HemEkonomiAstraZeneca satsar på obesitasforskning – fyra projekt hos Karolinska

AstraZeneca satsar på obesitasforskning – fyra projekt hos Karolinska

Publicerad

AstraZeneca investerar drygt 30 miljoner kronor i forskning tillsammans med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Ett av projekten ska undersöka hur kroppens fettvävnad fungerar och hur nya viktminskningsläkemedel verkar. Men satsningen omfattar också forskning om njur- och leversjukdomar.

Investeringen, som presenterades den 16 november 2026, fördelas över fem år och omfattar fyra forskningsprojekt. Obesitas är ett nytt forskningsområde inom det samarbete som AstraZeneca, Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset inledde 2024.

Satsningen handlar om att förstå sjukdomsmekanismer och förbättra möjligheterna att utveckla framtida behandlingar. Det är alltså inte ett besked om att ett nytt läkemedel mot obesitas är färdigt.

Detta ska forskarna undersöka om obesitas

Obesitasprojektet leds av forskarna Mikael Rydén och Niklas Mejhert vid Karolinska Institutet.

De ska undersöka två frågor som är nära förbundna med varandra: varför fettvävnaden ibland slutar fungera normalt och hur nya läkemedel för viktminskning påverkar kroppen.

Fettvävnaden är mer än kroppens energilager. Den har också en aktiv roll i ämnesomsättningen och producerar ämnen som påverkar andra delar av kroppen.

Vid obesitas kan fettvävnadens funktion förändras. Det kan bland annat påverka inflammation och kroppens förmåga att hantera energi och näringsämnen.

Det är en viktig anledning till att forskare inte enbart studerar hur mycket en person väger. Fettvävnadens funktion och fördelning kan också ha betydelse för hälsan.

En studie om BMI och hälsorisker vid fetma belyser varför kroppsvikten ensam inte alltid ger en fullständig bild av hälsoriskerna.

Hur fungerar de nya viktminskningsläkemedlen?

Den andra delen av obesitasprojektet handlar om att mer detaljerat kartlägga verkningsmekanismerna hos nya viktminskningsläkemedel.

Det innebär att forskarna vill förstå vad läkemedlen gör i kroppen, inte bara hur mycket vikten förändras under en behandling.

Läkemedel kan exempelvis påverka aptit, energibalans och ämnesomsättning. Men olika behandlingar kan ha skilda effekter, och det finns fortfarande frågor om hur kroppens vävnader påverkas.

Forskargruppen vid KI har sedan tidigare erfarenhet av att studera mänsklig fettvävnad genom bland annat patientundersökningar och molekylärbiologiska analyser.

Exakt vilka läkemedel och undersökningsmetoder som ska ingå i det nya projektet har däremot inte offentliggjorts.

Fyra forskningsprojekt delar på investeringen

Obesitasforskningen är bara en del av AstraZenecas nya åtagande.

De drygt 30 miljoner kronorna omfattar totalt fyra projekt. Det finns ingen offentlig uppgift om hur stor del av investeringen som går till respektive område.

Forskningsområde Detta ska undersökas
Obesitas Fettvävnadens funktion och hur nya viktminskningsläkemedel verkar.
Kronisk njursjukdom Hur vårddata och klinisk epidemiologi kan förbättra tidig läkemedelsutveckling.
Leverfibros och levercirros Nya biologiska angreppspunkter för framtida behandlingar.
Leversjukdomar Riskbedömning, behandlingsutvärdering och metoder för att följa hur patienter svarar på behandling.

Utöver Rydén och Mejhert medverkar forskare med olika specialistområden.

Stefano Romeo leder projektet om leverfibros och levercirros. Marie Evans och Juan-Jesus Carrero ansvarar för njursjukdomsprojektet, medan Ying Shang och Annika Bergquist leder arbetet med riskbedömning och behandlingsuppföljning inom leversjukdomar.

Projekten befinner sig inom olika delar av den medicinska forskningen. Vissa försöker identifiera biologiska mekanismer som skulle kunna användas för framtida behandlingar. Andra handlar om att förbättra hur patienter studeras och hur behandlingseffekter kan bedömas.

Därför hänger obesitas, njurar och lever ihop

Att AstraZeneca investerar i de här områdena samtidigt är ingen tillfällighet.

Obesitas kan påverka flera organsystem, och förändringar i ämnesomsättningen kan ha betydelse för både levern och njurarna.

Fettvävnadens funktion är en del av detta samspel. När kroppens hantering av energi och fett förändras kan det också påverka andra organ.

Vid metabolt kopplad fettlever kan exempelvis fett ansamlas i levern. Kronisk njursjukdom kan i sin tur förekomma tillsammans med flera metabola riskfaktorer.

Det betyder inte att alla personer med obesitas utvecklar lever- eller njursjukdom. Sambanden är komplexa och påverkas av flera faktorer.

De fyra projekten angriper därför närbesläktade medicinska problem från olika håll.

Obesitasprojektet ska ge mer kunskap om sjukdomsmekanismer och läkemedelseffekter. Lever- och njurprojekten ska bland annat bidra till att identifiera behandlingsmöjligheter och förbättra bedömningen av patienter.

En viktig skillnad är att projekten inte har presenterats som en gemensam klinisk läkemedelsstudie. Det finns heller inget besked om att samma läkemedel ska prövas inom alla fyra områden.

AstraZeneca utvecklar redan läkemedel mot obesitas

Forskningssamarbetet med Karolinska ska också ses mot bakgrund av AstraZenecas befintliga satsningar på viktminskningsbehandlingar.

Läkemedelsbolaget har flera kandidater under klinisk utveckling.

En av dem är elecoglipron, en tablettbaserad behandling som påverkar GLP-1-systemet och som ingår i ett fas III-program.

En annan är lenbelintide, tidigare benämnd AZD6234, som också utvecklas för viktkontroll. AstraZeneca undersöker dessutom kombinationsbehandlingar med olika verkningsmekanismer.

Fas III innebär att ett läkemedel prövas i större kliniska studier för att undersöka bland annat effekt och säkerhet inför ett eventuellt godkännande.

Det är en annan typ av verksamhet än den nya forskningen vid Karolinska.

Den kliniska läkemedelsutvecklingen handlar om specifika preparat och deras effekter hos patienter. Det nya samarbetet syftar i första hand till att utveckla kunskapen om biologiska mekanismer och hur sjukdomar och behandlingar kan förstås bättre.

Det är inte bekräftat att någon av AstraZenecas namngivna läkemedelskandidater ingår i obesitasprojektet vid KI.

Bolagets intresse för området märks även i andra sammanhang, bland annat genom tidigare uppgifter om möjliga affärer inom obesitasläkemedel. Sådana affärsuppgifter ska dock hållas åtskilda från det nu bekräftade forskningsavtalet.

Samarbetet med Karolinska inleddes 2024

AstraZeneca, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset inledde sitt strategiska trepartssamarbete i maj 2024.

Tanken är att föra samman den akademiska forskningens kunskap med sjukvårdens kliniska erfarenheter och läkemedelsindustrins utvecklingsarbete.

Den nya investeringen är därmed en fortsättning på ett redan etablerat partnerskap.

För AstraZeneca innebär samarbetet tillgång till forskningsmiljöer med specialistkompetens inom flera sjukdomsområden. För KI och universitetssjukhuset innebär det resurser till projekt som kan utveckla kunskapen om sjukdomar och framtida behandlingar.

Satsningen stärker också kopplingen mellan svensk medicinsk forskning och ett av de stora internationella läkemedelsbolagen.

Däremot finns inga offentliggjorda uppgifter om att investeringen ska leda till ett visst antal nya arbetstillfällen eller någon särskild produktionsanläggning.

När kan forskningen leda till nya behandlingar?

Det finns inget angivet datum för när resultaten från de fyra projekten väntas kunna användas i nya behandlingar.

Forskningsperioden är fem år, men det innebär inte att nya läkemedel automatiskt kan lanseras när perioden är slut.

Även om forskarna identifierar lovande mekanismer eller behandlingsmål kan det krävas ytterligare laboratoriearbete, kliniska studier och regulatoriska granskningar innan en behandling kan bli aktuell.

En del forskningsresultat kan också komma till nytta på andra sätt, exempelvis genom bättre metoder för att bedöma sjukdomsrisk eller följa hur patienter svarar på behandling.

Det är den skillnaden som är central i AstraZenecas besked.

Bolaget investerar i kunskap som kan förbättra framtidens behandlingar. Det finns ännu inget nytt läkemedel eller färdigt behandlingsresultat från den satsning som nu presenterats.

Senaste artiklar

Revolut under tillsyn i Italien – så påverkas svenska kunder

Revolut ställs under rättslig tillsyn i Italien efter allvarliga brister i bankens kontroller mot...

Södertälje sparkar Andreas Johansson – storsponsorn tvekar om stödet

Södertälje SK sparkar huvudtränaren Andreas Johansson efter fyra raka förluster i Hockeyallsvenskan. Beslutet får...

Lund vill pausa AI i skolan – det gäller för elever i andra kommuner

Lund vill införa en tillfällig huvudregel mot generativ AI i grundskolan. Kommunen har redan...

Dyson HushJet – så mycket kostar luftrenaren att äga

Dyson HushJet är en kompakt luftrenare som lovar effektiv rening utan att ta särskilt...

liknande artiklar

Revolut under tillsyn i Italien – så påverkas svenska kunder

Revolut ställs under rättslig tillsyn i Italien efter allvarliga brister i bankens kontroller mot...

Södertälje sparkar Andreas Johansson – storsponsorn tvekar om stödet

Södertälje SK sparkar huvudtränaren Andreas Johansson efter fyra raka förluster i Hockeyallsvenskan. Beslutet får...

Lund vill pausa AI i skolan – det gäller för elever i andra kommuner

Lund vill införa en tillfällig huvudregel mot generativ AI i grundskolan. Kommunen har redan...