Region Örebro län diskriminerade ett samkönat par som ville genomgå assisterad befruktning med donerade spermier. Det slår Diskrimineringsombudsmannen (DO) fast i ett beslut som offentliggjordes den 16 november 2026. Paret fick genomgå behandling, men nekades en möjlighet att påverka valet av donator som erbjöds olikkönade par.
Beslutet gäller en till synes begränsad fråga: om en spermadonators utseende får matchas mot den förälder som inte ska bära barnet. Men enligt DO innebar regionens rutiner att patienter behandlades olika beroende på sexuell läggning.
Paret ville att donatorn skulle likna den andra föräldern
Det samkönade paret hade genomgått en fertilitetsutredning och godkänts för assisterad befruktning vid Reproduktionsmedicinskt centrum i Örebro.
Inför behandlingen framförde paret ett önskemål om att spermiedonatorns ögon- och hårfärg skulle matchas mot den partner som inte skulle bära barnet.
Kliniken meddelade att den typen av matchning inte genomfördes för samkönade par.
För olikkönade par fanns däremot möjlighet att matcha donatorns utseende mot den manliga partnern, som inte skulle ha någon genetisk koppling till barnet.
Skillnaden blev avgörande när DO prövade ärendet.
Myndigheten bedömer att paret missgynnades jämfört med olikkönade par i en jämförbar situation. Region Örebro län hade därmed gjort sig skyldig till direkt diskriminering med samband till sexuell läggning.
Det är viktigt att skilja på två saker. Paret nekades inte assisterad befruktning som sådan. Diskrimineringen handlade om att de inte fick samma möjlighet till utseendemässig donatormatchning.
Region Örebro hänvisade till väntetider och familjens integritet
Under DO:s utredning förklarade Region Örebro varför kliniken använde olika rutiner för samkönade och olikkönade par.
Enligt regionen låg inga medicinska skäl bakom skillnaden. Rutinerna syftade bland annat till att hålla väntetiderna nere för patienter som behövde donerade könsceller.
Regionen hänvisade också till föreställningen om att barn vanligtvis har sitt genetiska ursprung hos båda sina föräldrar.
Genom att välja en donator som liknade den manliga partnern i ett olikkönat par skulle det kunna bli mindre uppenbart för omgivningen att barnet tillkommit genom donation.
Regionens resonemang var att samma behov inte fanns hos samkönade par.
DO godtar inte den förklaringen.
Även samkönade par kan vilja värna familjens integritet och själva bestämma vilka utomstående som får information om barnets genetiska ursprung. Att föräldrarna är av samma kön innebär inte att sådana önskemål saknar betydelse.
Enligt DO fanns därför inte tillräckliga skäl att erbjuda olikkönade par en möjlighet som samkönade par nekades.
Så fungerar matchning av spermadonatorer
I Sverige är det den ansvariga läkaren som väljer donator vid assisterad befruktning med donerade spermier.
Föräldrarna har alltså inte någon generell rätt att själva välja en viss person som donator.
Däremot kan hänsyn tas till utseendet.
Socialstyrelsens vägledning beskriver möjligheten att, om de blivande föräldrarna önskar det, välja en donator som liknar någon av föräldrarna när det gäller exempelvis hårfärg, ögonfärg och kroppskonstitution.
Även 1177:s information om behandling med donerade spermier och ägg beskriver hur kliniken om möjligt kan ta hänsyn till sådana utseendemässiga likheter.
Det betyder inte att varje önskemål måste uppfyllas. Tillgången på donatorer och medicinska bedömningar påverkar vilka alternativ som är möjliga.
Men det är en annan fråga än att ha en rutin som kategoriskt erbjuder olika möjligheter beroende på patienternas sexuella läggning.
Det var just den skillnaden DO prövade i Region Örebros fall.
Barnet har rätt att få veta sitt genetiska ursprung
Regionens resonemang om familjens integritet handlar om vilken information som lämnas till omgivningen.
Det ska inte förväxlas med barnets egen rätt till information.
Enligt svensk lag har ett barn som tillkommit genom donation rätt att få uppgifter om donatorn när barnet har uppnått tillräcklig mognad.
Vården rekommenderar också föräldrar att tidigt och på ett åldersanpassat sätt berätta för barnet om hur det kommit till.
Att en familj vill kunna bestämma hur donationen diskuteras med utomstående innebär alltså inte att barnets rätt till kunskap om sitt ursprung försvinner.
Vad innebär DO:s beslut för Region Örebro?
DO fattade tillsynsbeslutet den 13 november och offentliggjorde beskedet den 16 november.
Myndigheten konstaterar att regionen har överträtt diskrimineringsförbudet inom hälso- och sjukvården.
Men ett tillsynsbeslut från DO är inte samma sak som en domstolsdom.
Beslutet innebär att myndigheten, efter att ha granskat omständigheterna, bedömer att diskrimineringslagen har överträtts.
Det är inte ett rättsligt bindande domstolsavgörande. Beslutet innebär inte heller automatiskt att paret får diskrimineringsersättning.
DO har avslutat tillsynsärendet. Något beslut om ersättning till paret redovisas inte i myndighetens besked.
Det finns heller inget bekräftat offentligt besked om att Region Örebro redan har ändrat rutinerna eller hur regionen avser att agera efter kritiken.
Den som vill ta del av myndighetens bedömning kan läsa DO:s beslut om Region Örebro län.
Skillnad mot regionens tidigare IVF-beslut
Region Örebro har även tidigare under året fattat beslut om villkoren för fertilitetsbehandling.
I oktober beslutade regionen att utöka antalet offentligt finansierade IVF-försök. Hurbra har tidigare gått igenom Region Örebros regler för IVF-behandlingar.
Det beslutet gäller hur många behandlingsförsök som kan finansieras av vården.
DO:s nya ärende handlar i stället om likabehandling vid valet av donator. Frågorna är juridiskt och praktiskt skilda från varandra.
Vad gäller för andra par som behöver donerade spermier?
DO:s beslut innebär inte att samkönade par nu garanteras en donator med vissa bestämda utseenden.
Det centrala är att vården inte får tillämpa diskriminerande villkor för vilka patienter som ges möjlighet att framföra önskemål om donatormatchning.
Den som planerar assisterad befruktning kan därför fråga sin fertilitetsklinik vilka möjligheter till utseendemässig matchning som erbjuds och vilka begränsningar som gäller.
Om kliniken ger olika besked till samkönade och olikkönade par kan patienten be om en förklaring till skillnaden.
Den som anser sig ha blivit diskriminerad inom vården kan också göra en anmälan till DO. Myndigheten avgör därefter om ärendet ska utredas.
I Region Örebros fall är själva diskrimineringsbedömningen klar. Det som återstår att få besked om är framför allt om regionen ändrar sin rutin och om ärendet får några ytterligare följder för det berörda paret.