Nästan vartannat svenskt företag med minst tio anställda använder artificiell intelligens. Det visar nya siffror från SCB. AI används framför allt inom marknadsföring och administration, men skillnaderna mellan små och stora företag är betydande. Samtidigt är det vanligare att använda färdiga AI-verktyg än att utveckla egna system.

Enligt SCB:s undersökning om IT-användning i företag 2026 använder 49 procent av företagen med minst tio anställda någon form av AI-teknik.

Motsvarande siffra för 2025 var 35 procent. Det pekar mot en kraftigt ökad användning, även om förändringar i undersökningen gör att åren inte är helt jämförbara.

Stora företag använder AI betydligt oftare

AI är redan etablerat hos de flesta större svenska företagen. Bland företag med minst 250 anställda använder 85 procent tekniken.

För de mindre företagen är andelen betydligt lägre.

Skillnaden mellan de största och minsta företagen i undersökningen är 40 procentenheter.

Det innebär att AI används av en stor majoritet av de största företagen, medan det fortfarande är något vanligare att inte använda tekniken bland företag med 10–49 anställda.

Undersökningen omfattar inte företag med färre än tio anställda. Resultatet kan därför inte användas för att beskriva AI-användningen bland samtliga svenska företag.

Vad använder svenska företag AI till?

Marknadsföring och försäljning är det vanligaste användningsområdet. Drygt 55 procent av företagen som använder AI uppger att tekniken används där.

Administration och företagsledning kommer strax efter.

Procentsatserna gäller endast företag som använder AI. Ett företag kan använda tekniken inom flera områden.

Det gör också 58 procent av AI-företagen.

Att marknadsföring och administration toppar listan är kanske inte överraskande. Det är områden där AI exempelvis kan användas för textarbete, informationshantering och olika administrativa uppgifter.

Men statistiken visar också en bredare användning. Drygt vart tredje AI-företag använder tekniken inom produktion eller service, medan drygt vart fjärde använder den för redovisning och ekonomistyrning.

Logistik ligger längst ned på listan med 7 procent.

Färdiga AI-verktyg dominerar

Att ett företag använder AI innebär inte nödvändigtvis att det har byggt egna avancerade system.

Tvärtom visar SCB:s siffror att färdiga lösningar är betydligt vanligare.

Bland företagen som använder AI uppger 87,3 procent att de använder programvara med stängd källkod. Det kan exempelvis handla om tjänster som ChatGPT, Microsoft Copilot eller Google Gemini.

Samtidigt använder 27,2 procent programvara med öppen källkod, medan 27,4 procent har AI-lösningar som utvecklats av externa leverantörer.

Andelen som använder AI utvecklad av den egna personalen är 24,4 procent.

Kategorierna överlappar varandra och ska inte summeras.

Siffrorna visar en viktig skillnad mellan att börja använda AI och att själv utveckla tekniken. Ett företag kan använda färdiga AI-tjänster i det dagliga arbetet utan att ha någon större intern AI-utveckling.

Det finns samtidigt svenska storföretag som gör betydligt mer omfattande investeringar. Ett exempel är den gemensamma AI-satsningen Sferical One, där flera stora svenska företag samarbetar kring avancerad AI-kapacitet.

SCB:s undersökning visar däremot inte hur mycket företagen investerar i AI eller vilka ekonomiska resultat användningen ger.

Kompetensbrist är det största hindret

Alla företag som saknar AI har inte heller planer på att börja.

Bland företagen som inte använde AI hade 14 procent övervägt att införa tekniken.

För dem som övervägt AI men avstått var bristen på relevant kompetens det vanligaste hindret. Hela 62 procent i den gruppen angav kompetensbrist.

Andra vanliga hinder var:

• Dataskydd och integritet: 43 procent.
• Problem med befintliga IT-system: 36 procent.
• Otillräckliga data: 34 procent.
• Oklara rättsliga konsekvenser: 33 procent.
• För höga kostnader: 30 procent.

Kompetensbrist är därmed ett betydligt vanligare angivet hinder än höga kostnader.

Det är dock viktigt att skilja på företagen som avstått efter att ha övervägt AI och alla företag som saknar AI-användning. Procentsatserna gäller endast den förstnämnda gruppen.

Frågan om hur AI införs och används i organisationer är också central för hur tekniken kan påverka arbetslivet.

Ökningen sedan 2025 måste tolkas försiktigt

Vid första anblicken är utvecklingen tydlig. AI-användningen har gått från 35 procent 2025 till 49 procent 2026.

Men skillnaden på 14 procentenheter är inte en helt ren jämförelse.

SCB har förändrat undersökningen inför 2026. Fler branscher ingår, bland annat jordbruk, skogsbruk, fiske, mineralutvinning samt finans- och försäkringsverksamhet.

Dessutom används den nya näringsgrensindelningen SNI 2025 i stället för SNI 2007.

Det innebär att företagsunderlaget och klassificeringen av verksamheter skiljer sig från tidigare år.

Siffrorna ger därför inte ett exakt mått på hur mycket AI-användningen har ökat bland samma grupper av företag.

Undersökningens referenstid är januari 2026, även om resultaten publicerades den 5 november.

AI används brett, men hur mycket företagen får ut av tekniken är fortfarande oklart

SCB:s siffror visar att AI har blivit en del av verksamheten hos en stor andel svenska företag.

Men de visar också att användning kan betyda väldigt olika saker.

Ett mindre företag som använder ett färdigt AI-verktyg för marknadsföring räknas som AI-användare, precis som ett storföretag som utvecklar egna system och använder tekniken i produktionen.

Att 49 procent av företagen använder AI betyder därför inte att lika många har genomfört en omfattande teknisk omställning.

Undersökningen mäter förekomsten av AI och hur tekniken används. Den visar inte om företagen har blivit mer produktiva, sänkt sina kostnader eller förbättrat lönsamheten.

Det är en viktig skillnad när AI:s betydelse för svenskt näringsliv ska bedömas.