Datacenter står för nästan 7 000 megawatt i Svenska kraftnäts anslutningskö. Den stora tyngdpunkten finns i elområde SE3, där mer än 5 000 MW har sökt anslutning. Om många av projekten blir verklighet utan att ny elproduktion och nätkapacitet byggs ut i samma takt kan elpriserna pressas upp. Men kön är inte samma sak som ett säkert framtida effektbehov.

Nästan 7 000 MW datacenter väntar på anslutning

Den 1 september 2026 stod datacenter för totalt 6 984 MW i Svenska kraftnäts anslutningskö.

Fördelningen mellan elområdena såg ut så här:

Det är alltså SE3 som sticker ut kraftigt. Nästan tre fjärdedelar av den sökta datacentereffekten finns där.

Det området omfattar stora delar av Mellansverige och är redan ett område där efterfrågan på el väntas öka från flera håll.

Svenska kraftnäts statistik visar också att många projekt vill komma igång relativt snart. Av de 6 984 MW som står i kön har projekt motsvarande 4 006 MW önskad driftstart under perioden 2026–2030. Ytterligare 2 922 MW har önskad start mellan 2031 och 2035.

Det betyder däremot inte att all den effekten kommer att kopplas in enligt den tidsplanen.

Kön är inte samma sak som framtida elanvändning

Det viktigaste att förstå är att 6 984 MW är ansökt effekt.

Siffran betyder inte att Sverige med säkerhet kommer att få nästan 7 000 MW ny datacenterförbrukning.

Projekt kan försenas, minskas eller aldrig byggas. Företag kan dessutom söka anslutning innan anläggningens slutliga storlek är bestämd.

I vissa fall kan samma investering också utredas på flera alternativa platser, vilket gör att den sammanlagda sökta effekten blir större än det faktiska framtida behovet.

Svenska kraftnät arbetar därför med så kallade mognadskrav för att bedöma vilka projekt som faktiskt är tillräckligt långt gångna för att få kapacitet reserverad.

Under 2025 försvann totalt 14 300 MW ur anslutningskön genom det arbetet. Drygt 2 000 MW av det handlade om projekt som skulle använda el.

Samma problem med stora anslutningsköer och osäkra projekt finns även internationellt. Hurbra har tidigare gått igenom hur så kallade spökprojekt påverkar elnätsköerna i Texas.

Därför kan datacenter höja elpriset

Trots osäkerheten är nästan 7 000 MW en mycket stor siffra.

Stora AI-datacenter skiljer sig dessutom från många äldre serverhallar. Nya ansökningar i Sverige har enligt Svenska kraftnäts uppgifter legat på omkring 200–1 000 MW per anläggning.

När ett stort datacenter väl är i drift kan elanvändningen också vara hög under stora delar av dygnet.

Det gör placeringen viktig.

Om flera stora datacenter byggs i SE3 och efterfrågan på el ökar snabbare än elproduktionen och överföringskapaciteten kan priset stiga.

På elmarknaden bestäms priset bland annat av hur mycket el som efterfrågas och hur mycket billig produktion som finns tillgänglig i området. När överföringen från andra delar av landet inte räcker måste dyrare produktion användas för att täcka efterfrågan.

Svenska kraftnäts nätplaneringschef Daniel Gustafsson har tidigare varnat för just detta. Om datacentren byggs snabbare än ny elproduktion tillkommer i SE3 kan prisökningen bli betydande.

För hushåll i Mellansverige är det därför inte den svenska totalsiffran som är mest intressant, utan koncentrationen till SE3.

Går det att säga hur mycket dyrare elen blir?

Nej, inte med dagens underlag.

Det går inte att ta de 6 984 MW i anslutningskön och räkna om dem till ett visst antal öre per kilowattimme på hushållens elräkning.

För att göra det måste man bland annat veta:

• hur många av projekten som faktiskt byggs
• hur stora de slutligen blir
• när de tas i drift
• hur mycket el de använder över året
• vilken ny elproduktion som byggs
• hur transmissionsnätet förstärks
• hur elanvändningen i resten av samhället utvecklas

Det finns därför inget seriöst stöd för att redan nu säga att ett vanligt hushåll kommer att få exempelvis några hundralappar högre elräkning på grund av AI-datacenter.

Risken är verklig, men storleken på effekten är fortfarande osäker.

7 000 MW går inte heller att översätta direkt till TWh

Effekt och energiförbrukning är två olika saker.

MW beskriver hur mycket effekt en anläggning kan behöva vid ett visst tillfälle. TWh beskriver hur mycket el som faktiskt används under ett helt år.

Det gör att 6 984 MW i anslutningskön inte kan översättas rakt av till framtida svensk elanvändning.

Bedömningarna av datacenters framtida elanvändning skiljer sig också kraftigt.

I olika prognoser har svensk datacenterförbrukning omkring 2030 uppskattats till allt från ungefär 5 TWh till klart över 10 TWh beroende på hur snabbt AI-investeringarna utvecklas.

Skillnaden visar hur osäker marknaden fortfarande är.

Nätutbyggnaden kan dämpa effekten

Ett högre elpris är inte ett automatiskt resultat av fler datacenter.

Om ny elproduktion och nätkapacitet byggs ut samtidigt kan en stor del av den extra efterfrågan hanteras utan samma prispress.

Svenska kraftnät planerar investeringar på omkring 215 miljarder kronor i transmissionsnätet under det kommande decenniet.

Myndigheten räknar med att ökad överföringskapacitet ska kunna minska prisskillnaderna mellan svenska elområden och göra det lättare att använda produktion där den finns.

Den aktuella anslutningskön går att följa direkt hos Svenska kraftnät.

Även Finland brottas med liknande frågor kring stora datacenterinvesteringar, elproduktion och pris. Hurbra har tidigare beskrivit diskussionen om Googles datacenter och elpriser i Finland.

Den avgörande frågan är hur snabbt allt byggs

AI-datacentren kan bli en av de stora nya elanvändarna i Sverige under kommande år.

Men dagens kö på 6 984 MW ska inte läsas som en prognos över vad som definitivt kommer att byggas.

Den visar framför allt hur stort intresset är och hur hårt konkurrensen om nätkapacitet kan bli om många projekt går vidare samtidigt.

För hushållen blir utvecklingen i SE3 särskilt viktig. Om datacenter, annan industri och elektrifiering ökar efterfrågan snabbare än ny produktion och nya elledningar kommer på plats kan elpriserna pressas upp.

Om nätet och elproduktionen byggs ut i samma takt kan effekten bli betydligt mindre.

Det är därför inte AI-datacentren i sig som avgör elpriset, utan hur snabbt deras elbehov växer i förhållande till resten av det svenska elsystemet.