En shejk i Uppsala har fått lämna sina uppdrag efter att SVT:s Uppdrag granskning dokumenterat råd om hur en man kan begränsa sin hustrus umgänge. Vid besök i två moskéer fick reportrar råd om att kontrollera kvinnors och barns sociala kontakter. Avslöjandet väcker starka reaktioner, men SVT:s granskning visar också att de flesta tillfrågade moskéerna inte hade några invändningar mot umgänge med svenskar och judar.

Råd om att begränsa kvinnors umgänge

I den senaste delen av Uppdrag gransknings undersökning Imamernas äktenskapsråd, publicerad den 12 november, redovisar SVT inspelningar från Stenhagenmoskén i Uppsala och Halmstads moské.

Reportrar har under täckmantel sökt religiös rådgivning och uttryckt oro över att deras hustrur och barn umgås med svenskar och judar.

Vid de två moskéerna fick de råd om hur familjemedlemmarnas sociala kontakter kunde begränsas.

I Stenhagenmoskén gick rådgivningen så långt att shejken Masud Mohamad föreslog upprepade graviditeter som ett sätt att hålla en hustru upptagen och minska hennes möjligheter att träffa andra människor.

SVT:s publicerade granskning bygger på samtal som dokumenterats med dold inspelning.

Granskningen visar vilka råd företrädarna gav. Den visar däremot inte att någon kvinna faktiskt har utsatts för just de åtgärder som föreslogs under samtalen.

Shejk i Uppsala får lämna sina uppdrag

Masud Mohamad har enligt SVT lett fredagsböner och haft en plats i styrelsen för stiftelsen bakom Stenhagenmoskén.

Under samtalet säger han att en hustru inte ska ha manliga vänner. Även hennes kvinnliga vänner bör enligt honom vara rättrogna muslimer.

När reportern berättar att hustrun har en judisk arbetskamrat blir shejken ytterligare kritisk till kontakten.

Det mest uppmärksammade rådet gäller hur mannen ska hindra sin andra hustru från att umgås med människor som han inte godkänner.

Shejken rekommenderar att mannen ser till att kvinnan får barn upprepade gånger. Graviditeter och omsorgen om barnen skulle enligt resonemanget hålla henne så upptagen att hon inte får tid för annat umgänge.

– Det är en teknik, säger han enligt SVT:s inspelning.

Efter att Uppdrag granskning informerat moskéns styrelse om uttalandena har Masud Mohamad fått lämna sina uppdrag som böneledare och styrelseledamot.

Det är en konkret följd av granskningen. Någon egen offentlig förklaring från shejken till de aktuella uttalandena redovisas inte i SVT:s publicering den 12 november.

Även i Halmstad gavs råd om kontroll

I Halmstads moské dokumenterade SVT liknande resonemang.

En imam gav råd om hur en man kunde begränsa vilka hans hustru och barn träffade. Rådgivningen handlade bland annat om att förhindra barnens umgänge med svenska kamrater.

Halmstads moské förekommer också i den tidigare delen av samma undersökning, där reportrar frågade om möjligheten att genomföra ytterligare en religiös vigsel trots att mannen redan var gift.

SVT har tidigare rapporterat att två imamer där var beredda att hjälpa till med en sådan vigsel.

En av imamerna har skriftligen uppgett att han inte gjort något fel. Han har också hotat med åtgärder mot SVT om det inspelade samtalet skulle sändas.

Den imamen hade redan slutat vid moskén under sommaren. Det finns därför inte underlag för att beskriva hans avgång som en följd av avslöjandet.

En annan imam har enligt SVT inte besvarat redaktionens kontaktförsök. Moskén har inte heller lämnat något svar på frågorna om de nya uttalandena kring kvinnors och barns umgänge.

De flesta moskéer gav andra besked

En viktig del av SVT:s redovisning är att de aktuella uttalandena inte var representativa för svaren från alla besökta moskéer.

De flesta tillfrågade moskéerna såg inga problem med att kvinnor och barn umgicks med svenskar och judar.

Vid RKC på Rosengård i Malmö fick reportrarna exempelvis ett positivt svar om livet i Sverige. Imamen beskrev Sverige som det bästa landet att bo i.

Även i Helsingborg förekom diskussioner om svensk kultur som innehöll negativa föreställningar, men SVT skiljer dessa uttalanden från de mer långtgående kontrollråden i Uppsala och Halmstad.

Det finns därför skäl att vara noggrann med vad granskningen faktiskt visar.

De dokumenterade uttalandena kommer från enskilda religiösa företrädare. De ger inte stöd för slutsatsen att svenska moskéer generellt rekommenderar att kvinnor isoleras från samhället.

SVT:s undersökning är inte heller en representativ kartläggning av alla moskéer i Sverige.

Starka reaktioner efter avslöjandet

Bland dem som reagerat finns Bahare Andersson, som medverkade i Uppdrag gransknings undersökning av svenska moskéer 2012.

Hon uttrycker oro för att avslöjandet ska leda till att muslimer som grupp får bära ansvar för enskilda företrädares uttalanden.

Samtidigt väcker innehållet starka reaktioner hos personer som länge engagerat sig mot religiöst motiverad kontroll och förtryck.

Den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten Nalin Baksi beskriver sin reaktion på inspelningarna som mycket stark. Hon säger att hon inte hade föreställt sig att uttalandena skulle vara så långtgående.

Granskningen aktualiserar därmed två frågor: hur samhället ska agera mot rådgivning som inskränker kvinnors frihet, och hur det kan ske utan att skuldbelägga människor som inte delar de dokumenterade uppfattningarna.

Myndighet granskar bidrag till trossamfund

Avslöjandena kommer efter en tidigare del av Uppdrag granskning som handlade om religiösa vigslar och månggifte.

I den undersökningen kontaktades 15 moskéer. Nio erbjöd hjälp eller hänvisade vidare när reportrarna frågade om ytterligare en vigsel, medan sex avvisade det.

Det är viktigt att skilja den kartläggningen från de nya uppgifterna om kontroll av kvinnors och barns sociala kontakter.

Siffrorna om månggifte säger ingenting om hur många moskéer som skulle rekommendera att kvinnor begränsas i sitt umgänge.

Hurbra har tidigare rapporterat om SVT:s granskning av imamer och månggifte.

Efter den tidigare publiceringen meddelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, den 11 november att särskilda granskningar hade inletts.

Myndigheten ska undersöka om berörda trossamfund uppfyller villkoren för statliga bidrag, där respekt för grundläggande demokratiska värderingar ingår.

De aktuella uppgifterna kan få betydelse för bedömningen, men någon slutsats om indragna statsbidrag har inte meddelats.

Mer om processen finns i Hurbra-artikeln om MUCF:s granskning av trossamfundens bidrag.

I Halmstad har även kommunpolitiker reagerat på tidigare uppgifter i SVT:s undersökning. Kommunen ser över hyresavtalet med moskéföreningen och inväntar polisens bedömning.

Det finns ännu inget redovisat beslut om att säga upp avtalet.

När social kontroll begränsar människors frihet

Att en partner försöker bestämma vilka människor den andra får träffa kan vara en del av ett större mönster av kontroll.

Jämställdhetsmyndigheten beskriver begränsningar av umgänge, relationer och rörelsefrihet som möjliga uttryck för hedersrelaterat förtryck.

Sådana begränsningar kan påverka möjligheten att arbeta, utbilda sig, ha vänner och delta i samhället på lika villkor.

Det innebär inte att varje dokumenterat uttalande om social kontroll automatiskt utgör ett brott. För att avgöra om en brottslig handling har begåtts krävs en bedömning av konkreta omständigheter.

I SVT:s fall är det framför allt rådgivningens innehåll som har dokumenterats.

För Stenhagenmoskén har granskningen redan lett till att en religiös företrädare förlorat sina uppdrag. I andra delar fortsätter myndigheternas arbete.

För den som själv utsätts för hot, våld eller kontrollerande begränsningar finns hjälp att få. Kvinnofridslinjen nås på 116 016 och stödlinjen Rätt att välja på 020-57 70 70. Båda erbjuder kostnadsfritt stöd dygnet runt.