Moderaterna är större än Socialdemokraterna i Novus nya väljarbarometer den 18 november 2026. M får 26,5 procent mot S 24,9 procent. Det är första gången på över tio år som Moderaterna ligger före i Novus mätserie. Men försprånget är inte statistiskt säkerställt. Samtidigt visar undersökningens mandatberäkning att M, SD och KD tillsammans skulle få egen majoritet i riksdagen.
Moderaterna ökar med 2,6 procentenheter jämfört med oktober. Uppgången är statistiskt säkerställd och placerar partiet på sin högsta nivå i Novus sedan maj 2016.
Socialdemokraterna backar med en procentenhet till 24,9 procent. Den förändringen är däremot inte statistiskt säkerställd.
Skillnaden mellan de två största partierna är nu 1,6 procentenheter. Eftersom den ligger inom felmarginalen går det inte att slå fast att Moderaterna faktiskt har ett större väljarstöd än Socialdemokraterna.
Novus november 2026 – så stora är partierna
Novus har intervjuat 2 387 röstberättigade svenskar mellan den 6 och 15 november. Undersökningen visar följande stöd för riksdagspartierna.
| Parti | Stöd (förändring sedan oktober) |
|---|---|
| Moderaterna | 26,5 % (+2,6) |
| Socialdemokraterna | 24,9 % (−1,0) |
| Sverigedemokraterna | 17,3 % (−0,7) |
| Miljöpartiet | 7,3 % (+0,8) |
| Vänsterpartiet | 7,2 % (0,0) |
| Centerpartiet | 6,6 % (−0,1) |
| Kristdemokraterna | 4,9 % (−1,5) |
| Liberalerna | 3,6 % (−0,3) |
| Övriga partier | 1,7 % (+0,2) |
Förändringen anges i procentenheter jämfört med oktober. Källa: Novus.
Två förändringar är statistiskt säkerställda: Moderaternas uppgång med 2,6 procentenheter och Kristdemokraternas nedgång med 1,5 procentenheter.
Övriga förändringar kan inte med tillräcklig statistisk säkerhet skiljas från normala variationer mellan mätningarna.
Kristdemokraterna får 4,9 procent, vilket fortfarande innebär ett uppmätt stöd över riksdagsspärren. Liberalerna hamnar däremot på 3,6 procent.
Även för Liberalerna finns en viktig reservation. Novus anger en felmarginal på 0,8 procentenheter för partiet. Det går därför inte att med statistisk säkerhet säga att stödet faktiskt ligger under fyraprocentsspärren.
Så skulle riksdagens 349 mandat fördelas
Novus har också räknat fram hur mandaten skulle fördelas om undersökningens siffror motsvarade ett valresultat.
| Parti | Beräknade mandat |
|---|---|
| Moderaterna | 98 |
| Socialdemokraterna | 92 |
| Sverigedemokraterna | 64 |
| Miljöpartiet | 27 |
| Vänsterpartiet | 26 |
| Centerpartiet | 24 |
| Kristdemokraterna | 18 |
| Liberalerna | 0 |
| Totalt | 349 |
Mätningens mandatberäkning ger Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna sammanlagt 180 mandat.
Det är fem fler än de 175 mandat som krävs för egen majoritet i en riksdag med 349 ledamöter.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet får tillsammans 169 mandat.
Skillnaden mot valet i september
I riksdagsvalet den 13 september 2026 fick S, V, MP och C tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L samlade 173.
Novus novembermätning ger alltså en annan parlamentarisk fördelning.
| Partigrupp | Valet 2026 / Novus november |
|---|---|
| S, V, MP och C | 176 / 169 mandat |
| M, SD, KD och L | 173 / 180 mandat |
Det särskilt intressanta är att M, SD och KD enligt beräkningen skulle nå majoritet även utan Liberalerna, som inte tilldelas några mandat.
Det betyder dock inte att en sådan regering är bildad eller att partierna nödvändigtvis kommer att samarbeta. Mandatberäkningen visar bara hur en hypotetisk riksdag skulle kunna se ut med novembermätningens siffror.
Den faktiska mandatfördelningen från septembervalet gäller fortfarande. Opinionsmätningar förändrar inte vilka ledamöter som sitter i riksdagen.
Andra mätningar visar fortfarande S före M
Novus är inte ensam om att visa ett förändrat opinionsläge efter valet. Men bilden varierar mellan instituten.
I SVT/Verians novembermätning den 11 november fick Socialdemokraterna 26,1 procent och Moderaterna 23,3 procent. Där låg alltså S fortfarande före M.
I samma undersökning hade Socialdemokraterna tappat 2,4 procentenheter, en statistiskt säkerställd nedgång. Moderaternas uppgång på en procentenhet var däremot inte statistiskt säkerställd.
Även Indikators mätning den 29 oktober visade Socialdemokraterna före Moderaterna, med 27,0 respektive 26,3 procent.
| Opinionsinstitut | M / S |
|---|---|
| Novus, 18 november | 26,5 / 24,9 % |
| Verian, 11 november | 23,3 / 26,1 % |
| Indikator, 29 oktober | 26,3 / 27,0 % |
Mätningarna ger därmed stöd för bilden att Moderaterna har stärkt sitt uppmätta stöd och att avståndet till Socialdemokraterna har minskat. De ger däremot inte ett entydigt besked om vilket parti som har störst stöd bland väljarna.
Skillnader mellan instituten kan bland annat bero på undersökningsperioder, urval och statistiska metoder. Enstaka mätningar bör därför inte behandlas som exakta besked om väljarkårens storlek eller sammansättning.
Hurbra har tidigare redovisat SVT/Verians novembermätning, där skillnaden mellan de två största partierna såg annorlunda ut.
Novusmätningen kommer mitt under regeringsbildningen
Den nya väljarbarometern publiceras samtidigt som Sverige fortfarande saknar en färdig regeringslösning efter septembervalet.
Den 17 november rapporterade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson om sitt uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering. Någon slutlig lösning presenterades inte.
Riksdagens talman Andreas Norlén har gett partierna ytterligare tid. En ny talmansrunda planeras till den 24 eller 25 november.
Läs mer om talmannens senaste besked om regeringsbildningen.
Novus opinionsanalytiker Torbjörn Sjöström pekar på Socialdemokraternas svårigheter att få till stånd en regering som en möjlig förklaring till partiets svagare opinionsläge.
Det är en tänkbar politisk förklaring, men undersökningen visar inte i sig varför väljarna har ändrat sina partisympatier.
En opinionsförändring kan påverka den politiska debatten och partiernas bedömning av läget. Däremot ändrar den inte det parlamentariska utgångsläget för den regeringsbildning som redan pågår.
Vad betyder resultatet för ett eventuellt extraval?
Novusmätningen är också relevant för diskussionen om vad som skulle hända om regeringsbildningen fortsätter att vara låst.
I en hypotetisk riksdag med Novus beräknade mandat skulle M, SD och KD ha ett annat utgångsläge än efter septembervalet. Samtidigt skulle Liberalerna stå utan mandat.
Men undersökningen kan inte användas för att fastställa hur ett extraval skulle sluta. Väljarstödet kan förändras, och osäkerheten i mätningen påverkar även mandatberäkningen.
Ett extraval följer dessutom särskilda regler och utlöses inte av att opinionssiffrorna förändras. Regeringsbildningen måste hanteras enligt riksdagens ordinarie konstitutionella process.
Det som nu är säkerställt är att Moderaterna har ökat tydligt i Novus och att Kristdemokraterna har tappat. Att M också skulle vara Sveriges största parti är däremot fortfarande statistiskt osäkert.
Den fullständiga undersökningen, inklusive metod och resultat, finns hos Novus i novemberrapporten 2026.