Hundratusentals människor samlades i Prag den 15 november för att protestera mot den tjeckiska regeringens planer på att förändra finansieringen av public service. Arrangörerna uppskattar antalet deltagare till mellan 350 000 och 450 000. Trots protesterna står premiärminister Andrej Babiš fast vid förslaget, som ännu inte har antagits av parlamentet.

Demonstrationen hölls på det stora Letnáområdet i Prag och var enligt tjeckiska medier sannolikt den största i landet sedan Tjeckien blev självständigt 1993.

Bakgrunden är ett lagförslag som skulle avskaffa de obligatoriska radio- och tv-avgifterna och i stället finansiera public service genom statsbudgeten. Kritikerna varnar för att förändringen kan göra medierna mer beroende av politiska beslut.

Regeringen avvisar anklagelserna och framhåller att reformen innebär en ekonomisk lättnad för hushåll och företag.

Massprotest i Prag – upp till 450 000 enligt arrangörerna

Protesterna den 15 november organiserades av demokratirörelsen Milion chvilek pro demokracii, som tidigare mobiliserat stora demonstrationer mot den politiska utvecklingen i Tjeckien.

Enligt arrangörerna deltog mellan 350 000 och 450 000 människor. Polisen har inte offentliggjort någon egen deltagarsiffra, vilket innebär att uppskattningen inte är officiellt fastställd.

Bland deltagarna fanns studenter, företrädare för kulturlivet och personer engagerade i frågor om demokrati och pressfrihet. Demonstrationen genomfördes utan några större rapporterade ordningsstörningar.

Arrangörerna kräver att regeringen drar tillbaka lagförslaget och genomför en bredare diskussion om hur landets public service-medier ska finansieras.

Protestplatsen Letná har en särskild betydelse i Tjeckiens moderna historia. Här samlades stora folkmassor under sammetsrevolutionen 1989, som bidrog till att kommunistregimen föll.

Även tidpunkten var symbolisk. Demonstrationen hölls två dagar före årsdagen den 17 november, som uppmärksammas till minne av protesterna 1989.

Så vill regeringen förändra public service

Den föreslagna reformen gäller de två nationella public service-bolagen Česká televize, ČT, och Český rozhlas, ČRo.

I dag finansieras verksamheterna huvudsakligen genom obligatoriska avgifter från hushåll och berörda företag. Regeringen vill avskaffa avgifterna och ersätta dem med statliga budgetanslag.

För ett hushåll som betalar båda avgifterna skulle det innebära att en direkt kostnad på 205 tjeckiska kronor per månad försvinner.

Samtidigt skulle public service-bolagens samlade finansiering minska jämfört med nuvarande nivå.

Beloppen i lagförslaget utgår från avgiftsintäkterna 2024, alltså innan avgifterna höjdes under 2025.

Förslaget innehåller också ett skydd mot inflation. Anslagen ska höjas med tio procent när den ackumulerade inflationen passerar en gräns på tio procentenheter.

Det innebär däremot inte att bolagens finansiering automatiskt räknas upp med inflationen varje år.

För medborgarna skulle kostnaden därmed flyttas från en särskild avgift till den gemensamma statsbudgeten. Skillnaden gäller både hur pengarna tas in och hur besluten om finansieringen fattas.

Därför väcker förslaget så stark kritik

Motståndarna ser inte enbart reformen som en fråga om pengar. Den centrala invändningen gäller public service-mediernas självständighet.

Med dagens avgiftssystem är finansieringen inte på samma sätt beroende av årliga beslut om anslag i statsbudgeten. Om verksamheterna i stället finansieras via regeringens budget kan politiker enligt kritikerna få större möjlighet att påverka mediernas ekonomiska förutsättningar.

Även den föreslagna minskningen av resurserna väcker oro.

Europeiska radio- och tv-unionen EBU har tillsammans med andra internationella medieorganisationer kritiserat reformen. Organisationerna varnade redan i oktober för att en minskning av finansieringen med omkring 15 procent riskerar att försämra möjligheterna att producera nyheter, kulturprogram och annat innehåll.

Regeringen gör en annan bedömning.

Premiärminister Andrej Babiš framhåller att avskaffade avgifter är ett vallöfte och att förändringen ska minska hushållens och företagens direkta kostnader.

Efter demonstrationen den 15 november uppgav han att han respekterar människors rätt att protestera, men avvisade påståendena om att reformen skulle hota de offentligt finansierade mediernas oberoende.

Regeringen har inte meddelat att den tänker dra tillbaka förslaget.

Lagförslaget har ännu inte blivit lag

En viktig del av konflikten är att reformen fortfarande behandlas politiskt.

Den tjeckiska regeringen överlämnade lagförslaget till parlamentet den 19 juni 2026. Den 24 oktober passerade det den första behandlingen i parlamentets underhus, efter en uppmärksammad debatt som fortsatte under natten.

Förslaget skickades därefter vidare för fortsatt utskottsbehandling. I slutet av oktober registrerades ett beslut om att pausa den fortsatta hanteringen.

Det betyder att reformen ännu inte är slutligt godkänd. Flera parlamentariska steg återstår innan den kan träda i kraft.

Enligt det tjeckiska parlamentets officiella ärendehistorik återstår bland annat ytterligare behandlingar i underhuset. Därefter behöver förslaget hanteras av senaten och presidenten.

Regeringens ursprungliga målsättning är att det nya finansieringssystemet ska börja gälla den 1 januari 2027.

Tidsplanen är dock pressad med tanke på hur mycket av lagstiftningsprocessen som återstår.

Protesterna har vuxit sedan oktober

Demonstrationen den 15 november är inte den första protesten mot regeringens planer.

Redan den 25 oktober samlades människor i Prag för att protestera mot förslaget och regeringens hantering av public service-frågan. Hurbra rapporterade då om protesterna i Prag den 25 oktober.

Den 3 november genomförde anställda inom tjeckisk public service dessutom en endagsstrejk.

Utvecklingen visar att konflikten har fortsatt även efter att lagförslaget passerade sin första parlamentariska behandling.

Demonstrationen i november har samtidigt gett regeringskritiken betydligt större synlighet. Arrangörernas deltagaruppskattning placerar manifestationen bland de största politiska protesterna i det självständiga Tjeckiens historia.

Vad händer nu med public service-förslaget?

Den närmaste tiden väntar fortsatt behandling i parlamentets utskott.

Ett offentligt utskottsförhör har planerats till den 26 november, följt av en tidsfrist för ändringsförslag den 27 november. Ytterligare utskottsbehandling är planerad till december.

Förslaget kan därmed fortfarande förändras innan parlamentet fattar ett slutligt beslut.

Samtidigt finns en europeisk dimension. EU:s mediefrihetsförordning ställer krav på att public service-medier ska ha tillräcklig, förutsägbar och hållbar finansiering samt skydd mot politisk påverkan.

Det innebär inte att statsfinansiering i sig är förbjuden. Flera europeiska länder använder olika former av offentlig finansiering. Den avgörande frågan är hur systemen utformas och vilka garantier som finns för mediernas oberoende.

För Tjeckiens del återstår därför både den politiska striden och den konkreta prövningen av lagförslagets utformning.

Regeringen vill avskaffa avgifterna från årsskiftet. Hundratusentals demonstranter har nu krävt att den ändrar kurs. Men beslutet om public service-mediernas framtida finansiering är fortfarande inte fattat.