HemStora frågorCOP31:s elmål – vad innebär 35 procent till 2035?

COP31:s elmål – vad innebär 35 procent till 2035?

Publicerad

Världens länder diskuterar ett nytt mål för elektrifiering under klimatmötet COP31 i Turkiet. Förslaget innebär att el ska stå för 35 procent av världens slutliga energianvändning år 2035, jämfört med omkring 23 procent i dag. Det handlar inte bara om att producera mer elektricitet, utan om att ersätta bensin, diesel, gas och andra bränslen med el i transporter, uppvärmning och industri.

Målet kan bidra till stora utsläppsminskningar, men resultatet beror också på hur elektriciteten produceras. Dessutom är det ännu inte klart om 35-procentsmålet kommer att ingå i COP31:s slutliga överenskommelse.

Vad betyder målet om 35 procent el?

För att förstå målet behöver man skilja mellan elproduktion och energianvändning.

När vi pratar om hur mycket förnybar el ett land producerar handlar det om fördelningen mellan exempelvis vattenkraft, vindkraft, solkraft, kärnkraft och fossila kraftverk.

COP31:s mål handlar om något annat: hur stor del av den energi som människor och företag faktiskt använder som kommer i form av elektricitet.

Den slutliga energianvändningen omfattar bland annat elen i våra hem, bensinen i bilar, dieseln i lastbilar, naturgasen i industrier och bränslen som används för uppvärmning.

Ett förenklat exempel visar skillnaden:

Om världens samlade slutliga energianvändning motsvarar 100 energienheter kommer ungefär 23 från el i dagens fördelning. Resten består av andra energibärare. Målet är att el år 2035 ska stå för 35 av varje 100 energienheter.

Det betyder inte att elförbrukningen måste öka med exakt 52 procent, trots att elens andel ska växa från 23 till 35 procent. Den totala energianvändningen förändras också, bland annat eftersom eldriven teknik ofta använder energin effektivare.

Från 23 till 35 procent – hur stor är förändringen?

Internationella energiorganet IEA har undersökt hur snabbt världens energianvändning kan elektrifieras med teknik som redan finns tillgänglig.

Tre siffror är särskilt viktiga:

Andel el Vad siffran innebär
23 procent Uppskattad andel av världens slutliga energianvändning 2025.
33 procent Den andel som IEA bedömer kan nås 2035 genom ekonomiskt konkurrenskraftig elektrifiering.
35 procent Det internationella mål som COP31:s ordförandeskap vill uppnå till 2035.

Skillnaden mellan 23 och 35 procent är 12 procentenheter. Relativt dagens nivå innebär det att elens andel behöver öka med drygt 50 procent på tio år.

IEA:s beräkning visar att det finns betydande ekonomiska möjligheter att elektrifiera energianvändningen. Men den visar också att en stor omställning måste ske snabbt. Den tekniska och ekonomiska potentialen är inte detsamma som en prognos för vad som faktiskt kommer att hända.

I IEA:s rapport om elektrifiering framgår att utvecklingen kräver investeringar i både utrustning och energisystem.

Så ska el ersätta bensin, diesel och gas

Elektrifieringen berör framför allt tre stora delar av samhället: transporter, byggnader och industri.

Transporter – elbilar använder mindre energi

En bensinbil omvandlar bara en del av bränslets energi till rörelse. Mycket försvinner som värme från motorn.

En elbil använder en betydligt större andel av den tillförda energin för att driva hjulen. Därför kan samma transportarbete utföras med mindre slutlig energianvändning.

När en bensinbil ersätts av en elbil händer alltså två saker samtidigt: elens andel av energianvändningen ökar, samtidigt som den totala mängden energi som behövs för körningen minskar.

IEA:s scenario med snabb elektrifiering pekar mot att elens andel av transportsektorns slutliga energianvändning kan öka från omkring 2 procent till 13 procent fram till 2035.

Det är en stor förändring, men innebär samtidigt att andra bränslen fortfarande skulle dominera den globala transportsektorn.

Personbilar och stadsbussar är förhållandevis enkla att elektrifiera med tillgänglig teknik. För långväga flyg, sjöfart och delar av den tunga trafiken är omställningen betydligt svårare.

Uppvärmning – värmepumpar ger mer värme per kilowattimme

Även uppvärmningen kan förändra energistatistiken.

En värmepump använder elektricitet för att flytta värme från exempelvis utomhusluften eller marken till en byggnad. Under gynnsamma förhållanden kan den leverera tre till fyra kilowattimmar värme för varje kilowattimme el den använder.

En byggnad som tidigare värmts med en fossilbränslepanna kan därför minska sin energianvändning när den byter till värmepump.

Vinsten varierar beroende på klimat, byggnadens förutsättningar och vilken uppvärmning som ersätts.

I länder där gas fortfarande används i stor omfattning för att värma bostäder kan elektrifiering göra stor skillnad.

Industrin – vissa processer är svårare än andra

Inom industrin används mycket energi för värme, maskiner och olika tillverkningsprocesser.

Elektriska motorer, industriella värmepumpar och annan eldriven utrustning kan ersätta fossila bränslen i många verksamheter.

Men det finns begränsningar. Vissa industrier behöver mycket höga temperaturer, och delar av tillverkningen använder fossila råvaror även för kemiska processer.

Där räcker det inte alltid att installera en elektrisk maskin. Det kan krävas helt nya produktionsmetoder, omfattande investeringar eller andra fossilfria energilösningar.

Minskar utsläppen automatiskt när mer energi blir el?

Nej. En högre andel el är inte samma sak som en motsvarande minskning av växthusgasutsläppen.

En elbil som laddas med elektricitet från ett kolkraftverk belastar klimatet på ett annat sätt än en elbil som laddas med utsläppssnål el. Detsamma gäller värmepumpar och elektriska industriprocesser.

Samtidigt har eldriven teknik ofta en effektivitetsfördel. Det betyder att elektrifiering kan minska både energianvändning och utsläpp även innan elproduktionen är helt fossilfri.

Det går att skilja på två klimatvinster:

  • Effektivare energianvändning: Eldriven teknik kan utföra samma arbete med mindre tillförd energi.
  • Renare energiproduktion: När kol- och gaskraft ersätts av utsläppssnål el minskar utsläppen ytterligare.

Den största långsiktiga klimatvinsten uppstår när båda förändringarna sker samtidigt.

En uppskattning från Climate TRACE, som Reuters redovisat i samband med COP31, pekar mot att utsläppen av koldioxid skulle kunna minska med omkring 4,1 miljarder ton per år om elektrifieringsmålet nås, även utan en särskild prioritering av ren elproduktion.

Om utbyggnaden av elektricitet samtidigt sker med betydligt renare energikällor skulle den beräknade minskningen kunna bli ungefär dubbelt så stor.

Det är modellberäkningar, inte garanterade resultat. De visar framför allt hur stor betydelse elproduktionens sammansättning har.

Elektrifiering löser inte heller alla klimatproblem. Utsläpp från exempelvis jordbruk, markanvändning och vissa industriella processer behöver hanteras med andra åtgärder.

Varför kan elnäten bromsa utvecklingen?

Att bygga mer elproduktion är bara en del av omställningen.

Elektriciteten måste också kunna transporteras till de platser där den behövs, vid rätt tidpunkt. När fler bilar, fabriker och byggnader använder el ökar kraven på överföringskapacitet och flexibilitet.

Det behövs bland annat fler kraftledningar, starkare lokala elnät, energilagring och system som kan anpassa förbrukningen efter tillgången på el.

I vissa länder är utmaningen extra stor eftersom elnäten redan har kapacitetsproblem eller eftersom människor och företag fortfarande saknar tillförlitlig tillgång till elektricitet.

Det går att se en del av problematiken även i Sverige. Trots att svensk elproduktion till mycket stor del är fossilfri påverkar begränsningar i överföringen hur elen kan fördelas mellan olika delar av landet. Det är en av förklaringarna till varför elpriserna skiljer sig mellan norra och södra Sverige.

På global nivå blir dessutom finansieringen avgörande. Ett land kan ha goda möjligheter att producera billig el men sakna kapital för nya elnät, laddstationer och industrisystem.

Höga räntor och investeringsrisker gör att ekonomiskt lönsam teknik inte alltid blir byggd. Därför handlar diskussionen under COP31 också om hur fattigare länder ska kunna finansiera omställningen.

Har COP31 redan beslutat om 35-procentsmålet?

Nej. Den 18 november 2026 är det viktigt att skilja mellan det frivilliga initiativet och förhandlingarna om klimatmötets slutdokument.

COP31:s turkiska ordförandeskap lanserade initiativet 35 by 35 den 21 september. Länder kan frivilligt stödja ambitionen att öka elens andel av den globala slutliga energianvändningen till 35 procent år 2035.

Enligt Reuters hade fler än 30 länder anslutit sig till initiativet den 17 november.

Det innebär däremot inte att världens länder har kommit överens om att införa målet som en del av COP31:s slutliga beslut.

I ett förhandlingsutkast från den 16 november finns en formulering som uppmanar länderna att bidra till det globala elektrifieringsmålet, med hänsyn till respektive lands förutsättningar.

Utkastet är inte ett slutligt avtal. Det innehåller inte heller något fastställt krav på att varje land individuellt ska nå 35 procent.

Förhandlingarna gäller bland annat om målet ska finnas med, hur stark formuleringen ska vara och hur elektrifieringen ska kopplas till utsläppssnål elproduktion.

Det finns också olika uppfattningar om finansieringen och hur ansvaret ska fördelas mellan rikare och fattigare länder.

Den som vill följa mötets övriga frågor kan läsa Hurbra:s guide till klimatmötet COP31 och Sveriges roll.

Vad händer efter COP31?

Klimatmötet i Antalya är planerat att avslutas den 20 november 2026. Fram till dess kan förhandlingstexten förändras.

Även om 35-procentsmålet skulle tas in i ett slutdokument återstår frågan hur det ska omsättas i praktiken. Ett globalt mål innebär inte automatiskt att varje land måste uppnå samma andel.

Utvecklingen kommer att bero på nationella investeringar, energipolitik, teknikens kostnader och hur snabbt fossila bränslen kan ersättas inom olika sektorer.

För att bedöma om elektrifieringen verkligen bidrar till klimatmålen behövs därför mer än ett mått på elens andel. Det är också nödvändigt att följa den totala energianvändningen, utsläppen från elproduktionen och hur mycket fossila bränslen som faktiskt ersätts.

35 procent el till 2035 är därmed ett mål för hur världens energisystem ska förändras. Hur stor klimatnyttan blir avgörs av vad som händer med resten av energisystemet.

Senaste artiklar

V64 ikväll 19 november 2026 – våra spikar, skrällar och system

V64 körs på Åbytravet torsdagen den 19 november med spelstopp klockan 19.30. Vi spikar...

Topptipset ikväll 19 november 2026 – spikar, skrällar och system

Topptipset torsdag 19 november bjuder på åtta matcher från fyra olika fotbollsligor och turneringar....

RSM Classic 2026 – stor guide till TV, svenskar och starttider

RSM Classic 2026 spelas den 19–22 november på Sea Island i Georgia. Fyra svenskar...

Powerplay 19 november 2026 – spikar, skrällar och systemförslag

Powerplay torsdag 19 november bjuder på sju SHL-matcher och en målskytteduell mellan Viktor Lodin...

liknande artiklar

V64 ikväll 19 november 2026 – våra spikar, skrällar och system

V64 körs på Åbytravet torsdagen den 19 november med spelstopp klockan 19.30. Vi spikar...

Topptipset ikväll 19 november 2026 – spikar, skrällar och system

Topptipset torsdag 19 november bjuder på åtta matcher från fyra olika fotbollsligor och turneringar....

RSM Classic 2026 – stor guide till TV, svenskar och starttider

RSM Classic 2026 spelas den 19–22 november på Sea Island i Georgia. Fyra svenskar...