Vaccin tränar immunförsvaret att känna igen ett virus, en bakterie eller ett toxin innan kroppen utsätts för den riktiga smittan. Efter vaccinationen bildas bland annat antikroppar och minnesceller som gör att immunförsvaret kan reagera snabbare nästa gång. Men alla vaccin fungerar inte på exakt samma sätt, och skyddet kan vara allt från några månader till flera decennier.
Vad händer i kroppen när du vaccineras?
Grundidén med vaccin är att immunförsvaret får möta något som liknar ett farligt smittämne, utan att du behöver genomgå den vanliga sjukdomen.
Exakt vad som tillförs kroppen beror på vilken typ av vaccin det handlar om. Det kan exempelvis vara:
- ett försvagat virus
- ett avdödat virus eller en avdödad bakterie
- en liten del av ett smittämne
- ett oskadliggjort bakterietoxin
- genetiska instruktioner som gör att kroppens celler tillfälligt tillverkar ett protein från smittämnet
Gemensamt är att immunförsvaret får något främmande att reagera på.
De ämnen som immunförsvaret lär sig känna igen kallas antigener.
När ett vaccin sprutas in reagerar först det medfödda immunförsvaret. Det är kroppens snabbaste och mer ospecifika försvar. Immunceller samlas i området och inflammatoriska signalämnen frigörs.
Det är en av anledningarna till att armen kan bli öm eller svullen efter vaccination.
Samtidigt tar vissa immunceller hand om vaccinets antigener och transporterar informationen vidare till bland annat lymfkörtlarna.
Där börjar nästa del av processen.
B-celler och T-celler lär sig känna igen smittämnet
Det adaptiva immunförsvaret är den del av immunförsvaret som kan lära sig känna igen specifika smittämnen.
Två viktiga celltyper är:
- B-celler
- T-celler
B-celler kan utvecklas till plasmaceller som producerar antikroppar.
T-celler har flera uppgifter. Vissa hjälper B-celler att skapa ett bättre och mer långvarigt antikroppssvar. Andra kan känna igen och angripa kroppsceller som har blivit infekterade.
Vaccinationen fungerar alltså inte bara genom att kroppen tillverkar antikroppar. Den kan träna flera delar av immunförsvaret samtidigt.
Vad gör antikropparna?
Antikroppar är proteiner som kan känna igen mycket specifika strukturer hos exempelvis ett virus eller en bakterie.
De kan bland annat:
- blockera ett virus från att ta sig in i kroppens celler
- neutralisera ett giftigt ämne
- märka ett smittämne så att andra immunceller lättare kan angripa det
Efter en vaccination börjar de B-celler som reagerar mot antigenet att föröka sig.
En del utvecklas till plasmaceller och börjar producera stora mängder antikroppar.
Immunförsvaret kan också förbättra kvaliteten på antikropparna. B-celler vars antikroppar binder särskilt bra till antigenet gynnas, vilket kan ge ett allt mer träffsäkert immunsvar.
Det är en av anledningarna till att en andra eller tredje vaccindos ofta kan ge ett starkare skydd än den första.
Vad är minnesceller?
När det första immunsvaret är över minskar antalet aktiva immunceller igen.
Men allt försvinner inte.
En del B-celler och T-celler blir långlivade minnesceller. Även vissa plasmaceller kan leva länge och fortsätta producera antikroppar.
Om kroppen senare möter samma smittämne kan minnescellerna känna igen det.
Immunförsvaret behöver då inte börja från början.
Reaktionen kan bli:
- snabbare
- starkare
- mer specifik
Det är detta immunologiska minne som är en av vaccinationens viktigaste effekter.
Antikropparna kan minska utan att allt skydd försvinner
Efter en vaccination stiger mängden antikroppar i blodet. Därefter börjar nivåerna normalt sjunka.
Det betyder inte automatiskt att immunförsvaret har glömt smittämnet.
Minnes-B-celler kan fortfarande finnas kvar och börja producera nya antikroppar om infektionen återkommer. Minnes-T-celler kan också reagera snabbt.
Därför är det viktigt att skilja mellan två olika saker:
Skydd mot infektion: att smittämnet stoppas innan det hinner etablera sig.
Skydd mot svår sjukdom: att infektionen visserligen kan börja, men att immunförsvaret reagerar tillräckligt snabbt för att minska risken för ett allvarligt förlopp.
Ett vaccin kan alltså ha tappat en del av förmågan att helt förhindra infektion men fortfarande ge ett betydande skydd mot svår sjukdom.
Varför skyddar vissa vaccin i många år?
Hur länge ett vaccin skyddar beror både på vaccinet och på sjukdomen.
Det finns ingen generell tidsgräns.
Smittämnet kan förändras
Influensavirus förändras ständigt. Därför behöver influensavaccinet anpassas efter vilka varianter som väntas spridas under den kommande säsongen.
Det handlar alltså inte bara om att immunförsvaret glömmer viruset. Själva målet har också förändrats.
Mer om årets vaccination finns i Hurbra-guiden om influensavaccination.
Mässlingsvirus förändras däremot inte på samma sätt. Ett immunsvar mot mässling kan därför fortsätta känna igen viruset under mycket lång tid.
Två doser MPR-vaccin ger ett mycket högt och långvarigt skydd. Vi har även gått igenom mässlingsvaccination och skyddet för personer födda på 1970-talet.
Sjukdomen kan utvecklas olika snabbt
Immunologiskt minne behöver en viss tid för att aktiveras.
Om ett smittämne kan orsaka sjukdom mycket snabbt kan kroppen vara mer beroende av att redan ha höga nivåer av antikroppar när smittan kommer.
Vid andra infektioner kan minnesceller hinna reagera och bygga upp ett kraftigt försvar innan sjukdomen blir allvarlig.
Infektionen kan börja på olika platser
Många luftvägsvirus infekterar först slemhinnorna i näsa och luftvägar.
Där finns ett lokalt immunförsvar som inte är identiskt med immuniteten i blodet.
Ett vaccin som sprutas i en muskel kan därför ge ett starkt systemiskt skydd mot svår sjukdom utan att alltid skapa lika effektiv lokal immunitet i exempelvis näsan.
Det är en av flera förklaringar till att vissa vacciner är bättre på att förhindra allvarlig sjukdom än på att helt stoppa smitta.
Olika typer av vaccin
Det finns flera sätt att visa immunförsvaret vad det ska lära sig känna igen.
| Vaccintyp | Så fungerar den |
|---|---|
| Levande försvagat vaccin | Innehåller ett levande men kraftigt försvagat smittämne som kan ge ett starkt immunsvar utan att orsaka den normala sjukdomen hos personer som kan ta vaccinet. |
| Inaktiverat vaccin | Innehåller ett avdödat eller oskadliggjort smittämne som inte kan föröka sig. |
| Protein- eller subenhetsvaccin | Innehåller utvalda delar av ett virus eller en bakterie som immunförsvaret ska lära sig känna igen. |
| Konjugatvaccin | Kopplar en del av en bakterie till ett protein för att skapa ett starkare och mer långvarigt immunsvar, särskilt hos små barn. |
| Toxoidvaccin | Innehåller ett oskadliggjort bakterietoxin. Immunförsvaret lär sig då att neutralisera giftet snarare än bakterien i sig. |
| mRNA-vaccin | Innehåller genetiska instruktioner som får vissa av kroppens celler att tillfälligt tillverka ett antigen. Immunförsvaret reagerar mot antigenet. |
| Virusvektorvaccin | Använder ett annat virus som bärare av genetisk information som kodar för ett antigen. |
Hur fungerar mRNA-vaccin?
mRNA-vaccin innehåller inte det virus som vaccinet ska skydda mot.
I stället innehåller de mRNA, en tillfällig genetisk instruktion.
När mRNA:t kommer in i vissa celler används det som mall för att tillverka ett protein från smittämnet.
Immunförsvaret ser proteinet som främmande och bygger upp ett svar mot det.
mRNA:t bryts därefter ned av kroppen.
Det går inte in i cellkärnan och blir inte en del av kroppens DNA.
Varför kräver vissa vaccin flera doser?
Det finns flera olika anledningar.
Första dosen startar immunsvaret
När immunförsvaret möter ett antigen för första gången behöver de få B- och T-celler som kan känna igen antigenet aktiveras och föröka sig.
Det kallas ibland att immunförsvaret primas.
En senare dos möter då ett immunförsvar som redan känner igen antigenet.
Svaret kan bli snabbare och starkare.
Alla reagerar inte tillräckligt på första dosen
En första vaccindos ger inte alltid tillräckligt skydd hos alla människor.
MPR-vaccin är ett tydligt exempel.
Efter en dos utvecklar de flesta skydd mot mässling, men inte alla. Dos två innebär därför också en ny möjlighet för personer som inte svarade tillräckligt på första dosen att utveckla immunitet.
Skyddet kan behöva förstärkas
För vissa vaccin minskar skyddet med tiden.
En påfyllnadsdos kan då återaktivera minnescellerna och höja antikroppsnivåerna.
TBE-vaccination är ett konkret exempel på ett vaccinationsprogram där flera grunddoser och senare påfyllnadsdoser används. Läs mer i vår guide om TBE och vaccination i Sverige.
Vaccinet kan behöva uppdateras
I andra fall är problemet inte främst att immuniteten har försvunnit.
Influensavirus förändras exempelvis så mycket att vaccinet regelbundet anpassas efter de virusvarianter som väntas cirkulera.
Varför får man ont i armen efter vaccin?
Smärta, svullnad och rodnad vid stickstället är ofta en följd av den lokala immunreaktionen.
Immunceller samlas i området och olika inflammatoriska signalämnen frisätts.
Det kan göra vävnaden öm under en eller ett par dagar.
Det är alltså inte själva nålen som ensam förklarar reaktionen, även om sticket naturligtvis också kan göra ont.
Varför kan vaccin ge feber och trötthet?
När immunförsvaret aktiveras frisätts signalämnen som påverkar fler delar av kroppen.
Det kan ge tillfälliga symtom som:
- feber
- huvudvärk
- trötthet
- muskelvärk
- frossa
Liknande signalämnen aktiveras under riktiga infektioner.
Skillnaden är att vaccinet är konstruerat för att träna immunförsvaret utan att personen behöver utsättas för den fulla risken med sjukdomen.
Att inte få några märkbara biverkningar betyder samtidigt inte att vaccinet har misslyckats.
Immunförsvaret kan utveckla ett bra svar utan feber, värk eller svullnad.
Vad är ett adjuvans?
Vissa vaccin innehåller ett ämne som kallas adjuvans.
Adjuvans hjälper immunförsvaret att reagera starkare på vaccinets antigen.
Det kan göra det möjligt att använda mindre mängd antigen och ändå skapa ett bra immunsvar.
Eftersom adjuvans stimulerar immunförsvaret kan det också bidra till tillfälliga reaktioner som ömhet, svullnad eller feber.
Kan vaccin ge allvarliga biverkningar?
Ja, läkemedel och vaccin kan orsaka allvarliga biverkningar, men de är betydligt mer sällsynta än de vanliga, kortvariga reaktionerna.
Vilka sällsynta biverkningar som kan förekomma skiljer sig mellan olika vaccin.
Det är därför missvisande att tala om en enda gemensam riskprofil för alla vaccinationer.
Vaccin följs också efter att de har godkänts för att ovanliga biverkningar som kanske inte syntes i de kliniska studierna ska kunna upptäckas.
Varför kan man bli sjuk trots att man är vaccinerad?
Vaccination innebär inte alltid ett fullständigt skydd mot smitta.
Det kan finnas flera skäl:
- inget vaccin skyddar alla människor
- antikroppsnivåerna kan ha sjunkit
- smittämnet kan ha förändrats
- immunförsvaret kan reagera svagare hos exempelvis äldre eller personer med nedsatt immunförsvar
- vaccinet kan vara bättre på att förhindra allvarlig sjukdom än själva infektionen
Det betyder inte automatiskt att vaccinet saknar effekt.
En person som blir infekterad kan fortfarande ha nytta av minnesceller och andra delar av immunförsvaret som gör sjukdomsförloppet mildare.
Vaccin och färdiga antikroppar är två olika saker
Vaccination innebär att kroppens eget immunförsvar tränas.
Det kallas aktiv immunisering.
Det finns också behandlingar där en person får färdiga antikroppar.
Då finns skyddet direkt, eftersom kroppen inte först behöver bygga upp ett eget immunsvar.
Nackdelen är att antikropparna så småningom bryts ned. Kroppen får inte samma immunologiska minne som efter en vaccination eller genomgången infektion.
Det används bland annat för att skydda spädbarn mot RS-virus. Läs mer om RS-virus hos nyfödda och skydd med antikroppar.
Varför är barnvaccinationer uppdelade på flera tillfällen?
Barnets immunförsvar utvecklas under de första levnadsåren och olika vaccin fungerar bäst vid olika tidpunkter.
Vaccinationsprogrammet är därför planerat för att ge skydd när det behövs och för att doserna ska förstärka varandra på rätt sätt.
Vissa vaccin ges flera gånger under de första levnadsåren medan andra senare behöver påfyllnadsdoser.
Den aktuella svenska planen finns hos Folkhälsomyndigheten.
Så fungerar vaccin i korthet
Vaccin fungerar genom att ge immunförsvaret möjlighet att lära känna ett smittämne i förväg.
Efter vaccinationen kan kroppen:
- känna igen vaccinets antigen
- aktivera B-celler och T-celler
- bilda antikroppar
- skapa minnesceller
- reagera snabbare när samma smittämne dyker upp igen
Hur starkt och långvarigt skyddet blir beror på vaccintypen, sjukdomen, hur smittämnet förändras och hur den enskilda personens immunförsvar reagerar.
Det är därför vissa vaccinationer kan ge ett mycket långvarigt skydd efter ett fåtal doser medan andra behöver upprepas eller uppdateras regelbundet.