Bor du nära en trafikerad väg eller järnväg och störs av bullret? Då finns det sätt att undersöka ljudnivån vid din bostad och ta reda på vem som ansvarar för eventuella åtgärder. Frågan har blivit särskilt aktuell efter en ny skandinavisk studie som visar ett samband mellan långvarigt trafikbuller och ökad risk för typ 2-diabetes. Men hur mycket buller är för mycket, och vad kan du som boende faktiskt göra?
Hur mycket trafikbuller är för mycket?
Det finns inget enda decibelvärde som avgör om trafikbuller är skadligt eller om en bostad måste få bullerskydd.
Världshälsoorganisationen WHO har tagit fram rekommendationer utifrån forskning om hur trafikbuller påverkar hälsan. Sverige har samtidigt riktvärden som används bland annat vid bostadsbyggande och bedömningar av bullerstörningar.
Några viktiga nivåer är:
| Bullerkälla eller situation | Ljudnivå |
|---|---|
| WHO:s rekommendation för vägtrafik | Under 53 dB Lden |
| WHO:s rekommendation för järnvägstrafik | Under 54 dB Lden |
| Svenskt riktvärde vid fasad för nya bostäder | Normalt 60 dBA |
Det finns en viktig skillnad mellan värdena. WHO använder bland annat måttet Lden, där buller under kvällar och nätter väger tyngre. Det svenska riktvärdet på normalt 60 dBA vid fasad avser en ekvivalent ljudnivå, alltså ett medelvärde över tid.
Därför går det inte att jämföra siffrorna direkt.
För befintliga bostäder påverkas bedömningen dessutom av när bostaden byggdes och vilka regler som gäller för den aktuella trafikmiljön. Ett värde som används vid planeringen av ett nytt bostadshus är inte automatiskt gränsen för när en äldre bostad har rätt till bullerskydd.
Enligt Naturvårdsverket utsätts omkring två miljoner människor i Sverige för trafikbuller som överstiger 55 dBA i ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostaden.
Så kontrollerar du bullret vid din bostad
Den som störs av trafik behöver inte börja med att beställa en egen bullermätning. Det kan redan finnas beräkningar för området eller fastigheten.
Vilken väg som är bäst beror framför allt på varifrån bullret kommer.
Om du bor nära en statlig väg
Trafikverket har en digital tjänst där du kan söka efter beräknade bullernivåer vid fastigheter längs statliga vägar.
I tjänsten kan du undersöka vilka uppgifter som finns för din fastighet. Det går också att lämna en förfrågan om bullerutredning.
Du hittar informationen hos Trafikverket – beräknad bullernivå vid din fastighet.
Tänk på att en beräknad ljudnivå inte är samma sak som en ljudmätning inne i din bostad. Beräkningarna bygger på modeller som bland annat tar hänsyn till trafik, avstånd och omgivning.
Om du bor nära en kommunal väg
För kommunala vägar är kommunen normalt väghållare. Kontakta kommunens ansvariga för trafik eller gator och fråga om det finns en bullerkartläggning eller tidigare utredning för området.
Större kommuner har ofta bullerkartor som visar hur trafikbullret fördelar sig över olika bostadsområden.
Om du anser att bullret utgör en olägenhet för hälsan kan du också kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som arbetar med tillsyn enligt miljöbalken.
Om du bor nära en järnväg
Trafikverkets tjänst för beräknade bullernivåer vid fastigheter omfattar ännu inte järnvägsbuller.
Bor du nära en statlig järnväg kan du i stället kontakta Trafikverket och fråga vilka bulleruppgifter och utredningar som finns för platsen.
Det är särskilt viktigt att beskriva vilken störning du upplever. Ett godståg som passerar under natten kan exempelvis skapa kortvariga, kraftiga ljudtoppar även om den genomsnittliga bullernivån inte framstår som särskilt hög.
Vem ansvarar om trafikbullret stör?
En vanlig missuppfattning är att alla bostäder som ligger över ett visst decibelvärde automatiskt har rätt till nya fönster eller bullerskärmar.
Så fungerar det inte.
Ansvaret och möjligheterna till åtgärder påverkas bland annat av vem som driver vägen eller järnvägen, när bostaden byggdes, bullernivåerna och hur omfattande störningen är.
| Din situation | Börja här |
|---|---|
| Buller från statlig väg | Trafikverket |
| Buller från kommunal väg | Kommunens trafik- eller gatuförvaltning |
| Buller från statlig järnväg | Trafikverket |
| Buller inne i hyreslägenhet | Hyresvärden |
| Buller i bostadsrätt | Bostadsrättsföreningen |
Om du inte får gehör och misstänker att bullret innebär en olägenhet för hälsan kan kommunens miljö- och hälsoskyddskontor vara en relevant nästa kontakt.
Myndigheten kan bedöma om frågan behöver utredas vidare, men det betyder inte att varje anmälan leder till krav på åtgärder.
Dokumentera störningarna
Det är bra att samla konkreta uppgifter innan du kontaktar den ansvariga aktören.
Anteckna under exempelvis en eller två veckor när bullret är som mest störande, om det kommer från lastbilar, personbilar eller tåg och vilka rum som påverkas.
Beskriv gärna om ljudet stör sömnen, gör det svårt att samtala eller hindrar dig från att använda en uteplats.
En sådan beskrivning visar inte exakt hur många decibel du utsätts för, men kan hjälpa till att förklara problemet och avgöra vilken utredning som behövs.
Vilka åtgärder kan minska trafikbullret?
Det finns flera möjliga bullerskydd, men vilka som fungerar beror på hur ljudet tar sig in i bostaden och hur trafikmiljön ser ut.
Vanliga åtgärder är förbättrade fönster, ljuddämpande ventilationslösningar, tätning av otätheter och bullerskärmar.
I vissa situationer kan även trafikrelaterade åtgärder vara aktuella, exempelvis hastighetsförändringar eller förändringar av trafikflöden.
För den enskilda boende kan det ibland hjälpa att använda det tystaste sovrummet eller förändra möbleringen. Men sådana anpassningar ersätter inte en ordentlig utredning när bullret är omfattande.
En viktig detalj är ventilationen. Att helt stänga ventilationsöppningar för att slippa trafikljud kan försämra inomhusluften. Bullerdämpning behöver därför fungera tillsammans med bostadens ventilationssystem.
Ny studie: Trafikbuller kopplas till typ 2-diabetes
Den 18 november 2026 presenterade Karolinska Institutet resultaten från en omfattande skandinavisk studie om trafikbuller och typ 2-diabetes.
Forskarna hade analyserat uppgifter från 142 309 personer i Sverige och Danmark. Under uppföljningstiden, vars median var 20,7 år, registrerades 12 761 nya fall av typ 2-diabetes.
Resultaten visade att högre långvarig exponering för både vägtrafikbuller och järnvägsbuller var förknippad med ökad risk att utveckla sjukdomen.
För varje ökning med tio decibel vägtrafikbuller sågs en relativ riskökning på ungefär sex procent. För järnvägsbuller var motsvarande ökning omkring fyra procent.
Forskarna fann däremot inget statistiskt tydligt samband mellan flygbuller och typ 2-diabetes i den aktuella analysen.
Vi går igenom forskningen närmare i vår tidigare artikel om sambandet mellan trafikbuller och typ 2-diabetes.
Vad betyder sex procents högre risk?
En relativ riskökning på sex procent betyder inte att sex av hundra personer som bor nära en väg kommer att få diabetes på grund av bullret.
Det betyder inte heller att risken ökar med sex procentenheter.
Som förenklat räkneexempel skulle en relativ riskökning på sex procent innebära att en tänkt grundrisk på tio procent blir ungefär 10,6 procent.
Exemplet visar skillnaden mellan relativ och absolut risk. Det är inte en beräkning av en enskild persons diabetesrisk utifrån studien.
Risken för typ 2-diabetes påverkas av flera faktorer, däribland ärftlighet, ålder, kroppsvikt och levnadsvanor.
Varför skulle trafikbuller kunna påverka blodsockret?
En möjlig förklaring är att långvarigt buller påverkar kroppens stressystem.
När vi utsätts för störande ljud kan kroppen reagera även om vi inte aktivt tänker på bullret. Forskarna undersöker bland annat hur stressreaktioner och förändrade hormonnivåer kan påverka ämnesomsättningen.
En annan möjlig förklaring är sömnen.
Trafikljud under natten kan störa sömnen, ibland utan att personen vaknar helt och minns störningen nästa morgon. Återkommande sömnstörningar är ett möjligt mellanled mellan buller och förändringar i kroppens förmåga att reglera blodsockret.
Det finns sedan tidigare forskning om hur sömnbrist påverkar kroppen, men den nya bullerstudien fastställer inte att just försämrad sömn orsakat de observerade diabetesfallen.
Forskarna analyserade också luftföroreningar, eftersom människor som bor nära trafikerade vägar ofta utsätts för både ljud och avgaser. Särskilt intressant var samspelet med fina partiklar, PM2,5, som också förekommer i forskning om luftföroreningarnas hälsorisker i Sverige.
Betyder studien att trafikbullret måste minska?
Studien stärker bilden av att trafikbuller är en miljöfaktor som behöver tas på allvar. Men den kan inte avgöra om bullret orsakat diabetes hos en viss person.
Det går inte heller att utifrån resultaten säga exakt hur mycket en persons diabetesrisk minskar om ljudnivån i bostaden sänks med ett visst antal decibel.
Forskarna har observerat samband mellan långvarig exponering och sjukdomsrisken. De har inte genomfört ett försök där bullret minskats och effekten på diabetesinsjuknandet sedan mätts.
Den skillnaden är viktig.
För den som bor vid en trafikerad väg eller järnväg behöver dock frågan inte börja med diabetes. Sömnstörningar, besvärande ljudnivåer och svårigheter att få lugn och ro i bostaden är i sig relevanta skäl att undersöka bullersituationen.
Det här bör du göra om du störs av trafikbuller
Börja med att ta reda på om det finns en befintlig bullerkartläggning eller beräkning för din fastighet. Kontakta sedan rätt väghållare, järnvägsansvarig eller fastighetsägare och beskriv störningarna konkret.
Om problemet inte blir utrett kan kommunen hjälpa dig att förstå vilka regler och möjligheter som gäller för just din bostad.
För svenska riktvärden och skillnader mellan äldre och nyare bostadsmiljöer finns en mer detaljerad genomgång i Naturvårdsverkets vägledning om buller från väg- och spårtrafik vid bostäder.
Den nya diabetesforskningen är ytterligare ett skäl att uppmärksamma trafikbullrets långsiktiga hälsoeffekter. Men för den som bor med störningarna varje dag är det första praktiska steget att få klarhet i ljudnivåerna och vem som kan göra något åt dem.