Polisens nya radarutrustade bilar har lett till att 768 fortkörare rapporterats i norra Sverige under ett halvår. Tekniken gör det möjligt att mäta hastigheten på andra fordon medan polisbilen kör. Men trots att radarn arbetar automatiskt måste patrullen fortfarande stoppa bilen och identifiera föraren.

Resultatet gäller Polisregion Nord, som omfattar Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Den nya tekniken började testas i mars 2026 och har enligt polisen gjort det betydligt enklare att upptäcka hastighetsöverträdelser under vanlig patrullering.

– Vi upplever att den är väldigt effektiv, säger polisinpektör Glenn Franklin vid trafikpolisen i Norrbotten till Sveriges Radio P4 Norrbotten den 11 november.

768 fortkörare rapporterade – 29 körkort omhändertagna i Umeå

De 768 rapporteringarna har gjorts under ungefär sex månaders användning av de nya radarbilarna. Siffran omfattar hela Polisregion Nord och ska alltså inte förväxlas med resultatet enbart i Norrbotten.

I Umeå har en enda radarutrustad polisbil lett till att 200 fortkörare rapporterats. Vid 29 tillfällen har polisen också omhändertagit körkort.

Umeås resultat ingår i regionens totalsiffra och visar att utrustningen inte bara används för att upptäcka mindre hastighetsöverträdelser.

Ett körkort kan normalt återkallas när en förare kör 31–40 kilometer i timmen för fort. På vägar med högst 30 km/h som hastighetsgräns är motsvarande nivå normalt 21–30 km/h över gränsen. Omständigheterna i det enskilda fallet påverkar bedömningen.

Den som vill veta vilka belopp och gränser som gäller kan läsa vår genomgång av fortkörningsböter och körkortsindragning 2026.

Så fungerar radarn i polisens bilar

Den stora skillnaden mot traditionella hastighetskontroller är att polisen inte behöver stå stilla vid vägkanten för att mäta hastigheten.

Den nya radarn kan användas både när polisbilen kör och när den står parkerad. Systemet upptäcker hastigheten hos framförvarande och mötande fordon.

Enligt Polismyndighetens beskrivning av den nya radarutrustningen genomförs 18 mätningar varje sekund. Räckvidden är omkring 200 meter.

Radarn registrerar bland annat fordonens hastighet, avstånd och färdriktning. Mätresultaten presenteras på en skärm i polisbilen, där patrullen kan följa trafiken.

Det innebär att en polisbil kan upptäcka en fortkörare under en vanlig körning, utan att någon särskild hastighetskontroll behöver ha upprättats.

Utrustningen genomgår självtester och kontroller för att säkerställa att mätningarna håller tillräcklig noggrannhet.

Vi har tidigare gått igenom hur polisens nya radar fungerar och vilka skillnader den innebär jämfört med traditionella hastighetskontroller.

Därför måste polisen fortfarande stoppa bilen

Att radarn mäter hastigheten automatiskt betyder inte att den kan utfärda fortkörningsböter automatiskt.

I Sverige gäller föraransvar vid hastighetsöverträdelser. Det är personen som kör bilen som kan hållas ansvarig, inte automatiskt den registrerade fordonsägaren.

När en polispatrull upptäcker en överträdelse med den nya radarn behöver poliserna därför kunna knyta mätningen till rätt fordon och identifiera personen bakom ratten.

Patrullen stoppar bilen, kontrollerar föraren och dokumenterar överträdelsen. Beroende på hur allvarlig fortkörningen är kan det bli aktuellt med ordningsbot eller andra åtgärder.

Det skiljer sig från hur de fasta fartkamerorna fungerar.

En fartkamera fotograferar ett fordon när hastighetsgränsen överskrids. Polisen kan därefter använda bilden för att identifiera föraren och utreda överträdelsen utan att bilen stoppas direkt.

De radarutrustade polisbilarna är alltså inte rullande fartkameror som automatiskt skickar böter till fordonsägare.

De är i stället ett hjälpmedel som gör att poliser kan upptäcka fler möjliga hastighetsöverträdelser under sin ordinarie körning.

Nya radarbilar testas i hela Sverige

Försöket inleddes i mars 2026 och begränsas inte längre till norra Sverige.

Under hösten har Polismyndigheten bekräftat att radarutrustning installerats i vissa fordon inom samtliga sju polisregioner.

Målet är att på sikt kunna använda tekniken i alla polisens utryckningsfordon. Något slutdatum för en sådan utrullning har däremot inte offentliggjorts.

Polisen har heller inte presenterat någon samlad rikssiffra över hur många fortkörare som upptäckts med systemet.

De 768 rapporteringarna i Polisregion Nord ger därför en bild av hur tekniken används i praktiken, men säger inte hur många hastighetsöverträdelser som upptäckts i hela landet.

Det går inte heller att utifrån resultatet avgöra om fortkörningarna blivit färre eller om trafiksäkerheten förbättrats. För det behövs jämförelser med tidigare kontroller och hur hastigheterna faktiskt utvecklas.

Vad försöket redan visar är att polisen kan genomföra hastighetskontroller på ett annat sätt än tidigare. En vanlig polisbil i rörelse kan numera också vara en aktiv hastighetskontroll.