Personer med klusterhuvudvärk rapporterar betydligt oftare utmattningssymtom när sjukdomen är aktiv. Det visar en ny svensk studie från Karolinska Institutet. Men även under perioder utan huvudvärksattacker är symtomen vanliga. Forskarna pekar särskilt på sambandet mellan sömnproblem och utmattning.
Klusterhuvudvärk, tidigare kallad Hortons huvudvärk, är en neurologisk sjukdom som orsakar mycket intensiva smärtattacker. En attack kan pågå från 15 minuter till tre timmar och smärtan sitter vanligtvis bakom eller omkring ena ögat. Attackerna återkommer ofta vid liknande tidpunkter på dygnet, inte sällan under natten.
Den nya studien visar att sjukdomens påverkan kan sträcka sig långt utanför själva smärtattackerna.
Nästan två av tre rapporterade utmattningssymtom
Forskarna undersökte sambandet mellan klusterhuvudvärk och utmattning genom en enkätstudie. Av de 328 deltagare som besvarade samtliga frågor om utmattning befann sig 88 i en aktiv huvudvärksperiod.
I den gruppen hade 65,9 procent höga nivåer av utmattningssymtom. Bland de 240 deltagarna som befann sig i en attackfri period var motsvarande andel 37,5 procent.
| Deltagarnas sjukdomsfas | Andel med höga utmattningspoäng |
|---|---|
| Aktiv huvudvärksperiod | 65,9 procent |
| Attackfri period | 37,5 procent |
Skillnaden var statistiskt tydlig även när forskarna tog hänsyn till ålder och kön.
Resultatet tyder på att utmattningssymtom är särskilt vanliga under aktiva sjukdomsperioder, men också att besvären kan finnas kvar när huvudvärksattackerna upphör.
Forskarna såg dessutom en skillnad beroende på hur länge deltagarna hade varit fria från attacker. Bland dem som hade haft en attackfri period kortare än fem år uppvisade 42 procent höga utmattningspoäng. Bland dem med minst fem års remission var andelen 22,2 procent.
Det betyder däremot inte att studien har visat hur snabbt en enskild patient återhämtar sig efter en aktiv period.
Så undersöktes utmattning och sömn
Forskarna skickade en digital enkät till 839 personer. Totalt svarade 447, och efter olika exkluderingar ingick 373 personer i undersökningen. Huvudanalysen av utmattning omfattade de 328 deltagare som hade lämnat fullständiga svar på alla utmattningsfrågor.
För att mäta symtomen användes Shirom-Melamed Burnout Questionnaire, SMBQ, som innehåller 22 frågor.
Deltagarna fick bland annat bedöma fysisk och mental trötthet, energibrist, koncentrationssvårigheter och känslomässig belastning. Svaren sammanställdes till ett poängvärde där forskarna använde en bestämd gräns för att identifiera höga nivåer av utmattningssymtom.
Det är viktigt att skilja detta från en medicinsk diagnos. En person som får höga poäng på frågeformuläret har inte automatiskt utmattningssyndrom.
Studien undersökte också sömnen med etablerade frågeinstrument. Deltagarna fick rapportera bland annat hur väl de sov, om de hade besvär med sömnlöshet och hur sömnproblemen påverkade vardagen.
Forskarna fann samband mellan samtliga analyserade sömnmått och utmattningspoängen. Personer som rapporterade större sömnbesvär hade generellt också mer uttalade utmattningssymtom.
Sömnbrist uppgavs dessutom oftare som en möjlig utlösande faktor för huvudvärksattacker bland deltagare med höga utmattningspoäng. I den del av undersökningen som behandlade frågan var andelen 51,4 procent, jämfört med 32 procent bland deltagare med lägre poäng.
Det ger ytterligare stöd för att sömnproblem är en viktig del av sjukdomens samlade belastning.
Studien visar samband – inte vad som orsakar utmattningen
Resultaten kan hjälpa till att förklara varför personer med klusterhuvudvärk ibland upplever en påtaglig trötthet även mellan huvudvärksattackerna.
Men undersökningen har flera begränsningar.
Det handlar om en enkät vid ett tillfälle. Forskarna jämförde alltså personer i olika sjukdomsfaser, snarare än att följa samma patienter under en längre period.
Därför går det inte att slå fast om det är huvudvärksattackerna som orsakar utmattningssymtomen, om sömnproblemen är en mellanliggande faktor eller om andra omständigheter bidrar.
Trötthet och koncentrationsproblem kan exempelvis påverkas av andra sjukdomar, psykisk ohälsa eller läkemedel. Studien kunde inte fullt ut ta hänsyn till alla sådana faktorer.
Urvalet kan också ha påverkat resultatet. Personer med svårare besvär kan ha varit mer benägna att besvara enkäten, och kronisk klusterhuvudvärk var vanligare bland dem som svarade än bland dem som avstod.
Forskarna framhåller därför behovet av studier där patienterna följs över tid.
Den som vill fördjupa sig i hur undersökningen genomfördes kan läsa originalstudien i tidskriften Headache, som publicerades den 9 november 2026.
Vad kan vården göra vid klusterhuvudvärk och svår trötthet?
Det finns etablerade behandlingar mot klusterhuvudvärk, även om den nya studien inte undersökte hur behandling påverkar utmattningssymtom.
Vid en pågående attack används bland annat syrgas via mask eller snabbverkande läkemedel som sumatriptan i injektionsform. Vid återkommande attacker kan förebyggande behandling bli aktuell, ofta med läkemedlet verapamil under medicinsk uppföljning.
En neurolog kan bedöma vilken behandling som passar och om den behöver justeras.
För den som samtidigt har uttalad trötthet kan det vara viktigt att diskutera mer än själva huvudvärken med vården.
Det kan exempelvis handla om hur ofta nattliga attacker stör sömnen, om behandlingen fungerar tillräckligt bra och om läkemedel kan bidra till tröttheten.
Långvariga sömnbesvär, koncentrationssvårigheter eller nedstämdhet kan också behöva bedömas separat. Vid uttalad dagsömnighet, snarkning eller misstänkta andningsuppehåll kan det finnas anledning att undersöka snarkning och sömnapné som en annan möjlig förklaring till tröttheten.
En huvudvärksdagbok kan underlätta kontakten med vården. Genom att anteckna när attackerna kommer, hur länge de varar, om sömnen störs och hur behandlingen fungerar går det lättare att beskriva besvären.
Regelbundna sömnvanor kan vara till hjälp, men rekommendationer behöver anpassas individuellt. För vissa med klusterhuvudvärk kan exempelvis extra sömn på dagen utlösa attacker.
På 1177:s informationssida om klusterhuvudvärk finns mer information om symtom, behandling och när det är lämpligt att söka vård.
Den svenska studien ger ingen ny behandling mot utmattning vid klusterhuvudvärk. Däremot stärker den bilden av att sjukdomens konsekvenser inte enbart bör bedömas utifrån antalet smärtattacker.
Även sömn, återhämtning och förmågan att fungera i vardagen kan behöva få utrymme i vårdens bedömning.