Riksdagen har den 11 november 2026 beslutat att ändra grundlagen så att svenskt medborgarskap ska kunna återkallas i vissa fall. Beslutet gäller framför allt personer med dubbla medborgarskap som fått sitt svenska medborgarskap på felaktiga grunder eller dömts för särskilt allvarliga brott. Men de nya reglerna kan inte börja användas direkt. Först krävs ytterligare lagstiftning.

Riksdagen säger ja – men medborgarskap kan inte återkallas ännu

Riksdagen röstade på onsdagen ja till grundlagsändringarna med 292 röster mot 51. Sex ledamöter var frånvarande. Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej, medan övriga sex riksdagspartier stödde förslaget.

Beslutet innebär att regeringsformen ändras den 1 januari 2027. Därmed öppnas en möjlighet som tidigare varit starkt begränsad av grundlagens skydd för svenskt medborgarskap.

Men själva grundlagsändringen ger inte Migrationsverket eller någon annan myndighet rätt att börja återkalla medborgarskap enligt de nya undantagen.

För det krävs en särskild lag som anger vilka omständigheter som ska kunna leda till återkallelse, hur ärendena ska prövas och vilka rättssäkerhetsgarantier som ska gälla.

En statlig utredning har föreslagit att dessa regler införs den 1 januari 2028. Det är än så länge ett förslag, inte ett beslutat datum.

Vem kan förlora sitt svenska medborgarskap?

Grundlagsändringen omfattar personer som har både svenskt medborgarskap och medborgarskap i minst ett annat land.

Två huvudsakliga situationer kan bli aktuella.

1. Medborgarskap som förvärvats genom felaktiga uppgifter

Den första möjligheten gäller den som fått svenskt medborgarskap genom exempelvis vilseledande uppgifter, oriktiga uppgifter eller annat otillbörligt handlande.

Det kan handla om att en person lämnat felaktiga uppgifter om sin identitet eller andra omständigheter som varit avgörande för beslutet om medborgarskap.

Det betyder däremot inte att varje felaktighet automatiskt ska leda till återkallelse. Den kommande lagstiftningen behöver slå fast vilka villkor som ska vara uppfyllda och hur omständigheterna ska bedömas.

2. Särskilt allvarliga brott mot Sveriges vitala intressen

Den andra möjligheten gäller personer som dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen.

Bland de brott som lyfts fram i lagstiftningsarbetet finns terrorism, spioneri och landsförräderi. Även viss särskilt allvarlig systemhotande brottslighet inom kriminella nätverk har diskuterats.

Det krävs mer än att ett brott har ett högt straffvärde. Brottsligheten måste också uppfylla grundlagens särskilda krav på att Sveriges vitala intressen har skadats allvarligt.

En lagakraftvunnen brottmålsdom krävs för återkallelse på denna grund.

Vilka brott och omständigheter som faktiskt ska omfattas behöver preciseras i den kommande lagen.

Kan den som bara är svensk medborgare förlora medborgarskapet?

Nej, inte enligt de nya undantagen.

En central begränsning är att personen måste ha ytterligare ett medborgarskap. Sverige ska inte kunna återkalla ett svenskt medborgarskap om personen därigenom skulle bli statslös.

Det innebär att en person som enbart är svensk medborgare inte omfattas av de nya möjligheterna till återkallelse.

Däremot är reglerna inte begränsade till personer som invandrat till Sverige eller fått sitt medborgarskap genom en ansökan.

Den som är född med svenskt medborgarskap och samtidigt är medborgare i ett annat land kan principiellt omfattas av framtida regler om särskilt allvarlig brottslighet.

Det är alltså innehavet av ytterligare ett medborgarskap, inte personens födelseland, som är avgörande för om undantaget över huvud taget kan bli aktuellt.

När börjar de nya reglerna gälla?

Det är viktigt att skilja på grundlagsändringen och de regler som ska göra återkallelse möjlig i praktiken.

Tidpunkt	Vad gäller?
11 november 2026	Riksdagen antar grundlagsändringarna slutligt.
1 januari 2027	Grundlagsändringen träder i kraft.
Därefter	Regeringen behöver lägga fram förslag om kompletterande lagstiftning som riksdagen får besluta om.
1 januari 2028	Föreslaget datum för de nya återkallelsereglerna, men ännu inte beslutat.

Det finns alltså inget slutligt beslut om att de föreslagna återkallelsereglerna ska börja tillämpas den 1 januari 2028.

Regeringen ska först ta ställning till den statliga utredningens förslag och hur lagstiftningen bör utformas. Förslagen behöver därefter behandlas i den fortsatta lagstiftningsprocessen.

Kan gamla medborgarskap återkallas i efterhand?

En särskilt viktig fråga är vad som ska gälla för personer som redan är svenska medborgare.

Här innehåller den statliga utredningen SOU 2026:21 två olika förslag till övergångsregler.

Medborgarskap som förvärvats på felaktiga grunder: Utredningen föreslår att de nya återkallelsereglerna endast ska omfatta medborgarskap som förvärvats efter den nya lagens ikraftträdande.

Det skulle innebära att någon som blivit svensk medborgare före ikraftträdandet inte kan få sitt medborgarskap återkallat med stöd av just de nya reglerna om felaktiga uppgifter.

Medborgarskap och allvarliga brott: Här är utredningens förslag annorlunda. Den vill att återkallelse endast ska kunna grundas på brott som begåtts efter lagens ikraftträdande.

En person som redan är svensk medborgare skulle därmed kunna omfattas om personen har ytterligare ett medborgarskap och senare begår ett brott som uppfyller lagens krav.

Brott som begåtts före ikraftträdandet skulle däremot inte kunna användas som grund för återkallelse enligt de föreslagna bestämmelserna.

Detta är en betydelsefull skillnad mellan de två återkallelsegrunderna.

Övergångsbestämmelserna är dock inte slutligt beslutade. De kan förändras innan riksdagen tar ställning till den kompletterande lagstiftningen.

Vad händer med barn och familjer?

Utredningen föreslår också att barn i vissa begränsade situationer ska kunna beröras när en förälders medborgarskap återkallas på grund av felaktiga uppgifter.

Det handlar inte om att barn automatiskt ska förlora sitt medborgarskap när en förälder gör det.

Barnets bästa ska beaktas och reglerna måste utformas så att barnet inte blir statslöst.

När det gäller återkallelse på grund av särskilt allvarlig brottslighet föreslås inte någon automatisk följd för den dömdes barn.

Även reglerna om barn tillhör den lagstiftning som fortfarande återstår att besluta om.

Vem ska fatta beslut – och innebär återkallelse utvisning?

Enligt utredningens förslag ska Migrationsverket vara den myndighet som prövar återkallelse av svenskt medborgarskap.

Besluten ska kunna överklagas till migrationsdomstol. Det ska också göras en proportionalitetsbedömning, där omständigheterna i det enskilda fallet vägs in.

Det är därmed inte tänkt att ett medborgarskap automatiskt ska försvinna bara för att någon dömts för ett brott som omfattas av reglerna.

En annan viktig skillnad gäller utvisning.

Att en person förlorar sitt svenska medborgarskap innebär inte i sig att personen automatiskt utvisas ur Sverige.

Rätten att fortsätta vistas i landet är en separat fråga som måste hanteras enligt tillämpliga regler. Utredningen om återkallelse har inte fullt ut löst hur alla sådana situationer ska hanteras.

Varför behövdes två beslut i riksdagen?

Sverige har särskilda regler för grundlagsändringar. Riksdagen måste fatta två likalydande beslut med ett riksdagsval mellan dem.

Det första beslutet om de aktuella grundlagsändringarna fattades den 20 maj 2026. Efter riksdagsvalet i september kunde den nyvalda riksdagen ta slutlig ställning.

Som vi tidigare beskrivit i genomgången av grundlagsförslaget inför omröstningen omfattar reformen också grundlagsskydd för aborträtten och utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten.

Vid slutomröstningen den 11 november antogs förändringarna som ett samlat grundlagsförslag.

Riksdagens beslut och den formella behandlingen finns i konstitutionsutskottets betänkande om grundlagsändringarna.

För medborgarskapsfrågan är nästa steg nu avgörande. Grundlagens tidigare hinder mot återkallelse i de aktuella situationerna kommer att undanröjas, men riksdagen måste fortfarande besluta om de närmare reglerna.

Den som är svensk medborgare påverkas därför inte omedelbart av någon ny möjlighet till återkallelse. Först när kompletterande lagstiftning har antagits och trätt i kraft kan de nya undantagen börja användas.