Forskare vid University of Cambridge har använt artificiell intelligens för att utveckla ett vaccin mot fågelinfluensa. I försök med möss och illrar gav vaccinet ett brett skydd mot flera varianter av H5N1-virus. Resultaten är lovande, men forskarna har ännu inte visat att vaccinet fungerar på människor.

Studien publicerades den 5 november 2026 i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Medicine. Forskarna har utvecklat ett experimentellt mRNA-vaccin som är tänkt att ge skydd mot flera olika varianter av fågelinfluensa, även när viruset förändras.

Det är en viktig skillnad jämfört med vaccin som främst utformas för att skydda mot en viss virusvariant. Influensavirus förändras kontinuerligt, vilket gör det svårt att förutse exakt vilka varianter som kommer att spridas.

Cambridgeforskarnas mål är att skapa ett vaccin som inte behöver anpassas lika ofta när nya H5-varianter uppstår.

Så har forskarna använt AI för att utveckla vaccinet

Det nya vaccinet heter DVX-panH5Nx och har utvecklats av forskare vid Cambridge tillsammans med företaget DIOSynVax och internationella samarbetspartner.

Forskarna började med att analysera genetisk information från ett stort antal fågelinfluensavirus. Med hjälp av AI och beräkningsmodeller identifierade de egenskaper som återkommer hos olika varianter.

Utifrån analyserna konstruerades syntetiska antigener. Ett antigen är en del av ett smittämne som immunförsvaret kan lära sig att känna igen.

Vaccinet använder mRNA-teknik för att ge kroppens celler instruktioner att tillverka de utvalda antigenerna. Immunförsvaret kan därefter utveckla ett skydd utan att personen behöver utsättas för själva influensaviruset.

Det är samma grundläggande teknik som används i flera vaccin mot covid-19, även om antigenkonstruktionen är annorlunda.

Den som vill förstå principen närmare kan läsa vår genomgång av hur vaccin fungerar och tränar immunförsvaret.

Tre virusproteiner ska ge bredare skydd

Forskarna valde att rikta vaccinet mot tre olika proteiner hos influensaviruset.

• Hemagglutinin (HA) hjälper viruset att ta sig in i kroppens celler.
• Neuraminidas (NA) bidrar till att nya viruspartiklar frigörs från infekterade celler.
• M2 är ett protein som har en funktion under virusets livscykel.

Vaccinet innehåller fem antigenkonstruktioner kopplade till dessa proteiner. För neuraminidas ingår bland annat konstruktioner som representerar varianterna N1 och N6.

Tanken är att immunförsvaret ska kunna känna igen flera olika delar av viruset. Om en del förändras kan andra delar fortfarande bidra till skyddet.

AI har alltså inte automatiskt skapat ett färdigt vaccin. Tekniken användes för att analysera virusdata och hjälpa forskarna att välja hur vaccinet skulle utformas. Själva vaccinet har därefter utvecklats och testats genom vanligt experimentellt forskningsarbete.

Djurförsöken visade skydd mot flera H5N1-varianter

Vaccinet testades på både möss och illrar. Forskarna använde genetiskt skilda H5N1-virus, där de undersökta varianterna representerar en utveckling över ungefär två decennier.

I musförsöken rapporterades fullständigt överlevnadsskydd mot tre olika H5N1-virusgrupper.

Hos illrar gav vaccinet också ett tydligt skydd. Resultaten visade bättre överlevnad än hos djur som fått ett jämförelsevaccin baserat på traditionella kandidatvaccin mot influensa.

Forskarna kunde dessutom mäta breda antikroppssvar, bland annat antikroppar som neutraliserar virus och sådana som hämmar neuraminidasaktiviteten.

Resultaten beskrivs närmare i den vetenskapliga studien i Cell Reports Medicine.

Betyder resultaten att vaccinet gav 100 procents skydd?

Cambridge lyfter fram att vaccinet gav fullständigt skydd i djurförsöken. Det är dock viktigt att skilja mellan resultaten i olika försöksgrupper.

I en tidigare offentlig version av forskningen redovisades ett illerförsök där fem av sex djur som fått det AI-utvecklade vaccinet överlevde. I gruppen som fick jämförelsevaccinet överlevde tre av sex, medan samtliga sex ovaccinerade djur dog.

Den tidigare forskningsversionen är inte identisk med den slutligt publicerade artikeln. Den visar ändå varför det är viktigt att inte beskriva resultaten som att samtliga vaccinerade djur överlevde i varje försök.

Den slutliga studiens sammanfattning beskriver förbättrad överlevnad hos illrar, medan fullständigt överlevnadsskydd uttryckligen rapporteras i musförsöken.

Forskarna har också påvisat virus-RNA i näsprover från vissa vaccinerade illrar. Det innebär att vaccinet inte har visats förhindra varje infektion eller all potentiell virusspridning.

Det är en viktig skillnad. Ett vaccin kan vara mycket effektivt mot svår sjukdom och död utan att helt stoppa viruset från att infektera kroppen.

Vad visar studien – och vad vet vi fortfarande inte?

En särskild styrka är att forskarna inte enbart har undersökt immunförsvarets reaktion. De har också utsatt vaccinerade djur för virus och studerat hur väl djuren skyddades.

Samtidigt kan resultaten inte direkt överföras till människor. Även om illrar ofta används inom influensaforskning skiljer sig deras immunförsvar och sjukdomsförlopp från människors.

När kan vaccinet börja testas på människor?

Nästa stora steg är kliniska studier.

Forskarna behöver först undersöka om vaccinet är tillräckligt säkert för människor och vilka doser som kan användas.

De behöver också kontrollera om vaccinet framkallar lika breda immunsvar hos människor som hos försöksdjuren.

Därefter krävs ytterligare forskning för att avgöra hur effektivt skyddet är mot infektion och sjukdom. Det behövs även information om hur länge immuniteten håller och om påfyllnadsdoser blir nödvändiga.

Något verifierat startdatum för kliniska studier av DVX-panH5Nx finns ännu inte.

Det betyder inte att all forskning om fågelinfluensavaccin befinner sig på samma tidiga stadium.

Under 2026 har exempelvis en fas 3-studie inletts med Modernas experimentella mRNA-vaccin mot fågelinfluensa, mRNA-1018. Studien omfattar enligt planerna omkring 4 000 vuxna och undersöker bland annat säkerhet och immunrespons.

Det handlar om ett annat vaccin än Cambridgeforskarnas kandidat.

Att andra vaccin redan testas på människor betyder därför inte att det AI-utvecklade vaccinet är nära ett godkännande.

Vad betyder forskningen för Sverige?

Fågelinfluensa sprids framför allt bland fåglar, men viruset kan även infektera däggdjur och i ovanliga fall människor.

Enligt Folkhälsomyndigheten har smitta till människor huvudsakligen förekommit efter nära kontakt med infekterade djur. Några humanfall av H5N1 rapporterades inte i Sverige under 2025.

Sverige har redan beredskapslösningar för att få tillgång till vaccin vid en eventuell influensapandemi. Det innebär att Cambridgeforskarnas vaccin inte är en förutsättning för att svenska myndigheter ska kunna hantera ett framtida allvarligare smittläge.

Den nya forskningen kan däremot få betydelse på längre sikt.

Om ett vaccin kan utvecklas för att skydda mot många olika influensavarianter skulle det kunna minska behovet av att snabbt ta fram nya vaccin när viruset förändras.

Men den möjligheten är fortfarande en forskningshypotes som behöver prövas hos människor.

Det som nu har visats är att AI-baserad vaccindesign kan ge ett brett och lovande skydd i djurförsök. Om tekniken också kan bidra till effektivare skydd mot fågelinfluensa hos människor är nästa stora fråga.