Nya EU-krav på renare avloppsvatten kan få oväntade följder för den svenska läkemedelsmarknaden. TLV och Läkemedelsverket varnar för att vissa läkemedel kan bli mindre lönsamma att sälja när tillverkarna får nya kostnader. Särskilt utsatta är billiga, utbytbara läkemedel. Men myndigheterna betonar att det handlar om en framtida risk – inte om en läkemedelsbrist som redan har uppstått.

EU vill minska mängden läkemedelsrester och andra föroreningar som släpps ut i sjöar och vattendrag. Därför ska fler avloppsreningsverk få avancerad rening, samtidigt som läkemedels- och kosmetikaproducenter ska betala en stor del av kostnaden.

I en gemensam analys som presenterades den 12 november 2026 konstaterar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Läkemedelsverket att kostnaderna i stort bedöms vara hanterbara för läkemedelsbranschen.

Problemet är att kostnaderna inte nödvändigtvis fördelas jämnt. För vissa produkter kan den nya avgiften bli så betungande att företagen får svårare att fortsätta sälja dem i Sverige.

Vilka läkemedel riskerar att påverkas?

Den tydligaste riskgruppen är billiga, utbytbara läkemedel inom det svenska systemet för periodens vara.

Det handlar ofta om generiska läkemedel, alltså billigare alternativ till originalpreparat vars patentskydd har löpt ut.

Dessa läkemedel är viktiga för att hålla nere både patienternas och samhällets läkemedelskostnader. Men den hårda priskonkurrensen innebär också att företagen i vissa fall har små marginaler.

Myndigheternas analys pekar på att en stor andel av de läkemedel som kan få bära en oproportionerligt hög kostnad säljs just inom periodens vara-systemet.

Det betyder däremot inte att alla generiska läkemedel är hotade.

Det finns inte heller någon verifierad offentlig lista i det aktuella underlaget över namngivna preparat som kommer att försvinna från den svenska marknaden till följd av miljökraven.

Kan antibiotika påverkas?

Antibiotika är ett särskilt viktigt område i utredningen. Regeringen har uttryckligen bett myndigheterna undersöka hur tillgången till antibiotika kan påverkas av det utökade producentansvaret.

En stabil tillgång till antibiotika är viktig för sjukvården, samtidigt som läkemedelsrester i avloppsvatten är en miljöfråga som behöver hanteras.

Det finns även en koppling till antibiotikaresistens. Läkemedelsrester i vattenmiljöer kan bidra till förhållanden där resistenta bakterier gynnas. Vi har tidigare beskrivit hur antibiotikarester och resistenta bakterier kan bli ett problem i avloppsvatten.

Men att antibiotika ingår i myndigheternas analys innebär inte att något visst antibiotikum redan har identifierats som på väg att försvinna.

Därför kan högre miljökostnader hota billiga läkemedel

För att förstå risken behöver man känna till hur läkemedelspriserna fungerar i Sverige.

När flera läkemedel innehåller samma verksamma substans och bedöms vara utbytbara ska apoteken normalt erbjuda det billigaste tillgängliga alternativet inom läkemedelsförmånen.

TLV utser varje månad periodens vara inom de olika utbytesgrupperna.

Systemet pressar priserna och gör att Sverige kan köpa många vanliga läkemedel förhållandevis billigt.

Samtidigt måste företagen räkna på om det är lönsamt att fortsätta sälja varje produkt.

Om ett företag får nya miljöavgifter uppstår därför ett möjligt problem:

• Kostnaderna ökar för läkemedelsföretaget.
• Det kan vara svårt att kompensera ökningen genom ett högre försäljningspris.
• En produkt med små marginaler kan bli olönsam.
• Företaget kan i förlängningen välja att sluta marknadsföra produkten i Sverige.

Det sista steget är ännu en riskbedömning. Det är inte något myndigheterna konstaterar redan har inträffat till följd av de nya reglerna.

Men mekanismen är viktig eftersom det räcker att ett fåtal produkter försvinner för att tillgången inom enskilda läkemedelsgrupper ska kunna försämras.

Problemet är inte nytt i sig. Det finns flera orsaker till att läkemedel kan saknas på apotek, bland annat produktionsproblem och leveransstörningar. Vi har tidigare förklarat varför läkemedel kan ta slut i Sverige.

De nya miljöavgifterna skulle kunna bli ytterligare en ekonomisk faktor som påverkar vilka produkter företagen väljer att sälja.

Vad innebär EU:s nya krav på avloppsrening?

Bakgrunden är EU:s reviderade avloppsvattendirektiv, som trädde i kraft den 1 januari 2025.

Direktivet innebär bland annat att fler reningsverk successivt ska införa avancerad rening för att avlägsna mikroföroreningar.

Vanlig avloppsrening är inte utformad för att fånga upp alla läkemedelsrester. En del ämnen kan därför passera genom reningsverken och nå naturen.

Med de nya kraven ska sådana utsläpp minska.

För att finansiera reningen inför EU ett utökat producentansvar. Läkemedels- och kosmetikaproducenter ska tillsammans stå för minst 80 procent av de berörda kostnaderna.

Hur mycket ett företag ska betala ska bland annat bero på vilka mängder ämnen som sätts på marknaden och ämnenas miljöfarlighet. Reglerna innehåller också vissa undantag.

Det är just fördelningen av kostnaderna som kan bli känslig för den svenska läkemedelsmarknaden.

Ett stort företag med många lönsamma produkter kan ha lättare att hantera nya avgifter än ett mindre företag eller en leverantör med mycket låga marginaler.

När börjar de nya miljökraven gälla?

Förändringarna införs stegvis. Det är därför viktigt att skilja mellan EU:s beslut, införandet av producentansvaret och den senare utbyggnaden av reningsverken.

Tidpunkt	Vad händer?
Januari 2025	EU:s reviderade direktiv träder i kraft.
November 2026	TLV och Läkemedelsverket presenterar sin delanalys.
Mars 2027	Myndigheterna ska lämna sin slutredovisning.
Juli 2027	Direktivet ska i huvudsak vara infört i svensk lag.
December 2028	Systemet för utökat producentansvar ska finnas på plats.
2033–2045	Kraven på avancerad avloppsrening införs successivt.

Det innebär att läkemedelsföretagen och myndigheterna har tid att förbereda sig.

Samtidigt behöver företagen kunna bedöma sina framtida kostnader innan samtliga krav har trätt i kraft. Osäkerhet om avgifternas storlek kan därför påverka långsiktiga affärsbeslut.

Vad betyder det här för patienter?

För patienter är den viktigaste skillnaden att en möjlig framtida försämring av läkemedelstillgången inte är samma sak som en konstaterad läkemedelsbrist.

Myndigheternas analys innebär inte att patienter behöver ändra sina mediciner, hämta ut extra förpackningar eller förbereda sig på att ett visst läkemedel ska ta slut.

Om ett läkemedelsföretag i framtiden väljer att lämna den svenska marknaden kan det dessutom finnas andra utbytbara produkter kvar.

Hur allvarlig en sådan förändring blir beror på hur många alternativ som finns, om de kan levereras och hur viktiga de berörda läkemedlen är för vården.

Det är därför skillnad mellan att en viss produkt försvinner och att patienter faktiskt saknar fungerande behandlingsalternativ.

Men för läkemedel med få leverantörer kan situationen bli känsligare. Där kan förändringar i företagens vilja att sälja produkter få större betydelse.

Flera viktiga frågor återstår

Myndigheternas analys ger inte något slutligt svar på hur stora de svenska läkemedelsföretagens framtida kostnader blir.

Bland annat återstår att klargöra hur avgifterna ska beräknas och fördelas, hur producentansvaret ska organiseras och vilka administrativa kostnader som tillkommer.

Det är också oklart hur skillnader mellan EU-ländernas genomförande kan påverka företagens beslut om vilka marknader de vill sälja på.

En annan central fråga är vilka åtgärder som skulle kunna minska risken för att viktiga men ekonomiskt känsliga läkemedel försvinner.

I TLV och Läkemedelsverkets gemensamma analys beskrivs riskerna med att låta vissa produkter bära en stor del av kostnaden.

Myndigheterna ska lämna sin slutredovisning senast den 31 mars 2027. Då ska även möjliga åtgärder för att värna tillgången till läkemedel redovisas.

Fram till dess är slutsatsen att de nya miljökraven kan innebära en verklig ekonomisk utmaning för delar av läkemedelsmarknaden, men att det ännu inte går att avgöra vilka enskilda läkemedel som faktiskt kommer att påverkas.