Stegra har tecknat ett flerårigt avtal med den amerikanska teknikjätten Meta. Men det är inte stålet från fabriken i Boden som Meta ska köpa, utan dess dokumenterade klimatvärde. Affären ger Stegra möjlighet att skapa intäkter från miljöcertifikat samtidigt som bolaget behöver ytterligare kapital för att färdigställa sin stora industrisatsning.

Stegra presenterade avtalet torsdagen den 12 november 2026. Meta, som bland annat äger Facebook och Instagram, ska köpa så kallade Environmental Attribute Certificates (EAC), miljöcertifikat kopplade till stål som produceras med låga koldioxidutsläpp.

Det speciella är att det fysiska stålet kan säljas till en annan kund. Meta betalar i stället för de verifierade miljöegenskaperna och får rätt att använda dem enligt certifikatsystemets regler.

Hur mycket avtalet är värt har inte offentliggjorts. Stegra har inte heller angett någon exakt certifikatvolym eller när de första betalningarna ska ske.

Meta köper klimatvärdet utan att köpa stålet

Traditionellt säljer en stålproducent en fysisk produkt. Köparen får stålet och kan använda dess dokumenterade egenskaper, inklusive information om utsläppen från tillverkningen.

Stegras nya affärsmodell gör det möjligt att dela upp produkten och dess miljöattribut.

Systemet kallas book and claim. Det innebär att en kund kan köpa stålet medan en annan köper rätten att göra anspråk på de miljöegenskaper som skiljts från produkten.

I praktiken kan ett ton stål från Boden säljas till ett industriföretag som använder materialet i sin tillverkning. Samtidigt kan Meta köpa ett certifikat som representerar miljöegenskaperna hos motsvarande mängd producerat stål.

Den fysiska stålköparen får då inte använda samma miljöattribut i sin klimatredovisning.

Certifikatet representerar alltså inte automatiskt ett ton minskade koldioxidutsläpp. Det är kopplat till miljöegenskaperna hos en viss mängd stål, där de faktiska utsläppen måste dokumenteras.

Gäller stål som inte uppfyller alla produktspecifikationer

En viktig detalj är att Stegra använder modellen för så kallat non-prime-stål.

Det är stål som inte uppfyller samtliga ordinarie kvalitets- eller produktspecifikationer, men som fortfarande kan användas för andra industriella ändamål.

Sådant material kan säljas till kunder med mindre krävande specifikationer. Genom certifikaten kan Stegra samtidigt få betalt för klimatvärdet från produktionen.

För bolaget innebär det möjligheten att skapa två intäktsströmmar kopplade till samma produktionsvolym: en från försäljningen av stålet och en från miljöattributen.

Det är däremot inte samma klimatnytta som säljs två gånger. Certifikatsystemet bygger på att rätten till miljöattributet överförs från den fysiska produkten till certifikatköparen.

Ny intäktsmöjlighet när Stegra behöver mer pengar

Avtalet kommer i ett känsligt skede för Stegras satsning i Boden.

Bolaget slutförde i juni 2026 en finansieringsrunda på 1,4 miljarder euro. Trots kapitaltillskottet meddelade Stegra i september att ytterligare finansiering behövs för att färdigställa anläggningen.

Kostnaderna har bland annat påverkats av inflation och utgifter för att åter öka byggaktiviteten efter en period med lägre tempo.

Den 1 november tillträdde Håkan Buskhe som ny vd.

Mot den bakgrunden får avtalet med Meta en särskild ekonomisk betydelse. Stegra kan få fler betalande kunder utan att hela intäkten behöver komma från traditionell stålförsäljning.

Fleråriga avtal med stora internationella företag kan dessutom ge en tydligare bild av efterfrågan på den framtida produktionen.

Men det går ännu inte att avgöra hur mycket Meta-affären förbättrar Stegras ekonomi.

Eftersom varken avtalets värde, betalningsvillkor eller exakta volymer har offentliggjorts finns det inget underlag för att beskriva det som en lösning på bolagets återstående finansieringsbehov.

Microsoft, Google och Meta köper klimatattribut

Meta är inte den första stora amerikanska teknikaktören som ingår den här typen av avtal med Stegra.

Microsoft tecknade under 2025 ett avtal som omfattade både fysiskt stål och miljöattribut.

I september 2026 presenterades även ett avtal med Google om miljöcertifikat kopplade till upp till 91 000 ton stål under det första produktionsåret.

Metas nya avtal visar att Stegra försöker etablera en bredare marknad för miljöattributen, där kunderna inte behöver vara traditionella stålköpare.

Det öppnar för efterfrågan från företag inom teknik, byggande och andra branscher som vill stödja industriell produktion med lägre utsläpp.

De tre avtalen ska dock inte jämföras direkt i ekonomiska termer. De har olika upplägg, och någon motsvarande offentliggjord volym för Meta-avtalet finns inte.

Därför är grönt stål intressant för Metas datacenter

Meta investerar stora belopp i datacenter och teknisk infrastruktur. Sådana anläggningar kräver bland annat stål, betong, elektronik och omfattande byggarbeten.

Utsläppen från tillverkningen av dessa material kan vara betydande även om ett datacenter senare använder el med låga utsläpp.

För Meta är de indirekta utsläppen särskilt viktiga. I företagets klimatredovisning för 2024 stod så kallade Scope 3-utsläpp för omkring 99 procent av de totalt rapporterade utsläppen.

Scope 3 omfattar bland annat utsläpp från inköpta varor, byggprojekt och leverantörskedjor.

Genom att köpa miljöcertifikat från Stegra kan Meta ekonomiskt stödja en produktionsteknik som syftar till att minska stålindustrins klimatpåverkan.

Fördelen med modellen är att Meta inte behöver ändra alla sina fysiska materialleveranser för att kunna stödja produktionen.

Samtidigt är skillnaden mellan ett certifikatköp och en faktisk materialleverans viktig.

Avtalet innebär inte att Metas datacenter automatiskt byggs med stål från Boden. Det innebär inte heller att företagets egna redovisade utsläpp utan vidare kan minskas med ett visst antal ton.

Hur miljöattributen får användas beror på reglerna för certifikaten och de standarder som tillämpas i klimatredovisningen.

Hur ska Stegra och Meta undvika dubbelräkning?

Den kanske viktigaste frågan för modellens trovärdighet är hur man säkerställer att samma klimatnytta inte räknas två gånger.

Om ett industriföretag köper stålet och Meta köper miljöattributet måste det framgå tydligt vem som får göra anspråk på vilken egenskap.

Annars finns risken att både stålköparen och Meta redovisar samma utsläppsfördel.

Stegra uppger att certifikaten ska verifieras av en ackrediterad oberoende tredje part. Systemet ska också dokumentera hur miljöattributen skiljs från stålet och överförs till certifikatköparen.

För att undvika dubbelräkning behöver certifikaten vara spårbara, deras underliggande utsläppsdata kontrollerbara och den fysiska köparens klimatanspråk tydligt begränsade.

Stegra har också arbetat tillsammans med andra aktörer för att utveckla regler för den här typen av handel.

Under 2026 har organisationen RMI presenterat ett ramverk för miljöattribut inom järn- och stålindustrin. Det är ett steg mot gemensamma principer, men innebär inte i sig att alla frågor om certifikatens redovisning är lösta.

En annan viktig skillnad är att certifikaten inte ska förväxlas med vanliga klimatkompensationer. Avtalet handlar om miljöegenskaper från verklig industriell produktion, inte om att Meta köper en generell rätt att kompensera sina egna utsläpp.

Fabriken i Boden avgör när klimatvärdet kan levereras

För Stegra återstår den mest grundläggande förutsättningen: att fabriken faktiskt färdigställs och börjar producera stål med den dokumenterade utsläppsprestanda som certifikaten ska representera.

Bolaget planerar att använda vätgas och elektrifierade processer för att kraftigt minska utsläppen jämfört med traditionell stålproduktion baserad på kol.

De exakta utsläppen från den kommersiella produktionen måste dock fastställas och verifieras när anläggningen är i drift.

Stegra beskriver hur certifikaten fungerar på sin officiella informationssida om miljöattribut för stål.

Först när produktionen levererar de miljöegenskaper som avtalet omfattar finns också det underlag som krävs för att utfärda motsvarande certifikat. Tidpunkten för de första leveranserna till Meta är ännu inte offentliggjord.