HemNyheterEfter SVT:s imamgranskning – kommunen vill säga upp moskéns avtal

Efter SVT:s imamgranskning – kommunen vill säga upp moskéns avtal

Publicerad

Efter Uppdrag gransknings avslöjanden om imamer som erbjuder hjälp med månggifte vill politikerna i Halmstad säga upp kommunens hyresavtal med en moskéförening. Flera religiösa företrädare har också avskedats, stängts av eller varnats. Samtidigt granskar en myndighet om föreningar fortfarande uppfyller villkoren för statliga bidrag. Men vilka beslut har faktiskt fattats, och vad säger svensk lag?

SVT:s reportage Imamernas äktenskapsråd publicerades den 11 november 2026. Sedan dess har granskningen fått följder på flera håll i Sverige.

Den senaste större utvecklingen gäller Halmstad, där både kommunledningen och oppositionen vill avsluta ett hyresavtal med en moskéförening. Beskedet kom den 15 november, men något slutligt genomfört beslut om uppsägning är ännu inte bekräftat.

Det är en viktig skillnad. Politiker kan vilja säga upp ett avtal, samtidigt som kommunen måste utreda vilka juridiska möjligheter som faktiskt finns.

Halmstad vill säga upp moskéns hyresavtal

Halmstads kommun hyr ut lokaler till en moskéförening som förekommer i SVT:s granskning. Efter avslöjandena har företrädare för både den politiska majoriteten och oppositionen sagt att de vill avsluta hyresförhållandet.

Frågan är dock inte avgjord.

Kommunens chefsjurist Mats Wallmark har tidigare framhållit att kommunen behöver ta hänsyn till polisens bedömning av om brott kan ha begåtts.

Det innebär att den politiska viljan att agera måste skiljas från en rättslig bedömning av föreningens ansvar och förutsättningarna för att säga upp avtalet.

Moskéföreningens talesperson Jehad Karkoukli har invänt mot planerna. Han menar att en uppsägning också skulle drabba många församlingsmedlemmar som inte har gjort något fel.

En imam som förekommit i granskningen hade enligt moskéledningen redan lämnat verksamheten under sommaren. Uppgifterna om varför samarbetet upphörde går isär. Avgången kan därför inte utan vidare beskrivas som en direkt följd av att reportaget sändes i november.

Vad avslöjade Uppdrag granskning?

SVT:s journalister kontaktade 15 moskéer i Sverige och använde dold kamera. De presenterade ett scenario där en redan gift man ville gifta sig med ytterligare en kvinna.

I nio av kontakterna erbjöds någon form av hjälp eller hänvisning vidare. De övriga sex avvisade förfrågan.

Det betyder inte att nio moskéer faktiskt genomförde olagliga vigslar. I vissa fall handlade svaren om rådgivning eller hänvisningar till andra personer.

Granskningen visade ändå hur religiösa företrädare i flera fall var beredda att diskutera eller hjälpa till med äktenskapsarrangemang som väcker frågor om svensk lag och kvinnors rättigheter.

Vid Stenhagenmoskén i Uppsala erbjöd sig en shejk att hjälpa till att ordna vittnen till en religiös vigsel. I Örebro erbjöd en rådgivare först hjälp mot betalning, men uppgav senare att beskedet hade varit ett missförstånd.

SVT dokumenterade även samtal i Helsingborg där shejk Tarek Hussein försökte övertyga en kvinna att acceptera att hennes make skulle gifta sig med ytterligare en kvinna.

I en separat del av granskningen framkom långtgående uttalanden om kontroll över kvinnors och barns sociala kontakter, bland annat med svenskar och judar.

De uttalandena behandlas närmare i Hurbra:s artikel om råden om att kontrollera kvinnor och barn.

SVT:s undersökning visar vad de kontaktade personerna sade i de filmade situationerna. Den är däremot inte en representativ undersökning av samtliga svenska moskéer.

Den som vill se själva reportaget hittar Imamernas äktenskapsråd på SVT Play.

Flera imamer har fått lämna sina uppdrag

Granskningen har lett till olika åtgärder hos de berörda föreningarna. Några har avskedat eller stängt av personer, medan andra har utfärdat varningar eller tagit avstånd från uttalandena.

Läget den 18 november kan sammanfattas så här:

Moské eller verksamhet Rapporterad åtgärd
Uppsala moské Imam Bashir Ahmed har avskedats.
Stenhagenmoskén i Uppsala Shejk Masud Mohamad har fått lämna sina uppdrag.
Örebro moské Rådgivaren Abu Aous har stängts av.
Rosengårdsmoskén En imam har fått en skriftlig varning.
Halmstads moské En berörd imam hade lämnat under sommaren.

Åtgärderna innebär inte att personerna automatiskt har befunnits skyldiga till brott.

Flera moskéföreträdare har också invänt mot hur deras verksamheter kopplats till uttalandena.

Uppsala moskés ordförande Yaser Abu Jheisheh har tagit avstånd från imamens agerande och uttryckt oro för att granskningen ska öka polariseringen.

Göteborgsmoskén har framhållit att verksamheten följer svensk lag och bestrider att en hänvisning till någon annan ska uppfattas som en rekommendation om en otillåten vigsel.

Helsingborgs moské har uppgett att shejken i reportaget inte är anställd där och att hans uttalanden inte representerar föreningens hållning.

Även Rinkebymoskén har ifrågasatt den aktuella personens koppling till verksamheten.

MUCF granskar föreningarnas statsbidrag

En annan följd av avslöjandena är att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har inlett en särskild granskning.

Myndigheten meddelade den 11 november att den ska undersöka om berörda organisationer uppfyller demokrativillkoren för statliga bidrag.

Organisationerna har kallats för att lämna förklaringar.

Det är ännu inte detsamma som att bidrag har dragits in eller att föreningarna har konstaterats bryta mot villkoren.

MUCF behöver först utreda vad som har hänt, vem som företrätt organisationerna och hur uppgifterna förhåller sig till de krav som gäller för bidragsmottagare.

SVT har redovisat att flera berörda föreningar fått statliga bidrag under åren 2023–2025. Halmstads moské är däremot enligt SVT inte en av de föreningar som fått sådant stöd under den redovisade perioden.

Det betyder också att Halmstads hyresfråga och MUCF:s bidragsgranskning är två olika processer.

Den ena gäller kommunens avtal med en förening. Den andra gäller organisationers rätt till statligt ekonomiskt stöd.

Läs mer i Hurbra:s genomgång av MUCF:s granskning av statsbidragen. Myndigheten beskriver även sitt arbete i beskedet om de inledda granskningarna.

Vad säger svensk lag om månggifte?

Svensk lag tillåter inte att en person som redan är gift ingår ett nytt juridiskt giltigt äktenskap.

Det framgår av äktenskapsbalken. För att gifta sig i Sverige krävs bland annat hindersprövning, där Skatteverket kontrollerar att det inte finns något lagligt hinder mot äktenskapet.

Den som redan är gift får inte ingå ett nytt äktenskap.

Brottet tvegifte regleras i brottsbalken och kan ge böter eller fängelse i högst två år.

Men det finns en viktig juridisk skillnad som lätt försvinner i diskussionen efter SVT:s avslöjanden.

En religiös ceremoni är inte automatiskt ett juridiskt giltigt äktenskap.

En religiös vigsel måste uppfylla de svenska formkraven och utföras av en behörig vigselförrättare för att få civilrättslig verkan.

Om två personer endast ingår ett informellt religiöst äktenskapskontrakt kan de betrakta sig som gifta enligt sin religiösa tradition, utan att något nytt äktenskap uppstår enligt svensk rätt.

Det betyder inte att varje sådan ceremoni i sig utgör tvegifte.

Samtidigt kan ett religiöst äktenskap utan juridisk giltighet få stora praktiska konsekvenser, särskilt om parterna uppfattar sig som gifta och lever därefter.

Vilket skydd riskerar kvinnan att sakna?

Den som lever i ett religiöst äktenskap utan att vara juridiskt gift får normalt inte de rättigheter som följer av ett äktenskap enligt svensk lag.

Det gäller bland annat makars arvsrätt, bodelning och regler om underhåll mellan makar.

En särskilt viktig detalj gäller sambolagen.

Den lagen kan ge ogifta par ett visst ekonomiskt skydd, men gäller inte när någon av samborna redan är gift.

En kvinna som lever med en redan gift man kan därför stå utan både det äktenskapsrättsliga skyddet och det skydd som sambolagen annars skulle kunna ge.

Andra rättigheter kan fortfarande följa av exempelvis ägande eller avtal. Barns rättigheter påverkas inte på samma sätt av om föräldrarna har ett juridiskt giltigt äktenskap.

Det är alltså inte bara frågan om en ceremoni är tillåten som spelar roll. Även konsekvenserna för dem som lever i relationen är betydelsefulla.

Alla religiösa vigslar är inte olagliga

Det är också viktigt att skilja mellan en religiös vigsel och en olaglig vigsel.

I Sverige kan behöriga företrädare för trossamfund förrätta juridiskt giltiga vigslar. Det gäller inte bara kristna samfund utan också andra religioner.

Kammarkollegiet hanterar tillstånd för trossamfund och förordnanden av vigselförrättare.

En vigselförrättare måste följa svenska regler. Misskötsel kan få betydelse för behörigheten.

Att en person är imam innebär däremot inte automatiskt att personen har rätt att förrätta juridiskt giltiga vigslar i Sverige.

Den skillnaden är central vid bedömningen av SVT:s filmer.

Reportaget dokumenterar vad vissa religiösa företrädare varit beredda att erbjuda eller diskutera. Det fastställer inte i sig att samtliga erbjudanden skulle ha resulterat i äktenskap med juridisk verkan.

En annan imam berättar om erbjudande på 10 000 kronor

Den 17 november berättade imamen Ajdin Terzic i Bosniakiska församlingen i Halmstad att han tidigare hade erbjudits 10 000 kronor för att hjälpa till med månggifte.

Enligt hans egen berättelse avböjde han erbjudandet.

Han har också betonat vikten av att imamer upplyser människor om vad svensk lag tillåter.

Uppgiften om pengarna är hans egen redogörelse och ska inte förväxlas med ett oberoende verifierat betalningserbjudande.

Den visar samtidigt att diskussionen efter SVT:s reportage inte enbart handlar om de utpekade moskéerna. Även andra religiösa företrädare har deltagit i samtalet om ansvar, lagstiftning och hur församlingar bör hantera frågor om månggifte.

Vad händer nu efter granskningen?

Den 18 november återstår flera frågor som ännu inte har fått något slutligt svar.

Halmstads kommun behöver hantera frågan om hyresavtalet och vilka rättsliga förutsättningar som finns för en uppsägning.

MUCF ska slutföra sin granskning innan myndigheten kan avgöra om bidragsvillkoren har överträtts och om det ska få ekonomiska konsekvenser.

De berörda moskéerna behöver också hantera sina egna beslut och förklara hur de ska säkerställa att rådgivning och vigselverksamhet följer svensk lag.

Hurbra har tidigare gått igenom SVT:s ursprungliga avslöjande om imamer och månggifte.

Det nya i efterspelen är framför allt att avslöjandena nu fått konsekvenser för personal, kommunala avtal och myndighetsgranskningar.

Men ett avskedande, en politisk vilja att säga upp ett hyresavtal och en inledd myndighetsutredning är tre skilda saker. Ingen av dem innebär i sig att en domstol har slagit fast att ett brott har begåtts.

Senaste artiklar

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...

Är svenskar bäst i världen på engelska? Så fungerar den nya rankningen

Sverige är bäst i världen på engelska enligt EF English Proficiency Index 2026. I...

Kulturfrågan Kontrapunkt 18 november – sista matchen före slutspelet

Kulturfrågan Kontrapunkt avslutar grundomgången onsdagen den 18 november 2026. De regerande mästarna med Axel...

Bonde söker fru 18 november: Oliver möts av kylig stämning

Bonde söker fru fortsätter på TV4 onsdagen den 18 november klockan 20.00. Oliver återvänder...

liknande artiklar

Dyson V10 Konical eller Cyclone V10 – vad är skillnaden?

Dyson V10 Konical och Cyclone V10 har nästan samma namn, men det betyder inte...

Är svenskar bäst i världen på engelska? Så fungerar den nya rankningen

Sverige är bäst i världen på engelska enligt EF English Proficiency Index 2026. I...

Kulturfrågan Kontrapunkt 18 november – sista matchen före slutspelet

Kulturfrågan Kontrapunkt avslutar grundomgången onsdagen den 18 november 2026. De regerande mästarna med Axel...