller KD förespråkar. Frågan handlar om den övergripande principen om statligt ansvar.

Det visar ändå varför vården har blivit en politiskt attraktiv fråga inför valet 2026.

Kan SD och S faktiskt samarbeta?

I nuläget är ett formellt samarbete långt ifrån klart.

Socialdemokraterna har gjort tydligt att partiet inte söker ett politiskt samarbete med SD och står dessutom fortfarande på en annan linje i själva sakfrågan.

Men Åkessons utspel handlar lika mycket om Moderaterna som om Socialdemokraterna.

Om S fortsätter röra sig mot större statlig styrning samtidigt som KD, SD och L driver frågan ännu längre kan Moderaternas position bli alltmer isolerad.

KD har också försökt få Socialdemokraterna att närma sig ett statligt huvudmannaskap under sommaren.

Det öppnar för ovanliga majoriteter i en enskild riksdagsfråga även om partierna står långt ifrån varandra i övrigt.

För SD blir möjligheten samtidigt ett sätt att öka trycket inom Tidösamarbetet.

Åkessons besked är därför inte ett tecken på att en färdig SD–S-överenskommelse om sjukvården ligger nära.

Det är framför allt ett besked till Moderaterna: om fler partier samlas bakom ett statligt huvudmannaskap kan frågan bli betydligt svårare för M att stoppa efter valet 2026.