HemStora frågorHur kallt är 9,7 pikokelvin? Så fungerar experimentet på Tiangong

Hur kallt är 9,7 pikokelvin? Så fungerar experimentet på Tiangong

Publicerad

Forskare på den kinesiska rymdstationen Tiangong har kommit extremt nära absoluta nollpunkten. Genom att kyla ned ett moln av atomer och studera hur långsamt det expanderar har de beräknat en ekvivalent temperatur på bara 9,7 pikokelvin. Resultatet är ett nytt rekord – men det betyder inte riktigt att forskarna har uppmätt världens kallaste föremål.

Experimentet visar hur långt det går att minska atomernas rörelseenergi och varför rymden erbjuder möjligheter som är mycket svåra att återskapa på jorden.

Hur kallt är 9,7 pikokelvin?

En pikokelvin är en biljondels kelvin. Det innebär att forskarnas resultat ligger bara 0,0000000000097 grader över absoluta nollpunkten.

Absoluta nollpunkten är den lägsta möjliga temperaturen på kelvinskalan: 0 kelvin, vilket motsvarar −273,15 grader Celsius.

Temperatur Kelvin
Absoluta nollpunkten 0 K
En pikokelvin 0,000000000001 K
Tiangongs resultat 0,0000000000097 K

Om resultatet uttrycks i Celsius blir det ungefär −273,15 grader. Skillnaden är så liten att den inte syns när temperaturen avrundas till två decimaler.

Men här finns en viktig detalj. 9,7 pikokelvin är en ekvivalent temperatur som forskarna har beräknat utifrån hur långsamt atommolnet expanderar.

Det handlar alltså inte om att hela rymdstationen, laboratoriet eller ett vanligt föremål har kylts till den temperaturen.

Vid så här låga energier kan atomernas rörelser beskrivas med kvantmekanik. Även vid absoluta nollpunkten kan viss kvantmekanisk rörelse finnas kvar. Att nå 0 kelvin betyder därför inte att all tänkbar rörelse upphör.

Så skapades det extremt kalla atommolnet

Experimentet genomfördes i laboratoriemodulen Mengtian på Kinas rymdstation Tiangong.

Forskarna använde omkring 20 000 atomer av grundämnet rubidium-87. Atomerna kyldes ned med hjälp av laserljus och en metod där de mest energirika atomerna tilläts lämna den instängda gasen.

När temperaturen blir tillräckligt låg kan atomerna bilda ett så kallat Bose–Einstein-kondensat.

Det är ett ovanligt tillstånd där ett stort antal atomer uppvisar ett gemensamt kvantmekaniskt beteende. I stället för att bara studera enskilda partiklar kan forskarna undersöka hur många atomer beter sig tillsammans.

För att minska rörelseenergin ytterligare använde forskarna en optisk fälla. Laserljus höll atomerna på plats medan inneslutningen gradvis försvagades.

Till sist fick atommolnet expandera fritt.

Det var här forskarna kunde se resultatet av den extrema nedkylningen.

Temperaturen beräknades från expansionen

Ett atommoln som innehåller mycket rörelseenergi sprider sig snabbare när det släpps fritt. Ett moln med mycket låg expansionsenergi sprider sig långsammare.

Genom att studera hur molnets storlek förändrades i tre dimensioner kunde forskarna beräkna vilken temperatur expansionsenergin motsvarade.

Resultatet blev 9,7 pikokelvin.

Mätningen har en redovisad osäkerhet på −2,7 respektive +3,2 pikokelvin. Det innebär att det rapporterade värdet inte ska betraktas som en exakt temperatur utan osäkerhet.

Metoden och resultatet beskrivs i den vetenskapliga studien i Science, som publicerades den 5 november 2026.

Därför gjordes experimentet i rymden

Den kanske mest avgörande fördelen med Tiangong är inte temperaturen i omgivningen, utan mikrogravitationen.

På jorden faller ett atommoln när det släpps ur sin fälla. Det begränsar hur länge forskarna kan följa atomernas fria expansion innan molnet försvinner ur området där det kan mätas.

Rymdstationen befinner sig däremot i kontinuerligt fritt fall runt jorden. Därför kan experiment genomföras under förhållanden där atomerna inte faller bort från utrustningen på samma sätt.

På Tiangong kunde forskarna låta atommolnet expandera fritt under sju sekunder.

För att förstå hur stor skillnad det gör kan man jämföra med ett föremål som släpps från vila på jorden.

Under sju sekunders fritt fall skulle föremålet hinna falla ungefär 240 meter, om man bortser från luftmotståndet.

Ett ultrakallt atommoln i ett vanligt jordbaserat laboratorium skulle därför vara mycket svårt att följa under motsvarande tid utan särskilda arrangemang.

Mikrogravitationen gör det möjligt att arbeta med extremt små rörelseenergier och studera atomernas beteende under längre tid.

Det är alltså inte för att rymden automatiskt är kallare som försöket fungerar så bra. Det är för att forskarna får bättre förutsättningar att hålla atomernas rörelse under kontroll.

Vilket temperaturrekord har Tiangong slagit?

Det tidigare viktiga jämförelserekordet sattes 2021 i ett falltorn i Bremen i Tyskland.

Där lyckades forskare få ett ultrakallt atommoln att expandera med en energi motsvarande 38 pikokelvin. Den fria expansionen varade i två sekunder.

Tiangong-experimentet förbättrade båda resultaten.

Experiment Resultat
Bremen 2021 38 pikokelvin, 2 sekunder
Tiangong 2026 9,7 pikokelvin, 7 sekunder

Den rapporterade ekvivalenta temperaturen är ungefär 3,9 gånger lägre på Tiangong än i Bremen. Samtidigt kunde expansionen pågå 3,5 gånger längre.

Det är två betydelsefulla framsteg för den här typen av experiment.

Men det finns olika slags temperaturrekord

Det är viktigt att skilja mellan vanlig temperatur och den ekvivalenta temperatur som beräknas från atomernas expansion.

Det finns också skillnader mellan experiment som mäter rörelseenergi i en riktning och sådana som undersöker expansionen i tre dimensioner.

På den internationella rymdstationen ISS har exempelvis Cold Atom Lab tidigare uppnått en expansionsenergi motsvarande 52 pikokelvin längs en viss riktning. Den sammanlagda tredimensionella expansionsenergin motsvarade omkring 100 pikokelvin.

Därför går det inte alltid att jämföra temperaturvärden från olika kvantexperiment rakt av.

Tiangongs rekord gäller den extremt låga ekvivalenta temperaturen hos ett ultrakallt atommoln, beräknad utifrån dess expansion.

Det är en mer korrekt beskrivning än att säga att forskarna har skapat världens kallaste plats.

Vad kan forskarna använda resultatet till?

Att komma så nära absoluta nollpunkten är inte ett mål enbart för att slå temperaturrekord.

Vid extremt låga energier blir det möjligt att undersöka kvantmekaniska fenomen som annars är svåra att skilja från atomernas vanliga termiska rörelser.

En möjlig tillämpning är kvantsimulering.

Genom att kontrollera ultrakalla atomer med laserljus kan forskare skapa system som efterliknar andra, mer komplicerade kvantsystem. Det kan ge ny kunskap om hur materia beter sig på mikroskopisk nivå.

Ett annat viktigt område är precisionsmätningar.

Atomer har vågegenskaper som kan utnyttjas i atominterferometrar, instrument som bland annat kan mäta acceleration och gravitation med mycket hög känslighet.

När atommolnen expanderar långsammare kan de i vissa experiment hållas under observation längre. Det kan förbättra förutsättningarna för känsliga mätningar.

På längre sikt kan liknande teknik också bidra till experiment som prövar grundläggande fysikaliska teorier eller undersöker vissa tänkbara effekter av mörk materia.

Men det är viktigt att skilja möjligheterna från det som redan har uppnåtts.

Forskarna på Tiangong har inte upptäckt mörk materia eller presenterat ett färdigt instrument för sådana undersökningar. Det aktuella resultatet visar framför allt att de kan skapa och kontrollera ett extremt energifattigt kvantsystem under förhållanden som är svåra att uppnå på jorden.

Varför är just de sju sekunderna så viktiga?

Temperaturen på 9,7 pikokelvin är den siffra som väcker störst uppmärksamhet. Men de sju sekunderna förklarar mycket av experimentets vetenskapliga betydelse.

Ju mindre atommolnet expanderar, desto längre kan det vara möjligt att studera dess kvantmekaniska egenskaper utan att molnet sprids för mycket.

På jorden sätter gravitationen en tydlig praktisk gräns. På en rymdstation kan forskarna utnyttja mikrogravitationen för att förlänga observationstiden.

Tiangong-resultatet visar därför inte bara hur låg expansionsenergin kan bli. Det visar också hur rymdbaserade laboratorier kan öppna för experiment som kräver både extrem kyla och lång tid.

Det är kombinationen som gör rekordet betydelsefullt för framtidens kvantforskning.

Senaste artiklar

Kompaniet 16 november – ensamma i skogen i avsnitt 9

En natt ensamma i skogen väntar deltagarna i Kompaniet måndagen den 16 november 2026....

Robinson finalveckan 2026 – alla tider och datum för finalen

Finalveckan i Robinson 2026 är här. Måndagen den 16 november börjar den sista veckan...

Elcertifikat kan försvinna 2029 – så påverkas elräkningen

Elcertifikatsystemet kan avslutas sju år tidigare än planerat. Energimyndigheten föreslår att systemet upphör efter...

Garmin Descent X10 eller Suunto Zoop Novo – vilken dykdator ska du välja?

Garmin Descent X10 är en ny dykdator med stor skärm, uppladdningsbart batteri och trådlös...

liknande artiklar

Kompaniet 16 november – ensamma i skogen i avsnitt 9

En natt ensamma i skogen väntar deltagarna i Kompaniet måndagen den 16 november 2026....

Robinson finalveckan 2026 – alla tider och datum för finalen

Finalveckan i Robinson 2026 är här. Måndagen den 16 november börjar den sista veckan...

Elcertifikat kan försvinna 2029 – så påverkas elräkningen

Elcertifikatsystemet kan avslutas sju år tidigare än planerat. Energimyndigheten föreslår att systemet upphör efter...