AIK Fotboll redovisar ett rörelseresultat på 138,3 miljoner kronor för årets andra kvartal. Rekordförsäljningen av Zadok Yohanna till Brighton har på några månader förändrat klubbens ekonomiska läge totalt. Samtidigt visar rapporten hur beroende rekordresultatet är av stora spelaraffärer.

AIK:s intäkter steg från 81,0 miljoner kronor under andra kvartalet 2025 till 229,3 miljoner i år.

Än större är förändringen på resultatraden. Rörelseresultatet går från minus 9,6 miljoner till plus 138,3 miljoner kronor.

Bakom vändningen ligger framför allt försäljningen av Zadok Yohanna till Premier League-klubben Brighton.

AIK:s Q2 2026

Siffrorna visar samtidigt varför resultatet behöver delas upp.

AIK:s transfernetto på 147,4 miljoner kronor är större än hela rörelseresultatet. Den underliggande driften slutade fortfarande på minus 9,1 miljoner.

Spelarförsäljningar stod för omkring 70 procent av klubbens totala intäkter under kvartalet.

Yohanna-affären bakom rekordkvartalet

AIK har inte offentliggjort den exakta övergångssumman för Zadok Yohanna.

Klubben har däremot meddelat att försäljningen till Brighton väntades ge en nettoresultateffekt på mellan 130 och 170 miljoner kronor. Det är den största resultateffekten från en spelarförsäljning i AIK Fotbolls historia.

Redan den lägre delen av intervallet, 130 miljoner kronor, motsvarar omkring 94 procent av hela kvartalets rörelseresultat.

Det gör Yohanna-affären till den helt avgörande förklaringen bakom rekordsiffrorna.

Uppgifter om själva köpeskillingen har legat betydligt högre, men de ska inte blandas ihop med den effekt AIK redovisar i resultatet. Från en övergångssumma ska bland annat kostnader, eventuella ersättningar till andra klubbar och spelarens bokförda värde räknas bort innan resultatpåverkan kan fastställas.

Eget kapital har vuxit till nära 135 miljoner

Den verkligt stora förändringen syns också i balansräkningen.

Vid halvårsskiftet hade AIK Fotboll-koncernen ett eget kapital på 134,5 miljoner kronor. Ett år tidigare var motsvarande siffra 30,4 miljoner.

Det innebär en ökning på drygt 100 miljoner kronor och omkring 343 procent på ett år.

Likvida medel hade samtidigt vuxit från 16,2 till 102,4 miljoner kronor.

Förändringen blir ännu tydligare jämfört med årets första kvartal. Efter Q1 hade AIK ett eget kapital på 23,5 miljoner kronor och redovisade ett rörelseresultat på minus 33,9 miljoner.

Klubben hade då också fått ett villkorat aktieägartillskott på 16 miljoner kronor efter en period med lägre transferintäkter.

Tre månader senare är det egna kapitalet alltså över 134 miljoner.

Rekordförsäljningen har därmed inte bara skapat ett extremt starkt enskilt kvartal. Den har förändrat hela AIK:s finansiella utgångsläge.

Utan transfers går AIK fortfarande med förlust

Den stora frågan efter rapporten är hur stark den löpande verksamheten egentligen är.

Svaret är mer blandat.

Driftresultatet under andra kvartalet var minus 9,1 miljoner kronor. Kassaflödet från den löpande verksamheten var samtidigt minus 1,7 miljoner.

AIK:s vanliga verksamhet genererar alltså fortfarande inte ett positivt resultat utan hjälp från transfermarknaden.

Ser man på hela det första halvåret blir beroendet ännu tydligare.

AIK redovisar intäkter på 263,7 miljoner kronor och ett rörelseresultat på 104,3 miljoner. Transfernettot är däremot 150,2 miljoner.

Driftresultatet för halvåret är minus 45,9 miljoner kronor.

Ungefär 65 procent av AIK:s intäkter under årets första sex månader kommer från spelarförsäljningar.

Det innebär att klubben har fått en mycket starkare balansräkning och betydligt större ekonomiska marginaler, men affärsmodellen är fortfarande starkt beroende av att spelare kan utvecklas och säljas med stora vinster.

Underliggande kostnader går åt rätt håll

Det finns samtidigt tydliga positiva tecken även utanför transfermarknaden.

AIK spelade fem allsvenska hemmamatcher under årets andra kvartal, jämfört med sex under samma period förra året. Klubben bedömer att skillnaden i spelschemat minskade intäkterna med omkring 9,5 miljoner kronor.

När AIK justerar jämförelsen för samma antal hemmamatcher förbättras driftresultatet från minus 16,1 miljoner förra året till minus 9,1 miljoner i år.

Det motsvarar en förbättring på omkring sju miljoner kronor.

Personalkostnaderna har också minskat. Under andra kvartalet sjönk de från 42,6 till 36,0 miljoner kronor.

För hela första halvåret minskade personalkostnaderna från 79,0 till 68,5 miljoner, framför allt genom lägre lönekostnader för spelartruppen.

AIK:s ekonomi är därför inte enbart starkare på grund av Yohanna-affären. Kostnadssidan har också förbättrats.

Skillnaden är att det fortfarande är transfers som skapar vinsten.

Pengarna ligger inte bara på bankkontot

En stor redovisad transferintäkt betyder inte heller att hela beloppet redan har betalats till AIK.

Vid halvårsskiftet hade klubben 200,7 miljoner kronor i fordringar kopplade till spelartransfers. Samtidigt fanns 128,8 miljoner i skulder och upplupna kostnader relaterade till transfers.

Stora övergångar betalas ofta i flera delar över tid.

Det är därför missvisande att se hela den redovisade Yohanna-effekten som pengar som omedelbart finns tillgängliga på AIK:s konto.

Likviditeten har däremot stärkts kraftigt, och klubben har helt andra finansiella marginaler än vid årets början.

Nya spelarförsäljningar fortsätter

AIK:s strategi bygger fortsatt på att utveckla spelare som senare kan säljas.

Den 21 augusti såldes Victor Andersson till portugisiska Vitória SC. Affären ligger efter Q2 och påverkar därför inte kvartalsrapporten.

AIK har uppgett att den väntas ge en nettoresultateffekt på mellan fem och tio miljoner kronor.

Försäljningen visar samtidigt att Yohanna-affären inte är en isolerad del av klubbens modell.

Mer om klubbarnas affärer finns i vår guide till Allsvenskan övergångar sommaren 2026.

AIK utreder den exceptionella skadekrisen

Vid sidan av rekordresultatet innehåller rapporten också ett betydligt dystrare sportsligt besked.

AIK beskriver årets skadesituation som mycket bekymmersam och som något som saknar motstycke i modern tid.

Klubben har därför startat en intern utredning av den dagliga verksamheten för att se vad som kan förändras och förbättras för att förebygga framtida skador.

Så sent som den 19 augusti fanns tio herrspelare i rehabilitering.

Det ekonomiska läget har alltså förändrats kraftigt till det bättre. Sportsligt har AIK samtidigt haft en säsong där skador blivit ett så stort problem att klubben nu granskar sin egen verksamhet.

För den som vill följa hela säsongen finns också vår guide till AIK i Allsvenskan 2026.

AIK är betydligt starkare – men beroendet finns kvar

På några månader har AIK gått från pressad ekonomi till en balansräkning med nära 135 miljoner kronor i eget kapital och över 100 miljoner i likvida medel.

Det är en dramatisk förbättring.

Samtidigt visar Q2-rapporten tydligt vad som ligger bakom förändringen. Transfernettot är större än kvartalets hela rörelseresultat och den löpande verksamheten går fortfarande med förlust.

AIK har alltså blivit mycket starkare ekonomiskt.

Men rekordkvartalet är framför allt ett resultat av att klubben lyckades göra sin största spelaraffär någonsin.