Sverige har ett av OECD:s mer kapitalstarka pensionssystem. Ändå visar organisationens nya pensionsrapport att det finns ett gap mellan den pension som systemet beräknas ge och den nivå som OECD använder som jämförelsemål. För svenska löntagare skiljer sig resultatet dessutom kraftigt mellan olika inkomstgrupper.
OECD:s rapport Pensions Outlook 2026, publicerad den 4 november, visar att pensionskapitalet fortsatte att växa under 2025. Samtidigt konstaterar organisationen att många länder behöver större pensionsavsättningar för att nå de pensionsnivåer som används i analysen.
Sverige klarar sig förhållandevis bra i jämförelsen. Men för den som saknar tjänstepension, arbetar deltid under långa perioder eller vill gå i pension tidigt kan bilden vara en annan.
Sverige har ett relativt litet pensionsgap
OECD beräknar hur mycket människor skulle behöva spara utöver sina obligatoriska pensionsavsättningar för att nå en bestämd andel av sin tidigare lön.
För en svensk man med genomsnittslön ligger det beräknade kompletterande sparbehovet under 5 procent av lönen per år. Det placerar Sverige bland länderna med förhållandevis små pensionsgap.
I 17 av de 41 länder som analyseras uppgår motsvarande sparbehov till minst 10 procent av lönen.
Men resultatet betyder inte att varje svensk behöver lägga undan ytterligare 5 procent, eller att alla som sparar mindre får en otillräcklig pension. Det är en modellberäkning för en bestämd typ av löntagare och en viss målnivå.
Sverige har också stora samlade pensionstillgångar. Landet tillhör de åtta OECD-länder där dessa tillgångar överstiger 100 procent av BNP.
Det ger en stark utgångspunkt, men säger inte hur pensionen fördelas mellan olika människor.
Så skiljer sig pensionerna mellan svenska inkomstgrupper
En intressant skillnad framträder när OECD:s pensionsmål jämförs med organisationens modellberäkningar för Sverige.
OECD använder olika målnivåer beroende på inkomst. Låginkomsttagare förväntas i jämförelsen behöva en större andel av sin tidigare lön än höginkomsttagare.
| Inkomstgrupp | OECD:s mål och svensk modellpension |
|---|---|
| Låginkomsttagare | Mål: 80 %. Sverige: 64,2 % |
| Genomsnittslöntagare | Mål: 70 %. Sverige: 63,7 % |
| Höginkomsttagare | Mål: 60 %. Sverige: 78,3 % |
Siffrorna avser andelen av tidigare bruttolön, alltså före skatt. De svenska ersättningsgraderna kommer från OECD:s pensionsmodell i Pensions at a Glance 2025, som används som underlag för den nya analysen.
Här syns en tydlig skillnad: både låginkomsttagare och genomsnittslöntagare ligger under OECD:s respektive jämförelsemål. Höginkomsttagare ligger däremot över sitt mål.
Det betyder inte att alla svenska höginkomsttagare får nästan 80 procent av sin tidigare lön i pension. Beräkningen förutsätter ett fullständigt arbetsliv och pensionsuttag vid den ålder som ingår i OECD:s svenska modell, 70 år.
Tjänstepensionen förklarar en del av skillnaden
En viktig orsak är konstruktionen av den svenska tjänstepensionen.
I flera stora kollektivavtal är arbetsgivarens pensionsavsättning betydligt högre på lönedelar som överstiger ett visst tak.
OECD:s typfall räknar med en avsättning på 4,5 procent under taket och 30 procent över det.
Det gör att tjänstepensionen kan få särskilt stor betydelse för personer med högre inkomster.
Men den som inte omfattas av en tjänstepensionslösning får inte automatiskt samma utfall. Det är därför avgörande att skilja mellan hur det svenska pensionssystemet ser ut i OECD:s modell och vilka förmåner en enskild person faktiskt har tjänat in.
Vilka grupper kan behöva spara mer till pensionen?
OECD pekar på flera grupper där pensionsgapet kan vara större.
I den internationella jämförelsen har egenföretagare ett större beräknat gap än anställda i 31 länder. Kvinnor har ett större gap än män i 17 länder.
Bilden för olika inkomstgrupper är mer varierad. I tolv länder är gapet störst för låginkomsttagare, medan det i ungefär hälften av länderna är störst för höginkomsttagare.
Det går alltså inte att säga att en viss inkomstgrupp alltid behöver spara mest.
För svenska läsare finns några särskilt viktiga situationer att undersöka.
Anställda utan tjänstepension
Ungefär nio av tio anställda i Sverige omfattas av tjänstepension. Den som tillhör gruppen utan tjänstepension riskerar att missa en viktig del av sin framtida pensionsinkomst.
Pensionsmyndigheten anger att en person utan tjänstepension normalt behöver spara motsvarande 4,5–6 procent av lönen upp till 52 125 kronor i månaden under 2026 för att kompensera för uteblivna tjänstepensionsavsättningar. På högre lönedelar kan behovet vara större.
Det är en svensk jämförelse med kollektivavtalade tjänstepensioner, inte samma sak som OECD:s beräknade pensionsgap.
Egenföretagare
Egenföretagare behöver själva säkerställa att det finns ett pensionssparande som motsvarar den tjänstepension många anställda får genom arbetsgivaren.
Den som tar ut låg lön under flera år kan dessutom påverka intjänandet till den allmänna pensionen.
Personer som arbetar deltid eller har avbrott i arbetslivet
Ett långt arbetsliv med stabil inkomst ger normalt ett annat pensionsutfall än ett arbetsliv med längre uppehåll och omfattande deltidsarbete.
Det är särskilt relevant eftersom OECD:s typfall bygger på ett sammanhängande arbetsliv.
Personer som vill gå i pension tidigare
OECD:s svenska beräkning bygger på pensionering vid 70 års ålder. Den som planerar att sluta flera år tidigare behöver därför vara försiktig med att använda modellens ersättningsgrader som vägledning för sin egen pension.
En tidigare pensionering innebär normalt kortare intjänandetid och att pensionen ska räcka under fler år.
Den som vill kontrollera sin situation kan använda Pensionsmyndighetens information om eget pensionssparande.
Svenska kvinnors pensioner visar en annan sida av systemet
OECD:s modellresultat behöver också sättas i relation till hur pensionerna faktiskt fördelas i Sverige.
Enligt Pensionsmyndighetens preliminära statistik för 2025 uppgick den genomsnittliga totala pensionen före skatt till:
| Grupp | Pension per månad |
|---|---|
| Kvinnor | 21 600 kronor |
| Män | 29 000 kronor |
| Samtliga | 25 100 kronor |
Kvinnornas genomsnittliga pension motsvarade 74 procent av männens.
Detta är faktiska pensionsinkomster bland pensionärer bosatta i Sverige, inte prognoser över framtida pensioner.
Skillnaden visar varför en internationell modell inte ger hela bilden. Arbetslivets längd, lönenivåer, deltidsarbete och tjänstepension påverkar den pension som människor slutligen får.
Så räknar OECD – och därför är siffrorna inte personliga sparråd
För att jämföra länder behöver OECD använda gemensamma antaganden.
Organisationen har valt tre olika målnivåer för pensionen:
- 80 procent av tidigare bruttolön för låginkomsttagare.
- 70 procent för personer med genomsnittslön.
- 60 procent för höginkomsttagare.
OECD framhåller att detta inte är några universellt fastställda nivåer för hur stor en pension bör vara.
Målen används för att jämföra hur stora pensionsavsättningar som skulle behövas i olika system.
I OECD:s beräkningar av pensionsgapet används bland annat följande ekonomiska antaganden:
| Faktor | Antagande |
|---|---|
| Inflation | 2 procent per år |
| Produktivitetstillväxt | 1,25 procent per år |
| Real kapitalavkastning | 2,5 procent per år |
| Kapitalavgifter | 1 procent per år |
Beräkningarna utgår dessutom från att personen börjar arbeta vid 22 års ålder och fortsätter fram till den modellerade pensionsåldern.
Det är en viktig begränsning. Om man börjar komplettera sitt pensionssparande först vid 45 års ålder kan det årliga sparbehovet enligt OECD ungefär fördubblas i många länder.
Även avkastningen spelar stor roll. Lägre avkastning än i modellen innebär att större avsättningar kan behövas för att nå samma slutresultat.
Den egna pensionen påverkas också av skatter, faktisk löneutveckling, antal arbetsår och valet av uttagsålder.
Pensionskapitalet växer – men pengarna är inte jämnt fördelade
Enligt OECD uppgick de samlade pensionstillgångarna, inklusive reserver inom offentliga pensionssystem, till omkring 78 biljoner amerikanska dollar under 2025.
Tillgångarna ökade med 11,3 procent under året, och 36 av 38 OECD-länder redovisade tillväxt.
Det kan framstå som motsägelsefullt att pensionskapitalet växer samtidigt som människor kan behöva spara mer.
Men det handlar om två olika mått.
Pensionstillgångarna visar hur mycket kapital som finns inom systemen. Pensionsgapet handlar om hur mycket pension människor beräknas få i förhållande till ett uppsatt mål.
I Sverige består pensionen dessutom av flera olika delar. Inkomstpensionen bygger på intjänade pensionsrätter och finansieras huvudsakligen genom löpande avgifter, medan premiepensionen och tjänstepensionen innehåller individuellt knutet pensionskapital.
Den som vill förstå sin pension behöver därför se till hela systemet. Vi förklarar också grunderna i vår guide till pension.
Ett stort nationellt pensionskapital garanterar varken en hög individuell pension eller att alla grupper har lika goda ekonomiska förutsättningar.
Vad bör du själv kontrollera?
OECD:s rapport är ingen uppmaning till alla svenskar att omedelbart öka sitt sparande med en viss procentsats.
Den viktigaste frågan är i stället hur den egna pensionen förväntas bli.
Börja med att kontrollera att du tjänar in både allmän pension och tjänstepension. Därefter är det relevant att jämföra prognosen vid olika pensionsåldrar och fundera över hur inkomsten förhåller sig till de utgifter du räknar med som pensionär.
Har du många år kvar till pensionen kan det vara särskilt värdefullt att upptäcka eventuella luckor tidigt. Vi har även samlat konkreta kontrollpunkter i artikeln om pension vid 40 års ålder.
OECD:s rapport visar att Sverige har ett relativt starkt pensionssystem i internationell jämförelse. Men den visar också begränsningen med att bedöma pensioner genom stora nationella genomsnitt.
För den enskilde är det inte Sveriges totala pensionskapital som avgör ekonomin som pensionär. Det är de egna intjänade pensionsrätterna, tjänstepensionen, eventuellt privat sparande och när pensionen börjar betalas ut.