Norges säkerhetspolis PST varnar för att ryska underrättelsetjänster kan genomföra sabotage i landet under det kommande året. Försvarsindustrin och dess leverantörer pekas ut som särskilt utsatta, men även energianläggningar och annan kritisk infrastruktur kan bli mål. Varningen kommer bara åtta dagar efter att svenska Säpo slog larm om en ökad sabotagerisk i Sverige.

Den norska säkerhetspolisen Politiets sikkerhetstjeneste (PST) presenterade sin nya hotbedömning torsdagen den 12 november 2026. Myndigheten beskriver en allvarlig utveckling i Europa och anser att det finns goda skäl att förvänta sig ryska sabotageoperationer mot norska mål under det kommande året.

PST uppger samtidigt att personer med kopplingar till rysk underrättelsetjänst redan har kartlagt norsk infrastruktur och tänkbara måltavlor. Några faktiska sabotageförsök mot norska mål har myndigheten däremot inte identifierat.

Det är en viktig skillnad. Den nya varningen gäller en bedömd risk, inte ett konstaterat eller nära förestående angrepp.

Försvarsindustrin pekas ut som främsta måltavla

Enligt PST är företag inom försvarsindustrin och deras leverantörer de mest sannolika målen för framtida sabotage. Det gäller verksamheter som på olika sätt bidrar till militär produktion och försörjning.

Även kritisk infrastruktur, däribland energianläggningar, kan utsättas.

I PST:s nya hotbedömning beskrivs hur sabotagehotet har utvecklats under 2026. Efter en minskning av antalet sabotagehändelser i Europa under 2025 har aktiviteten åter ökat.

Bedömningen omfattar inte bara genomförda angrepp utan också operationer som har stoppats och planer som har upptäckts innan de kunnat genomföras.

Norge har sedan tidigare varnat för risken för ryska sabotageoperationer. Redan i februari 2026 tog PST upp hotet i sin nationella hotbedömning. Under sommaren uppmärksammades också risker mot logistik och verksamheter kopplade till stödet till Ukraina.

Det nya beskedet innebär att myndigheten nu tydligare pekar ut försvarsindustrin och dess leverantörskedjor som särskilt utsatta.

Så kan ryska sabotageoperationer genomföras

PST bedömer att Ryssland sannolikt fortsätter att använda personer som inte själva tillhör någon underrättelsetjänst för att genomföra operationer.

Det kan handla om individer som rekryteras för enskilda uppdrag. De behöver inte nödvändigtvis känna till vem som ytterst ligger bakom uppdraget.

Metoden innebär att en stat kan försöka skapa avstånd mellan den egna underrättelseverksamheten och den som utför en handling. Det gör också ansvarsfrågan mer komplicerad när en händelse utreds.

Enligt PST behöver målet med sabotage inte enbart vara att orsaka fysisk förstörelse. Operationerna kan också syfta till att skapa rädsla, osäkerhet och misstro eller försvaga Europas stöd till Ukraina.

Det innebär att även en begränsad händelse kan få betydande följder om den påverkar samhällsviktig verksamhet eller leder till omfattande störningar.

Ryssland har återkommande förnekat att landet ligger bakom sabotageoperationer i Europa. Den ryska ambassaden i Oslo hade inte lämnat någon kommentar till Reuters när nyheten publicerades på torsdagen.

Säpo varnade för ökad risk i Sverige den 4 november

Den norska varningen kommer kort efter en liknande bedömning från Sverige.

Den 4 november uppgav säkerhetspolischef Charlotte von Essen att risken för ryskt sabotage i Sverige hade ökat under de senaste månaderna.

Säpo pekade särskilt ut svenska försvarsföretag som bidrar till Ukrainas militära stöd. Myndigheten hade också sett tecken på kartläggning av säkerhetskänslig verksamhet.

Däremot hade Säpo inte rapporterat några genomförda ryska sabotageattentat mot svenska försvarsföretag.

I en tidigare genomgång har Hurbra beskrivit hur svenska försvarsföretag ökar skyddet efter Säpos sabotagevarning.

De norska och svenska bedömningarna pekar därmed i samma riktning: försvarsindustrin och de företag som möjliggör produktion, transporter och leveranser har fått en mer framträdande roll i säkerhetstjänsternas hotbild.

Även Danmark har varnat

Hotbilden är inte begränsad till Norge och Sverige.

Danmarks säkerhetstjänst PET har tidigare varnat för ryska sabotageoperationer och förberedelser riktade mot bland annat försvarsindustrin.

Hurbra har tidigare rapporterat om PET:s varning för ryska sabotageoperationer i Danmark.

De nordiska säkerhetstjänsterna har gjort sina respektive bedömningar utifrån nationella förhållanden. Det innebär inte att de har bekräftat en gemensam sabotageplan mot Norden.

Energiförsörjning och transporter kan påverkas

Den norska varningen väcker också frågor om skyddet av infrastruktur som flera nordiska länder är beroende av.

Norge har en central roll i Europas energiförsörjning. Landets energianläggningar och transportförbindelser har betydelse även utanför de egna gränserna.

I Sverige har Svenska kraftnät tidigare under hösten uppmärksammat risker kopplade till sabotage, cyberangrepp och kartläggning av skyddsvärd infrastruktur.

Försvarsindustrins beroende av andra företag gör hotbilden bredare än själva fabrikerna. Transporter, logistik, underleverantörer och tekniska tjänster kan vara viktiga för att produktionen ska fungera.

En störning hos en leverantör kan därför påverka verksamheter längre fram i försörjningskedjan, även om den angripna verksamheten inte själv tillverkar försvarsmateriel.

Det betyder däremot inte att dagens norska varning innebär en omedelbar risk för elavbrott eller störningar i Sverige. Något sådant samband har inte fastställts.

Nordiska länderna stärker försvarssamarbetet

Den nya hotbedömningen presenteras samtidigt som de nordiska försvarsministrarna möts i Oslo den 11–12 november.

Under mötet diskuteras bland annat ett fördjupat militärt samarbete och möjligheten att utveckla ett gemensamt nordiskt försvarsavtal.

Enligt uppgifterna ska samarbetet bland annat kunna underlätta militära transporter, logistik och gemensam försvarsplanering.

Det är en del av det bredare nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Parallellt finns Hagasamarbetet, som fokuserar på civil krisberedskap och förmågan att hantera allvarliga samhällsstörningar.

Säpo har också ett nära samarbete med andra nordiska säkerhetstjänster. Utbyte av underrättelser och information om misstänkta aktiviteter är viktiga delar i arbetet med att upptäcka och förebygga säkerhetshot.

Det nya försvarsavtal som diskuteras är ännu inte färdigt. Det finns inte heller något bekräftat samband mellan PST:s varning och själva avtalsförslaget.

Sverige tar över ordförandeskapet i Nordefco den 1 januari 2027. Det innebär att Sverige får en samordnande roll i det nordiska försvarssamarbetet under nästa år, samtidigt som säkerhetstjänsterna i flera nordiska länder varnar för en förhöjd risk för ryskt sabotage.