Rasmus Giertz är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och en mångårig företrädare för partiet i Dalarna. Han har gått från ungdomspolitiken till riksdagen, där han bland annat engagerat sig i utrikespolitiska frågor. Nu har han hamnat i centrum för en uppmärksammad granskning om sitt beteende gentemot unga kvinnor inom Ungsvenskarna. Här går vi igenom vem Rasmus Giertz är, hans politiska karriär, tidigare kontroverser och vad som är känt om den aktuella situationen.

Vem är Rasmus Giertz?

Rasmus Giertz är född den 3 juni 1994 och är 32 år gammal. Han kommer från den politiska miljön kring Sverigedemokraterna i Falun och Dalarna, där han under flera år haft en framträdande roll både inom ungdomsförbundet och moderpartiet.

Han valdes in som ersättare för Sverigedemokraterna i riksdagsvalet 2022 och blev ordinarie riksdagsledamot i januari 2023. Han representerar Dalarnas län.

Giertz har även varit distriktsordförande för Sverigedemokraterna i Dalarna. Det uppdraget har gjort honom till en central företrädare för partiets regionala organisation, vid sidan av arbetet i Stockholm.

Uppgift	Rasmus Giertz
Född	3 juni 1994
Ålder	32 år
Parti	Sverigedemokraterna
Valkrets	Dalarnas län
Politisk bakgrund	Ungsvenskarna och SD Dalarna
Riksdagen	Ordinarie ledamot sedan januari 2023

Hans politiska karriär har därmed två tydliga delar. Den ena är arbetet i Dalarna, där han byggt upp sin position inom partiet. Den andra är uppdraget som riksdagsledamot, där hans arbete har kretsat kring både nationell politik och internationella frågor.

Därför är Rasmus Giertz aktuell

Den 12 november 2026 publicerade Dagens Nyheter en omfattande granskning av Rasmus Giertz och hans beteende gentemot unga kvinnor inom Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna.

Enligt tidningens granskning har tolv nuvarande och tidigare medlemmar berättat om oro eller kritik kring hans beteende. DN beskriver fem konkreta händelser som involverar fem olika kvinnor.

Uppgifterna handlar bland annat om sexuellt laddade meddelanden, oönskade närmanden och situationer där kvinnor uppger att Giertz har uppträtt på ett sätt som gjort dem obekväma eller rädda.

En av kvinnorna berättar att hon fick sexuellt laddade meddelanden när hon var 16 år. En annan uppger att hon hade sex med Giertz i hans riksdagslägenhet när hon var i samma ålder.

En tredje kvinna beskriver oönskade närmanden när hon var 17 år och uppger att Giertz hotade att påverka hennes framtida möjligheter inom politiken.

Granskningen innehåller även uppgifter från en kvinna som beskriver hårda strypgrepp i samband med sex under ett politiskt evenemang 2024.

Det handlar om kvinnornas berättelser och anklagelser, inte om fastställda rättsliga slutsatser.

Giertz tillbakavisar den bild som framkommer i granskningen. Han har sagt till DN:

”Det är inte en bild jag känner igen mig i och jag har aldrig tidigare fått dessa anklagelser framförda till mig.”

De närmare uppgifterna och kvinnornas berättelser finns i Dagens Nyheters granskning av Rasmus Giertz.

I samband med uppmärksamheten har det även förekommit uppgifter om att Giertz lämnar riksdagen. Någon självständigt verifierad bekräftelse på en sådan avgång finns dock inte i det underlag som har kunnat kontrolleras. Hans formella uppdrag får därför skiljas från uppgifterna om en möjlig avgång.

För att förstå varför granskningen fått uppmärksamhet behöver man också känna till hans politiska bakgrund och position inom partiet.

Från Ungsvenskarna i Dalarna till rikspolitiken

Rasmus Giertz började göra sig ett namn inom Sverigedemokraternas ungdomspolitiska verksamhet i Dalarna.

Ungsvenskarna fungerar som Sverigedemokraternas ungdomsförbund och har en egen organisation med lokal och regional verksamhet. Genom ungdomsförbundet har yngre politiker kunnat bygga erfarenhet av debatter, kampanjer och partiarbete.

Giertz tillhörde de företrädare som tidigt fick en synlig roll i denna miljö.

Redan 2018 uppmärksammades han i samband med en skoldebatt på Mora gymnasium. Han representerade då Ungsvenskarna i en debatt inför elever och fick kritik för ett uttalande om våldtäktsmän och straff.

Efter debatten förklarade Giertz för SVT att hans formulering hade varit klumpig och tagits ur sitt sammanhang. Han sade att hans avsikt hade varit att framhålla att riktiga män inte våldtar.

Händelsen är ett av de tidigaste exemplen på att Giertz förekom i bredare nyhetsrapportering som företrädare för Sverigedemokraterna.

Under åren som följde fortsatte han att arbeta inom partiets organisation i Dalarna.

Det regionala partiarbetet skulle så småningom bli vägen vidare till riksdagen.

Så blev Rasmus Giertz riksdagsledamot 2023

Vid riksdagsvalet 2022 hade Rasmus Giertz en ledande position inom Sverigedemokraterna i Dalarna.

Partiet fick tre mandat i Dalarnas län. Giertz blev inte direkt invald som en av de ordinarie ledamöterna, utan stod som första ersättare.

Det innebar att han kunde tjänstgöra i riksdagen när någon av partiets ordinarie ledamöter inte hade möjlighet att fullgöra sitt uppdrag.

Han kom också att tjänstgöra som ersättare under Sara Gilles föräldraledighet.

Men i början av 2023 förändrades situationen.

SD-ledamoten Mats Nordberg, som representerade Dalarna i riksdagen, avled. Därmed behövde hans plats fyllas av en ny ordinarie ledamot.

Den 17 januari 2023 tillträdde Rasmus Giertz som ordinarie riksdagsledamot.

Det var alltså inte genom ett nytt allmänt val som han fick sin första ordinarie plats. Han gick från rollen som ersättare till att bli ordinarie ledamot under den pågående mandatperioden.

Tillträdet finns dokumenterat i riksdagens protokoll från januari 2023.

Denna del av hans karriär visar också hur riksdagens ersättarsystem fungerar. Partiernas mandat är knutna till valresultatet, och när en ledamot lämnar sitt uppdrag kan en annan kandidat från samma parti och valkrets ta över.

Giertz fick därigenom möjlighet att arbeta med rikspolitik på heltid samtidigt som han hade sin politiska förankring i Dalarna.

Vilka politiska frågor har Rasmus Giertz drivit?

Rasmus Giertz har under sin tid i riksdagen deltagit i arbetet med flera politiska frågor. En genomgång av hans dokumenterade verksamhet visar bland annat ett engagemang i utrikespolitik och internationella relationer.

Hans namn förekommer i motioner om Israel, Palestina, Iran och mänskliga rättigheter.

Kvinnors rättigheter i utrikespolitiken

Ett konkret exempel är riksdagsmotionen Stöd för utsatta kvinnor i utrikespolitiken från riksmötet 2022/23, där Giertz var medförfattare.

Motionen behandlade bland annat kvinnors situation i Iran och hur Sverige bör agera internationellt i frågor som rör kvinnors rättigheter.

Det är en del av hans dokumenterade politiska arbete som har särskild aktualitet efter den granskning som publicerades i november 2026.

Samtidigt är det viktigt att skilja hans sakpolitiska ställningstaganden från anklagelser om hans privata beteende. Att han medverkat till en motion om kvinnors rättigheter säger i sig ingenting om sanningshalten i de anklagelser som nu framförts.

Den som vill se vad Giertz faktiskt har föreslagit kan läsa riksdagsmotionen om stöd för utsatta kvinnor i utrikespolitiken.

Israel, Palestina och internationell politik

Giertz har också medverkat i politiska förslag som rör Sveriges relationer till Israel och Palestina.

Frågorna har under lång tid varit föremål för debatt i svensk politik, bland annat när det gäller erkännandet av Palestina, internationella relationer och Sveriges utrikespolitiska hållning.

För Giertz har utrikespolitiska frågor därmed varit en återkommande del av riksdagsarbetet.

Han har även deltagit i sammanhang som berör försvar, säkerhetspolitik och krigsmaterielexport.

Det innebär dock inte att han ensam har drivit eller utformat alla dessa förslag. Flera av motionerna är gemensamma initiativ där flera sverigedemokratiska ledamöter står som undertecknare.

Dalarna och regionala frågor

Vid sidan av utrikespolitiken har Giertz företrätt en valkrets där frågor om transporter, infrastruktur och regional utveckling är återkommande politiska ämnen.

Dalabanan och riksväg 70 är exempel på infrastrukturfrågor som berör regionen och som förekommit i hans politiska sammanhang.

Hans roll som distriktsordförande har också inneburit ett ansvar för partiorganisationen i Dalarna.

Det regionala uppdraget skiljer sig från riksdagsarbetet. En distriktsordförande företräder partiets organisation inom länet och har betydelse för exempelvis lokalt partiarbete, nomineringar och interna organisatoriska frågor.

Tidigare händelser som uppmärksammats

Dagens Nyheters granskning är inte första gången Rasmus Giertz har förekommit i nyhetsrapportering utanför det vanliga politiska arbetet.

Flera tidigare händelser har uppmärksammats, men de har olika bakgrund och får inte blandas ihop.

Skoldebatten i Mora 2018

Under en skoldebatt i Mora 2018 gjorde Giertz ett uttalande om våldtäktsmän som väckte kritik.

Det ledde till rapportering i SVT, där han senare kommenterade händelsen och sade att han uttryckt sig klumpigt.

Händelsen inträffade flera år innan han blev ordinarie riksdagsledamot.

Giertz utsattes själv för hot 2022

Under valrörelsen 2022 utsattes Giertz för hot och trakasserier i Falun.

En ung man dömdes senare för olaga hot och ofredande kopplat till händelsen.

I februari 2023 meddelades en dom som innebar ungdomsvård och ett skadestånd till Giertz på 15 000 kronor.

Det är viktigt att tydliggöra att Giertz i detta fall var den som utsattes för brott.

Krogbråket i Borlänge

En annan uppmärksammad händelse inträffade i samband med ett krogbråk i Borlänge 2022.

Giertz och två andra personer med koppling till Sverigedemokraterna förekom i den efterföljande utredningen.

En utredning om misstänkt grov misshandel lades ned i maj 2023.

Händelsen uppmärksammades senare på nytt i medierapportering som bland annat behandlade filmklipp från krogen.

Den nedlagda utredningen ska inte beskrivas som om den lett till en fällande dom.

Konflikter inom Sverigedemokraterna i Dalarna

Under sin tid som regional partiföreträdare har Giertz också förekommit i rapportering om interna konflikter inom SD i Dalarna.

Sådana konflikter har bland annat handlat om uteslutningar, kandidatlistor och organisationen inför val.

Giertz har där företrätt partiets regionala ledning, vilket visar att hans position inte enbart handlat om arbetet som riksdagsledamot.

Hur länge har Rasmus Giertz varit politiskt aktiv?

Den offentligt dokumenterade politiska verksamheten sträcker sig åtminstone tillbaka till 2018.

Det innebär att Giertz har haft en synlig politisk roll under större delen av sitt vuxna liv.

Hans väg genom partiet kan sammanfattas i fyra etapper:

• Ungdomspolitiken: Han etablerade sig som företrädare för Ungsvenskarna i Dalarna och deltog i bland annat skoldebatter.
• Distriktsorganisationen: Han fick en ledande position inom Sverigedemokraterna i Dalarna.
• Riksdagsvalet 2022: Han blev första ersättare för SD i Dalarnas valkrets och fick tjänstgöra i riksdagen.
• Riksdagen från 2023: Han blev ordinarie ledamot efter Mats Nordbergs bortgång.

Denna utveckling är central för att förstå hans ställning inom partiet.

Giertz har inte enbart haft ett nationellt uppdrag. Han har också haft en organisatorisk roll i ett av Sverigedemokraternas länsdistrikt.

Det innebär att hans politiska verksamhet omfattat både arbete med riksdagsfrågor och ansvar inom den regionala partiorganisationen.

Har Rasmus Giertz lämnat riksdagen?

Den aktuella rapporteringen har väckt frågor om Giertz framtid som riksdagsledamot.

Det är dock viktigt att skilja mellan tre olika saker: att en politiker blir föremål för en granskning, att personen meddelar en avsikt att lämna sitt uppdrag och att avgången formellt genomförs.

I det underlag som har kunnat verifieras finns ännu inget bekräftat formellt avgångsbeslut.

Riksdagens offentliga uppgifter är avgörande för att fastställa vem som faktiskt innehar ett mandat.

En politiker kan lämna sitt parti, avgå från ett internt partiuppdrag eller avsluta sin plats i riksdagen. Det är tre skilda beslut som får olika konsekvenser.

Även om en ledamot skulle lämna Sverigedemokraterna innebär det inte automatiskt att personen förlorar sitt riksdagsmandat.

Mandatet är personligt i den meningen att en ledamot kan fortsätta sitt riksdagsarbete även utan att företräda det parti som personen valdes in för.

En faktisk avgång från riksdagen kräver däremot en särskild formell process.

Vem tar över om Rasmus Giertz avgår?

Om Rasmus Giertz lämnar sitt uppdrag som riksdagsledamot ska hans plats normalt fyllas av en annan kandidat från samma parti och valkrets.

Det är alltså inte fråga om ett nytt riksdagsval i Dalarna.

En ledamot som vill avgå lämnar in en begäran om att bli entledigad från sitt uppdrag. Riksdagen prövar avsägelsen, varefter Valmyndigheten hanterar frågan om vem som ska efterträda ledamoten.

Vilken person som blir ny ledamot bestäms enligt de regler som gäller för valresultatet och ersättarordningen.

Det går därför inte att automatiskt utgå från att den person som i dag är mest synlig inom SD Dalarna också skulle få platsen.

Ett tidigare exempel från Sverigedemokraterna är Linus Bylunds beslut att lämna riksdagen, som visar hur ett avhopp kan få betydelse för partiets riksdagsrepresentation.

Om Giertz lämnar sitt mandat är det riksdagens och Valmyndighetens formella uppgifter som slutligen visar vem som tar över.

Rasmus Giertz – en politisk karriär med Dalarna som bas

Rasmus Giertz politiska bakgrund skiljer sig från bilden av en person som plötsligt blivit riksdagsledamot.

Han hade redan flera års erfarenhet av ungdomspolitik och regionalt partiarbete när han fick sin ordinarie plats i riksdagen 2023.

Hans karriär visar hur en politiker kan avancera genom ett partis lokala organisation, bli ersättare i riksdagen och därefter få ett ordinarie mandat när en plats blir ledig.

Samtidigt har hans offentliga verksamhet innehållit flera uppmärksammade händelser, från debatten i Mora 2018 till krogbråket i Borlänge och den aktuella DN-granskningen.

Dessa händelser måste bedömas var för sig. Några handlar om politiska uttalanden, andra om rättsliga processer med olika utfall och den senaste om anklagelser som Giertz tillbakavisar.

Det är den samlade bilden av hans dokumenterade uppdrag, politiska arbete och offentliga bakgrund som ger svaret på vem Rasmus Giertz är.

Vad den senaste granskningen innebär för hans fortsatta politiska uppdrag beror på vilka beslut som faktiskt fattas och vilka uppgifter som kan bekräftas.