HemNyheterHur stora utsläpp har AI-datacenter? Det visar Harvardstudien

Hur stora utsläpp har AI-datacenter? Det visar Harvardstudien

Publicerad

Stora amerikanska datacenter orsakar betydande koldioxidutsläpp genom sin elförbrukning. En ny Harvardledd studie uppskattar utsläppen från 403 anläggningar till 25,7 miljoner ton koldioxid under ett år. Men siffran gäller inte enbart AI, och den går inte att överföra direkt till svenska datacenter. Var elen produceras och hur utsläppen beräknas har stor betydelse.

Datacentren kopplas till 25,7 miljoner ton koldioxid

Studien publicerades den 16 november 2026 i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability. Forskarna har kartlagt 403 stora datacenter i USA och uppskattat deras elanvändning och tillhörande koldioxidutsläpp under perioden maj 2024 till april 2025.

I huvudscenariot använde anläggningarna ungefär 82 terawattimmar (TWh) el. Det motsvarar cirka 1,8 procent av USA:s totala elanvändning.

Elförbrukningen kopplades till utsläpp på sammanlagt 25,7 miljoner ton koldioxid.

Mått Resultat
Undersökta datacenter 403
Studerad period Maj 2024–april 2025
Beräknad elanvändning 82 TWh
Beräknade utsläpp 25,7 miljoner ton CO₂
Utsläpp per kilowattimme 314 gram CO₂
Andel el från fossila energikällor Cirka 54 procent

Resultatet bygger på beräkningar snarare än fullständigt uppmätta förbrukningsuppgifter från varje datacenter. Beroende på antagandena om anläggningarnas belastning uppskattas elanvändningen till 68–99 TWh och utsläppen till 21–31 miljoner ton koldioxid.

Det är alltså inte en exakt uppmätt utsläppssiffra för hela den amerikanska datacenterbranschen.

Studien mäter inte bara AI:s utsläpp

En viktig skillnad är vad datacentren faktiskt används till.

AI-modeller behöver omfattande beräkningskapacitet, både när de tränas och när människor använder dem. Men stora datacenter hanterar också molntjänster, företagsprogram, digital lagring, webbplatser och många andra funktioner.

Forskarna har inte kunnat skilja ut hur mycket av de undersökta anläggningarnas elförbrukning som specifikt går till AI.

Det innebär att studiens 25,7 miljoner ton inte ska beskrivas som AI:s egna koldioxidutsläpp.

Samtidigt är utvecklingen av AI en viktig anledning till det växande intresset för datacenters energibehov. Kraftfullare beräkningssystem och fler användare kan öka efterfrågan på el.

För den som vill förstå själva energibehovet finns vår genomgång av varför AI kräver så mycket el.

Så räknas elförbrukning om till koldioxidutsläpp

För att beräkna utsläppen behöver forskarna två uppgifter: hur mycket el datacentret använder och hur mycket koldioxid som förknippas med elproduktionen.

Elförbrukningen mäts i kilowattimmar, medan elens utsläppsintensitet kan uttryckas i gram koldioxid per kilowattimme.

Beräkningen är i grunden enkel:

Elförbrukning × utsläpp per kilowattimme = beräknade koldioxidutsläpp.

Harvardstudien landar i ett genomsnitt på 314 gram koldioxid per använd kilowattimme.

Ett räkneexempel visar hur stor betydelse den siffran får.

Om ett datacenter använder 1 TWh el under ett år motsvarar det en miljard kilowattimmar. Med studiens genomsnittliga utsläppsintensitet blir resultatet:

1 miljard kWh × 314 gram = 314 000 ton koldioxid.

Det är ett räkneexempel, inte utsläppen från någon särskild anläggning.

Forskarna har bland annat använt satellitbilder, information om datacentren och regional amerikansk statistik över elproduktion och utsläpp.

Därmed kan elanvändningen kopplas till den elmix som finns i olika delar av USA.

Metoden visar hur stora utsläpp som kan tillskrivas elanvändningen, men inte exakt vilka kraftverk som levererat varje kilowattimme till varje serverhall.

Den fullständiga metodbeskrivningen finns i studien i Nature Sustainability.

Varför spelar datacentrets placering så stor roll?

Två lika stora datacenter kan använda exakt lika mycket el men ändå få mycket olika beräknade koldioxidutsläpp.

Förklaringen ligger i hur elen produceras.

I en region där naturgas och kol står för en stor del av elproduktionen kan varje använd kilowattimme förknippas med relativt höga utsläpp. I en region med mycket vattenkraft, kärnkraft eller vindkraft blir utsläppen från elproduktionen normalt betydligt lägre.

Enligt Harvardstudien kom ungefär 38 procent av den el som tillskrevs datacentren från naturgas och cirka 15 procent från kol.

Totalt var drygt hälften av elen fossilbaserad.

Samtidigt låg datacentrens beräknade utsläppsintensitet på 314 gram koldioxid per kilowattimme, jämfört med ungefär 348 gram för den amerikanska elproduktionen i genomsnitt under den studerade perioden.

Det är en viktig detalj. Datacentren hade alltså något lägre beräknade utsläpp per kilowattimme än det amerikanska genomsnittet, trots att deras sammanlagda utsläpp var stora.

Den totala klimatpåverkan beror både på hur mycket el som används och på hur elen produceras.

Skulle ett lika stort datacenter släppa ut mindre i Sverige?

Sverige har en annan elproduktion än USA, vilket gör en direkt jämförelse missvisande.

Enligt Energimyndighetens slutliga statistik producerades 167 TWh el i Sverige under 2025. Vattenkraften stod för 66,9 TWh, kärnkraften för 44,8 TWh och vindkraften för 39,0 TWh.

Det innebär att en mycket stor del av den svenska elproduktionen kommer från fossilfria energikällor.

Redan 2024 var 98,8 procent av Sveriges elproduktion fossilfri enligt Energimyndighetens energiindikatorer.

Ett datacenter som använder samma mängd el som en amerikansk anläggning kan därför få betydligt lägre beräknade utsläpp om elanvändningen kopplas till svensk elproduktions utsläppsintensitet.

Men här finns en viktig fallgrop.

Svensk residualmix är inte samma sak som svensk elproduktion

Energimarknadsinspektionen redovisar en svensk residualmix för 2025 med en utsläppsintensitet på 208,6 gram koldioxid per kilowattimme.

Den siffran kan verka hög med tanke på Sveriges stora andel fossilfri el.

Förklaringen är att residualmixen används inom systemet för ursprungsmärkning av el. Den beskriver den el som återstår i redovisningen när el med garanterat ursprung har räknats bort.

Det är därför inte samma sak som att den fysiska elproduktionen i Sverige i genomsnitt orsakar 208,6 gram koldioxid per kilowattimme.

Man kan alltså inte utan vidare jämföra den siffran med Harvardstudiens 314 gram och dra slutsatsen att amerikanska datacenter bara har något högre utsläpp än svenska.

Då blandas två olika beräkningsmetoder ihop.

För en rättvis jämförelse behöver båda ländernas datacenter bedömas med jämförbara antaganden om elanvändning, geografisk elproduktion och utsläppsintensitet.

Samtidigt kan stora datacenter påverka mer än klimatutsläppen. När elanvändningen växer kan behovet av elnät, ny produktion och överföringskapacitet förändras. Det är en annan fråga, som vi går igenom i artikeln om AI-datacenter och svenska elpriser.

Utsläppen beror också på när elen används

Det räcker inte alltid att veta i vilket land ett datacenter ligger.

Elproduktionen förändras under dygnet och året. Under vissa timmar kan vindkraften producera mycket el. Under andra perioder kan efterfrågan behöva mötas med andra kraftslag eller genom import.

Därför kan samma mängd elanvändning förknippas med olika utsläpp beroende på tidpunkten.

Här behöver man skilja mellan två sätt att undersöka klimatpåverkan.

Genomsnittliga utsläpp beskriver hur stor mängd koldioxid som kan kopplas till en viss elanvändning utifrån den valda elmixen.

Tillkommande utsläpp handlar om vad som händer i elsystemet när förbrukningen ökar. Om ett nytt datacenter behöver mer el blir frågan vilken produktion som faktiskt ökar för att möta efterfrågan.

Det behöver inte vara samma elproduktion som dominerar årsgenomsnittet.

Harvardstudien använder regionala årsgenomsnitt och beräknar främst utsläpp som kan tillskrivas elanvändningen. Den fastställer inte hur stora extra utsläpp varje nytt datacenter orsakar vid varje tidpunkt.

För den frågan krävs en annan typ av analys.

COP31 vill förbättra datacentrens miljöredovisning

Samma dag som Harvardstudien publicerades presenterades ett internationellt initiativ om AI och miljöpåverkan vid klimatmötet COP31.

Initiativet, Antalya Artificial Intelligence Pledge, lanserades av Turkiets COP31-ordförandeskap tillsammans med FN-organet ITU.

Det innehåller frivilliga åtaganden inom bland annat renare energi, effektivare vattenanvändning, hållbarare AI-utrustning och bättre redovisning av miljöpåverkan.

Tanken är också att utvecklingen ska följas upp vid kommande klimatmöten fram till 2030.

Initiativet innebär däremot inte någon bindande global utsläppsgräns för AI-datacenter.

I ITU:s beskrivning av åtagandet framgår att förbättrade metoder för att mäta och rapportera miljöpåverkan är en central del.

Det knyter an till en av de viktigaste frågorna som Harvardstudien väcker: hur klimatpåverkan ska kunna jämföras när datacenter använder olika mycket el, i olika elsystem och med begränsad offentlig information om sin faktiska förbrukning.

Vad kan man egentligen säga om AI-datacenters utsläpp?

Harvardstudien visar att stora amerikanska datacenters elanvändning kan kopplas till tiotals miljoner ton koldioxid under ett år. Den visar också att deras utsläpp påverkas kraftigt av var elen produceras.

Däremot visar den inte hur stor del av utsläppen som kommer från just AI, hur mycket utsläppen har ökat under 2026 eller vilka direkta hälsoeffekter som kan knytas till anläggningarna.

För svenska datacenter är den mest användbara slutsatsen därför inte själva amerikanska totalsiffran, utan hur beräkningen fungerar.

För att bedöma klimatpåverkan behöver man veta hur mycket el anläggningen använder, vilken elproduktion som ligger till grund för beräkningen och om måttet beskriver genomsnittliga eller tillkommande utsläpp.

Utan de uppgifterna kan två till synes jämförbara utsläppssiffror i själva verket beskriva helt olika saker.

Senaste artiklar

Sveriges väntade startelva mot Polen – här kan Potter ändra

Sverige möter Polen i Nations League i kväll, tisdag den 17 november 2026. Graham...

William Strömgren skickas till AHL – efter två NHL-mål

William Strömgren får lämna Calgary Flames NHL-trupp efter sex matcher. Den 22-årige svensken gjorde...

Polen–Sverige på tv ikväll: kanal, tid och startelvor

Polen–Sverige spelas ikväll, tisdag den 17 november 2026, med avspark klockan 20.45. Matchen visas...

Schengenintyg för medicin – så ordnar du intyget inför resan

Ska du resa utomlands med adhd-medicin, starka smärtstillande eller andra narkotikaklassade läkemedel? Då kan...

liknande artiklar

Sveriges väntade startelva mot Polen – här kan Potter ändra

Sverige möter Polen i Nations League i kväll, tisdag den 17 november 2026. Graham...

William Strömgren skickas till AHL – efter två NHL-mål

William Strömgren får lämna Calgary Flames NHL-trupp efter sex matcher. Den 22-årige svensken gjorde...

Polen–Sverige på tv ikväll: kanal, tid och startelvor

Polen–Sverige spelas ikväll, tisdag den 17 november 2026, med avspark klockan 20.45. Matchen visas...