BMW:s nya elbil i3 50 xDrive har kört från Nordkap i Norge till Tarifa i Spanien med mindre än tre timmars sammanlagd snabbladdning. På den 5 886,7 kilometer långa sträckan behövde bilen bara 2 timmar och 46 minuter vid laddarna. Men BMW:s laddrekord säger inte allt om hur snabbt en vanlig bilist kan ta sig genom Europa.

BMW i3:s laddrekord – siffrorna bakom körningen

Rekordförsöket genomfördes inom ramen för Paneuropeana, en långdistansutmaning för elbilar mellan Europas nordligaste och sydligaste delar.

BMW använde nya i3 50 xDrive, med fyrhjulsdrift, ett användbart batteri på 108,7 kWh och en maximal laddeffekt på 400 kW.

Resultatet blev 5 886,7 kilometer med en sammanlagd snabbladdningstid på exakt 2 timmar, 45 minuter och 54 sekunder.

Uppgift	BMW i3 50 xDrive
Körsträcka	5 886,7 km
Sammanlagd laddtid	2 tim 45 min 54 sek
Genomsnittlig laddeffekt	275 kW
Högsta laddeffekt	400 kW
Genomsnittlig förbrukning	12,5 kWh/100 km
Användbar batterikapacitet	108,7 kWh
Räckvidd enligt WLTP	Upp till 912 km
Antal laddstopp	Inte redovisat

BMW uppger att bilen motsvarade den kundversion som ska säljas, både när det gäller hårdvara och mjukvara.

Det var alltså inte fråga om en specialbyggd elbil med ett större batteri eller en särskild laddteknik som saknas i produktionsmodellen.

Däremot var själva körningen långt ifrån en vanlig bilsemester.

Vad räknas egentligen in i laddrekordet?

Den viktigaste detaljen är hur rekordtiden mäts.

Enligt arrangören Paneuropeanas rekordredovisning räknas tiden från att laddkabeln ansluts till bilen tills den kopplas ur.

Det innebär att rekordets 2 timmar och 46 minuter inte är samma sak som bilens sammanlagda stilleståndstid.

Tid för att köra till laddstationen, invänta en ledig laddare eller göra andra uppehåll ingår inte i själva laddmåttet.

BMW har också redovisat en ren körtid på drygt tre dygn. Men den uppgiften och laddtiden ger inte en fullständig bild av expeditionens totala förflutna tid, inklusive raster och eventuella andra stopp.

Rekordet mäter därmed i första hand hur lite tid bilen behövde vara ansluten till snabbladdare för att klara sträckan.

Det är ett relevant mått på elbilens effektivitet, men inte ett direkt mått på hur lång tid en normal resa mellan Nordkap och södra Spanien tar.

Hur många laddstopp gjorde BMW i3?

En uppgift som saknas i BMW:s publicerade sammanställning är det totala antalet laddstopp.

Tillverkaren redovisar den sammanlagda laddtiden och den genomsnittliga laddeffekten, men inte någon komplett lista över laddstationerna, hur länge varje stopp varade eller batteriets laddnivå vid varje tillfälle.

Det går därför inte att säkerställa hur många gånger rekordbilen faktiskt stannade för att ladda.

Arrangören uppger däremot att bilen klarade den första etappen på 744 kilometer utan laddning, trots temperaturer omkring en plusgrad under färden genom Sverige.

En så lång första etapp visar hur viktig räckvidden var för resultatet.

Ju mindre energi bilen förbrukade, desto mindre behövde den fylla på längs vägen.

Så körde teamet för att minska laddtiden

BMW:s expedition handlade inte enbart om att hitta snabba laddstationer. Teamet arbetade också aktivt med att få ned energiförbrukningen.

Motorjournalisten Marcus Berggren på Högsta Växeln deltog i en av följebilarna under en del av resan, från Gävle till Köpenhamn.

Hans skildring av rekordexpeditionen ger en tydligare bild av strategin.

Under den etapp han följde var riktmärket att köra i ungefär 90 procent av skyltad hastighet. Klimatanläggningen användes i ekonomiläge och teamet valde ibland mindre vägar i stället för motorväg.

Följebilen nådde en laddstation i Norrköping med endast en procent batteri kvar.

Där laddades bilen vid en 350 kW-laddare, men avbröt laddningen redan vid 52 procent för att fortsätta söderut.

Vid nästa planerade laddstopp, nära Helsingborg, var prognosen åter att bilen skulle anlända med ungefär en procent kvar i batteriet.

Detta är dokumenterade observationer från följebilen, inte en fullständig redovisning av rekordbilens egen laddhistorik.

Strategin visar ändå hur expeditionen arbetade: spara energi genom att anpassa hastigheten, anlända med låg batterinivå och undvika att ladda mer än nödvändigt.

Att ladda batteriet nästan fullt är sällan det snabbaste alternativet eftersom laddeffekten normalt sjunker när laddnivån blir hög.

Varför kunde BMW i3 ladda så snabbt?

Nya BMW i3 använder en 800-voltsarkitektur och kan enligt tillverkaren ta emot upp till 400 kW vid snabbladdning.

Det är en mycket hög effekt, men den uppnås bara under gynnsamma förhållanden och under delar av laddningen.

BMW anger att batteriet kan laddas från 10 till 80 procent på omkring 21 minuter.

Under rekordförsöket var den rapporterade genomsnittliga laddeffekten 275 kW.

Det är särskilt intressant eftersom genomsnittseffekten säger mer om hur snabbt bilen faktiskt kunde ta emot energi än den högsta uppmätta effekten.

Den som vill förstå skillnaden kan läsa vår förklaring av hur elbilens laddkurva fungerar.

Låg förbrukning var minst lika viktigt

BMW uppger att rekordbilen förbrukade i genomsnitt 12,5 kWh per 100 kilometer.

Det motsvarar en beräknad körenergi på ungefär 736 kWh över hela sträckan.

Fördelar man den sammanlagda laddtiden över de 5 886,7 kilometerna blir resultatet cirka 2 minuter och 49 sekunder laddning per 100 kilometer.

Det är en användbar illustration av rekordets effektivitet, men inte ett mått på hur lång tid ett enskilt laddstopp tar.

Beräkningen påverkas också av att bilen började resan med energi i batteriet och inte nödvändigtvis avslutade med samma laddnivå.

För att sätta siffran i sammanhang är det värt att notera att följebilen i Högsta Växelns redogörelse förbrukade 13,4 kWh per 100 kilometer under en etapp på närmare 785 kilometer.

Redan relativt små skillnader i förbrukning får stor betydelse över nästan 590 mil.

Vad betyder laddrekordet för en vanlig semesterresa?

Det går inte att räkna med att en familj som kör genom Europa ska kunna kopiera rekordresultatet.

Framför allt skiljer sig förutsättningarna på flera punkter.

Hastigheten spelar stor roll. En elbil som håller normal motorvägsfart under långa perioder förbrukar vanligtvis mer energi än en bil som kör långsammare och med särskilt fokus på effektivitet.

Laddstationerna är inte alltid optimala. Alla stationer kan inte leverera 350–400 kW, och en laddare kan vara upptagen eller ur funktion.

Batteriets temperatur påverkar laddningen. Kallt väder och otillräcklig batteriförvärmning kan sänka laddeffekten. Även körförhållanden, last och användning av klimatanläggning påverkar energibehovet.

Laddmarginalen är en annan. Att planera för ankomst med en procent kvar i batteriet kan fungera för ett förberett rekordteam, men innebär liten marginal om något oväntat inträffar.

En vanlig långresa behöver dessutom planeras utifrån förare och passagerare, inte enbart batteriets laddkurva.

Ett längre stopp för mat, toalettbesök eller vila kan vara rimligt även om bilen redan har laddat färdigt.

Det betyder inte att rekordet saknar praktiskt värde.

Tvärtom visar det vad kombinationen av hög laddkapacitet, stort batteri och låg förbrukning kan innebära. Men resultatet ska inte förväxlas med en garanti för lika korta laddtider under normala reseförhållanden.

För vanliga bilister är det ofta viktigare att hitta en balans mellan körsträcka och laddnivå än att pressa ned varje laddstopp till ett minimum. Vi har tidigare gått igenom hur mycket man bör ladda en elbil på långresor.

Hur mycket bättre är rekordet än tidigare resultat?

Paneuropeana har genomförts med elbilar under flera år.

År 2015 noterades en sammanlagd laddtid på 20 timmar och 15 minuter.

Vid en senare körning 2017 var laddtiden 9 timmar och 51 minuter.

BMW:s nya resultat på knappt 2 timmar och 46 minuter är därmed drygt sju timmar kortare än det senare resultatet.

Det illustrerar hur snabbt tekniken har utvecklats, särskilt när det gäller batterier, laddkapacitet och energieffektivitet.

Samtidigt har förutsättningarna förändrats. Laddinfrastrukturen har byggts ut och olika rekordförsök har inte genomförts med identiska villkor.

Jämförelsen är därför främst ett mått på utvecklingen inom långdistanskörning med elbil, snarare än ett standardiserat test mellan två bilmodeller.

Vad visar BMW:s laddrekord egentligen?

BMW:s rekord visar att nya i3 har förutsättningar att klara mycket långa sträckor med förhållandevis lite tid ansluten till snabbladdare.

Kombinationen av 800-voltsteknik, hög genomsnittlig laddeffekt och låg förbrukning är betydelsefull även utanför rekordförsök.

Men den låga laddtiden uppnåddes genom ett målmedvetet körupplägg där hastighet, energiförbrukning och laddnivåer optimerades.

För den som funderar på att köpa bilen är rekordet därför en demonstration av teknikens potential, inte ett realistiskt löfte om hur snabbt varje semesterresa kommer att gå.

I vår genomgång av nya BMW i3 finns mer om bilens egenskaper, olika versioner och vad som är relevant inför ett köp.