Elcertifikatsystemet kan avslutas sju år tidigare än planerat. Energimyndigheten föreslår att systemet upphör efter 2028, vilket skulle innebära att en kostnad på elkundernas fakturor försvinner. Men hur mycket billigare elen blir beror på vilket avtal du har – och vad ditt elbolag faktiskt tar betalt i dag.
Förslaget lämnades till regeringen den 12 november 2026. Något beslut om att avveckla systemet har ännu inte fattats. Om förändringen genomförs kan den påverka både hushållens elkostnader och ersättningen till mindre elproducenter.
Försvinner elcertifikatavgiften från elräkningen?
Ja, om Energimyndighetens förslag genomförs ska kostnaden för elcertifikatsystemet upphöra. Men det är inte säkert att hela den avgift som elbolaget tar ut i dag motsvaras av en lika stor prissänkning.
Elcertifikatkostnaden kan nämligen hanteras på olika sätt. Vissa elhandelsföretag redovisar den separat, medan andra räknar in den i elpriset eller i ett påslag.
Det betyder att ett avslut får olika praktiska konsekvenser beroende på hur elavtalet är utformat.
Om du har en tydligt specificerad elcertifikatavgift ska den avgiftsposten tas bort när systemets kostnader upphör. Om kostnaden ingår i ett samlat elpris blir förändringen mindre synlig.
För den som har ett fastprisavtal är situationen annorlunda. Där har elhandlaren redan räknat in sina kostnader i det avtalade priset. Ett tidigare avslut innebär därför inte automatiskt att det fasta priset sänks under bindningstiden.
Dessutom återstår politiska beslut. Enligt nuvarande regler är elcertifikatsystemets slutår 2035.
Vad är elcertifikat och varför betalar elkunderna?
Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att stimulera produktionen av förnybar el i Sverige. Sedan 2012 har Sverige och Norge haft en gemensam elcertifikatmarknad.
Grundprincipen är att godkända elproducenter får elcertifikat för den förnybara el de producerar. Elhandelsföretagen måste samtidigt köpa och annullera ett visst antal certifikat i förhållande till den el som omfattas av deras kvotplikt.
Kostnaden förs i regel vidare till elkunderna.
Systemet har bland annat omfattat elproduktion från vindkraft, vattenkraft, biobränslen och solenergi. Det är framför allt äldre godkända anläggningar som fortfarande berörs. Nya anläggningar som tagits i drift efter 2021 kan inte längre komma in i systemet.
Elcertifikatkostnaden ska inte förväxlas med energiskatten eller elnätsavgiften. Dessa avgifter påverkas inte direkt av ett beslut att avsluta elcertifikatsystemet.
Hur mycket kan du spara på elcertifikaten?
Här finns en viktig skillnad mellan vad elcertifikatsystemet kostar och vad elhandelsföretagen faktiskt har tagit betalt av sina kunder.
I sin rapport uppskattar Energimyndigheten den nuvarande kostnaden för själva elcertifikaten till omkring 0,01 öre per kilowattimme. Till detta kommer en beräknad administrativ kostnad på cirka 0,03 öre.
Den sammanlagda uppskattningen blir därmed 0,04 öre per kWh.
Men i en tidigare undersökning av tio stora elhandelsföretag var den genomsnittliga avgiften betydligt högre: 0,64 öre per kWh exklusive moms. Hos vissa företag uppgick den till 1,9 öre per kWh.
Så mycket motsvarar avgiften för en villa
För ett hushåll som använder 20 000 kWh el per år ser skillnaderna ut så här:
| Elcertifikatkostnad | Årskostnad vid 20 000 kWh |
|---|---|
| 0,04 öre/kWh | 8 kronor |
| 0,64 öre/kWh | 128 kronor |
| 1,9 öre/kWh | 380 kronor |
Beloppen är räkneexempel baserade på Energimyndighetens uppgifter. De högre avgiftsnivåerna kommer från en tidigare granskning och behöver inte motsvara dagens priser. Moms tillkommer på avgifter som anges exklusive moms.
Skillnaden är ändå betydelsefull. En villaägare som betalar 1,9 öre per kWh har en helt annan kostnad än den som i praktiken bara belastas med den uppskattade systemkostnaden.
En förklaring är att elhandelsföretag kan ha köpt elcertifikat tidigare, när priserna var högre, eller bundit sina kostnader genom avtal.
Därför går det inte att utgå från att alla elkunder kommer att spara samma belopp om systemet försvinner.
Det är också viktigt att komma ihåg att elcertifikatkostnaden bara utgör en liten del av den totala elkostnaden. För de flesta hushåll har förändringar i elpris, förbrukning, elnätsavgifter och energiskatt betydligt större påverkan på den årliga elräkningen.
Så hittar du elcertifikatkostnaden på din faktura
Det första steget är att kontrollera hur ditt elhandelsföretag redovisar kostnaden.
Titta på fakturan från elhandlaren, inte bara från elnätsföretaget. Elcertifikat kan förekomma som en separat post, men kostnaden kan också ingå i andra prisdelar.
| Typ av elavtal | Så kan kostnaden redovisas |
|---|---|
| Rörligt månadspris | Som en del av elpriset eller det rörliga påslaget |
| Timpris eller kvartspris | Som en del av elhandlarens tillkommande kostnader eller påslag |
| Fastpris | Normalt inräknad i det avtalade priset |
Sedan januari 2025 gäller tydligare krav på hur elhandelsföretag ska redovisa priskomponenterna i sina avtal. Information om vad som ingår och vad delarna kostar ska finnas på fakturan eller vara tillgänglig via företagets digitala kundtjänster.
Om du inte hittar elcertifikatkostnaden kan du be elhandlaren specificera den.
Ett enkelt sätt att beräkna din årskostnad är att multiplicera avgiften per kilowattimme med din årliga elanvändning.
Om avgiften exempelvis är 0,5 öre per kWh och du använder 10 000 kWh om året blir kostnaden 50 kronor före moms.
För den som vill jämföra flera avtal är det viktigt att granska hela priset, inte bara en enskild avgift. Vi har tidigare gått igenom hur du kan jämföra den verkliga kostnaden för rörliga elavtal.
Du kan också läsa Energimarknadsbyråns förklaring av elhandelsfakturans olika priskomponenter.
Energimyndigheten räknar med stora besparingar
En viktig anledning till att Energimyndigheten vill avsluta systemet tidigare är att administrationen har blivit dyr i förhållande till nyttan.
Enligt rapporten skulle ett tidigare avslut innebära omkring 338 miljoner kronor i minskade administrativa kostnader under systemets återstående livstid. Beräkningen är gjord som ett nuvärde.
Samtidigt beräknas omställningen medföra cirka 11,5 miljoner kronor i tillkommande administrativa kostnader.
För elkunderna uppskattas den samlade kostnadsminskningen till ungefär 232 miljoner kronor. En stor del handlar om att elhandelsföretagen slipper framtida administration av elcertifikat.
Men dessa summor ska inte tolkas som att hushållen tillsammans får motsvarande belopp tillbaka på sina nästa fakturor.
Det rör sig om beräknade kostnadsminskningar över flera år, där den slutliga effekten för enskilda kunder också beror på hur elhandelsföretagen anpassar sina priser.
Vad händer med små elproducenter och solcellsägare?
Ett tidigare avslut påverkar inte bara den som köper el. Även producenter som fortfarande har rätt att få elcertifikat skulle förlora möjligheten till framtida tilldelning.
Enligt Energimyndigheten har 3 515 elproducenter tilldelningsperioder som sträcker sig längre än 2028. Av dessa är 2 385 privatpersoner.
Tillsammans har de berörda producenterna 5 531 anläggningar. Ungefär 77 procent är solkraftsanläggningar.
Det innebär att många mindre solcellsägare berörs, även om en stor del av den el som fortfarande får elcertifikat produceras i vindkraftsanläggningar.
De flesta småproducenter föreslås inte få ersättning
Energimyndigheten föreslår att vissa större producenter ska kunna få ekonomisk kompensation för att systemet avslutas i förtid.
En föreslagen grundförutsättning är att producenten i genomsnitt har tilldelats minst 100 000 elcertifikat per år under perioden 2021–2025. Ytterligare villkor ska också vara uppfyllda.
Myndighetens preliminära beräkning är att 58 producenter skulle kunna få ersättning på sammanlagt omkring 16,6 miljoner kronor.
De flesta privatpersoner och mindre producenter når inte upp till gränsen.
Bakgrunden är bland annat att värdet på elcertifikaten numera är lågt. För små anläggningar kan administrationen kosta mer än vad försäljningen av certifikat ger i intäkter.
Ett elcertifikatkonto har exempelvis en årlig avgift på 200 kronor.
För en mindre solcellsägare behöver förlusten av elcertifikat därför inte innebära någon större ekonomisk förändring. Den som fortfarande får en faktisk nettointäkt från systemet kan däremot påverkas.
Ersättningen för såld överskottsel försvinner inte bara för att elcertifikatsystemet avslutas. Den vanliga försäljningen av producerad el är en separat fråga.
När kan elcertifikatsystemet försvinna?
Energimyndigheten vill att systemet ska upphöra efter den 31 december 2028. För att det ska kunna ske behöver flera beslut fattas.
| Tidpunkt | Vad som gäller |
|---|---|
| 12 november 2026 | Energimyndigheten lämnade sitt förslag till regeringen |
| Under 2027 | Lagstiftning behöver enligt myndigheten beslutas för att tidsplanen ska hålla |
| 31 december 2028 | Föreslagen sista dag för elproduktion som ger nya certifikat |
| 1 januari 2029 | Föreslaget datum för att upphäva regelverket |
| 3 april 2029 | Föreslagen sista annullering av certifikat |
Tidsplanen för 2029 är alltså fortfarande ett förslag.
Regeringen måste bereda frågan vidare och nödvändiga lagändringar behöver beslutas av riksdagen. Även överenskommelsen med Norge behöver hanteras eftersom länderna har en gemensam elcertifikatmarknad.
Att regelverket föreslås upphöra vid årsskiftet betyder inte heller att varje faktura som skickas 2029 automatiskt måste sakna äldre elcertifikatkostnader. En faktura kan exempelvis avse förbrukning under slutet av 2028.
Energimyndighetens information om det föreslagna tidigare avslutet beskriver den fortsatta processen.
Behöver du göra något med ditt elavtal redan nu?
Nej. Förslaget innebär inte att du behöver säga upp eller byta elavtal.
Däremot kan det vara värt att kontrollera hur mycket du faktiskt betalar för elcertifikat, särskilt om du har ett äldre avtal eller om kostnaden ligger inbakad i ett påslag.
Den som betalar en separat avgift kan också fråga sitt elhandelsföretag hur den kommer att hanteras vid ett eventuellt avslut.
Det finns ännu inget beslutat datum då samtliga elhandelsföretag ska sluta ta ut kostnaden.
För elkunderna är den viktigaste skillnaden därför mellan vad som redan är känt och vad som fortfarande är osäkert: Energimyndigheten vill avveckla systemet efter 2028, men den faktiska besparingen på den egna elräkningen avgörs först när reglerna och elbolagens prissättning har anpassats.