Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet vill att nästa regering förtydligar att aborträtten gäller alla som kan bli gravida, oavsett juridiskt kön. De fyra partierna är överens om att lagtexten behöver bli tydligare. Tidöpartierna anser däremot att rätten redan omfattar alla som kan bli gravida.
Beskedet kommer samtidigt som riksdagen behandlar regeringens förslag till en förändrad abortlag. Enligt Sveriges Radio vill de fyra rödgröna partierna att nästa regering ska få i uppdrag att förtydliga lagstiftningen.
Frågan gäller framför allt hur lagen är formulerad. Den svenska abortlagen använder ordet kvinna, trots att även personer som har ett annat juridiskt kön kan bli gravida.
De fyra partierna vill undanröja den otydligheten genom att uttryckligen skriva in att aborträtten gäller alla som kan bli gravida.
Därför är partierna oense om abortlagen
I regeringens förslag till ny abortlag står det att en kvinna som är gravid får göra abort till och med graviditetsvecka 18.
Regeringen har valt att behålla ordet kvinna och motiverar det bland annat med att aborträtten är central för kvinnors rättigheter. Samtidigt framgår det av propositionen att lagen ska omfatta alla som kan bli gravida.
Det är den skillnaden som har blivit en politisk stridsfråga.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet vill att lagtexten tydligare ska spegla vilka personer som omfattas av rätten till abort.
Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – anser att regeringens förslag redan är tillräckligt tydligt. Enligt deras uppfattning finns det därför inget behov av ytterligare formuleringar.
Fredrik Lundh Sammeli (S) har i samband med överenskommelsen framhållit vikten av att människor inte hamnar i kläm på grund av otydlig lagstiftning.
Det är viktigt att skilja mellan de två ståndpunkterna. Oenigheten handlar inte om att en grupp enligt regeringen ska förlora sin nuvarande tillgång till abortvård, utan om huruvida rätten behöver uttryckas tydligare i själva lagen.
Vad gäller för den som har ett annat juridiskt kön?
Den nuvarande abortlagen är från 1974. Även den använder ordet kvinna när den beskriver vem som kan begära abort.
Det betyder inte att en gravid person med manligt juridiskt kön automatiskt saknar rätt till abort.
Regeringens uttryckliga utgångspunkt är att aborträtten omfattar alla som kan bli gravida, oavsett juridiskt kön.
Den grundläggande regleringen innebär att abort kan göras till och med graviditetsvecka 18. Efter den gränsen krävs tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd, och särskilda villkor gäller.
De fyra rödgröna partiernas förslag handlar alltså om att göra det tydligare vem som omfattas av lagen, inte om att förändra den nuvarande tidsgränsen.
Vänsterpartiet har i riksdagen föreslagit formuleringen ”kvinna eller den som är gravid”. Även Miljöpartiet och Centerpartiet har genom motioner argumenterat för att lagen uttryckligen bör omfatta alla gravida.
Socialdemokraterna står nu bakom den gemensamma politiska linjen.
Riksdagen har redan beslutat om ett grundlagsskydd
En särskild omständighet är att riksdagen redan den 11 november beslutade om ett grundlagsskydd för aborträtten.
Den grundlagsbestämmelsen är könsneutral. Den slår fast att den som är gravid har rätt att avbryta sin graviditet enligt bestämmelser som meddelas i lag.
Grundlagsändringen börjar gälla den 1 januari 2027.
Det innebär att det finns två olika lagstiftningsfrågor att hålla isär.
Den ena handlar om grundlagsskyddet för aborträtten, som riksdagen redan har beslutat om.
Den andra handlar om den vanliga abortlagen, där de konkreta reglerna om abortvård och graviditetsveckor finns. Det är i den lagen som de fyra partierna nu vill se ett tydligare språkbruk.
Att grundlagen har fått en könsneutral formulering betyder alltså inte att motsvarande ändring automatiskt görs i abortlagen.
Beslut om den nya abortlagen väntas den 25 november
Enligt TT har de fyra rödgröna partierna fått stöd för sin linje i socialutskottet.
Det innebär dock inte att någon ändring redan är beslutad. Utskottets fullständiga betänkande var ännu inte publicerat vid kontrollen den 17 november.
Riksdagen väntas debattera och fatta beslut om den förändrade abortlagen den 25 november.
Regeringens proposition innehåller också flera andra förändringar. Bland annat föreslås tydligare möjligheter att genomföra medicinsk abort i hemmet och att även andra behöriga yrkesgrupper än läkare ska kunna utföra aborter.
De nya bestämmelserna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.
Den som vill följa den fortsatta behandlingen kan läsa regeringens proposition om en förändrad abortlag.
För de fyra rödgröna partierna är den kvarstående frågan att lagens ordval ska motsvara den aborträtt som enligt regeringen redan gäller. Om riksdagens kommande behandling leder till någon ändrad formulering återstår att se.