Europas börser steg på tisdagen den 10 november 2026 när oljepriset fortsatte nedåt och oron för en upptrappning av konflikten med Iran minskade. Stockholmsbörsen nådde ett nytt rekord, medan det breda europeiska STOXX 600-indexet närmade sig sin tidigare toppnivå. Oväntat hög amerikansk inflation dämpade uppgången under eftermiddagen, men de flesta europeiska börser stängde ändå på plus.

Europas börser steg när oljepriset föll

Det breda europeiska börsindexet STOXX 600 steg med 0,4 procent under tisdagen. Uppgången var större under förmiddagen, då indexet handlades mindre än en procent från rekordnivån som noterades i augusti.

Utvecklingen var positiv på flera av Europas största aktiemarknader. Frankfurtbörsens DAX-index steg med 0,5 procent och Parisbörsens CAC 40 med 0,7 procent. Londonbörsens FTSE 100 gick däremot mot strömmen och backade med 0,1 procent.

Bankaktier hörde till vinnarna under den inledande handeln. Även flygbolagen gynnades av förväntningar om lägre bränslekostnader, medan flera energibolag pressades av oljeprisfallet.

Stockholmsbörsen slog nytt rekord

Stockholmsbörsen avslutade tisdagen med en uppgång på omkring 0,5 procent för både det breda OMXSPI-indexet och storbolagsindexet OMXS30.

OMXSPI stängde på 1 154,98 punkter, vilket innebar ett nytt stängningsrekord. Indexet hade även noterats på en ny rekordnivå under själva handelsdagen.

OMXS30 avslutade handeln på 3 327,75 punkter.

Bland de svenska storbolagen syntes flera tydliga kursuppgångar. Skanska steg med 2,4 procent, Saab med 1,9 procent och Volvo med 1,6 procent. Sandvik ökade med 0,9 procent och fick bland annat stöd av ett höjt riktpris från analytiker.

Skogsbolaget SCA utvecklades svagare och föll med 1,8 procent.

De svenska kursrörelserna visar att börsuppgången inte enbart handlade om oljepriset. Verkstadsbolag och andra konjunkturkänsliga företag påverkas också av förväntningar på den internationella ekonomin, räntorna och sina egna framtida resultat.

Därför lyfter billigare olja flygbolagen

Oljepriset har fallit kraftigt efter signaler om att USA avvaktar med ytterligare attacker mot Iran medan diplomatiska samtal pågår.

Ett fat Brentolja kostade 92,57 dollar vid måndagens stängning, efter att priset hade fallit med 5,85 procent. Under tisdagen fortsatte nedgången och priset handlades som lägst under 90 dollar.

Förändringen hänger samman med förväntningar om minskad risk för ytterligare störningar i oljeproduktionen och transporterna från Mellanöstern.

Det betyder däremot inte att konflikten är över. Oljepriset kan snabbt stiga igen om det säkerhetspolitiska läget försämras.

Flygbolagen är några av de tydligaste potentiella vinnarna när oljan blir billigare. Flygbränsle är en stor kostnad, och lägre priser kan förbättra lönsamheten om besparingarna inte redan har låsts genom prissäkringar.

Under tisdagen steg Air France-KLM med 2,9 procent och Lufthansa med 1,4 procent.

Även åkerier, transportföretag och delar av industrin kan gynnas av lägre energikostnader.

För oljeproducerande bolag är utvecklingen ofta den motsatta. Ett lägre försäljningspris på råolja kan pressa deras intäkter och vinster, särskilt om produktionskostnaderna inte minskar i samma takt.

USA:s inflation bromsade börsuppgången

Under eftermiddagen fick investerarna ett nytt inflationsbesked från USA som förändrade stämningen på finansmarknaderna.

De amerikanska konsumentpriserna steg med 0,4 procent i oktober jämfört med september. Ekonomernas förväntningar låg på 0,3 procent.

Kärninflationen, där livsmedel och energi räknas bort, ökade med 0,3 procent under månaden.

Uppgifterna kommer från den amerikanska statistikmyndigheten Bureau of Labor Statistics inflationsrapport.

Det högre inflationsutfallet ökade osäkerheten kring hur snabbt den amerikanska centralbanken Federal Reserve kan sänka räntorna, eller om räntorna behöver ligga kvar på en hög nivå längre än marknaden tidigare räknat med.

Amerikanska marknadsräntor steg efter beskedet och aktiehandeln på Wall Street försvagades. Även de europeiska börserna tappade en del av sina tidigare uppgångar.

Inflationssiffrorna visar samtidigt varför ett fallande oljepris inte automatiskt innebär att inflationen snabbt försvinner.

Energiindex i den amerikanska konsumentprisstatistiken steg med 0,7 procent under oktober. Den senaste tidens nedgång i råoljepriset får inte omedelbart fullt genomslag på de priser som hushållen betalar.

Oljepriset kan dessutom fortsätta falla samtidigt som exempelvis tjänster, hyror och andra varor blir dyrare.

För aktiemarknaden innebär det två motverkande krafter. Billigare energi kan förbättra företagens vinstmarginaler, medan högre räntor ökar finansieringskostnaderna och kan pressa aktievärderingarna.

Vad betyder utvecklingen för svenska hushåll?

För svenska konsumenter är oljeprisfallet framför allt intressant genom dess möjliga påverkan på drivmedelspriser, transporter och inflation.

När råoljan blir billigare kan bensin och diesel så småningom falla i pris. Sambandet är dock inte direkt. Dollarkursen, skatter, raffinaderiernas marginaler och konkurrensen mellan drivmedelsföretagen påverkar vad svenska bilister faktiskt betalar.

Skillnaden mellan oljepriset och priset vid pumpen framgår också av vår genomgång av bensinpriset den 9 november 2026.

För svenska bolåntagare är sambandet mer komplicerat.

Riksbanken beslutade den 4 november att höja styrräntan till 2,00 procent från den 11 november. Bakgrunden omfattade bland annat det inflationstryck som uppstått genom högre energipriser och oron kring Mellanöstern.

Den senaste nedgången i oljepriset kan förbättra inflationsutsikterna, men innebär inte att Riksbanken omedelbart ändrar sin penningpolitik.

I Sverige visade SCB:s preliminära statistik att KPIF-inflationen sjönk till 1,1 procent i oktober, från 1,5 procent i september.

Det gör att Sverige och USA för närvarande ger delvis olika inflationssignaler.

Den som följer svenska bolåneräntor behöver också skilja mellan Riksbankens styrränta och bankernas faktiska utlåningsräntor. Dessa påverkas även av marknadsräntor och bankernas finansieringskostnader.

Läs mer om den svenska penningpolitiken i vår artikel om Riksbankens protokoll den 10 november.

Nästa inflationsbesked blir viktigt för börsen

Tisdagens börshandel visade att investerarna fortfarande ser möjligheter i europeiska aktier trots osäkerheten kring inflationen och den internationella säkerhetspolitiken.

Stockholmsbörsen nådde ett nytt rekord, men uppgången mattades av efter de amerikanska siffrorna. STOXX 600 slutade samtidigt under sin tidigare rekordnivå.

Den närmaste tiden blir utvecklingen för oljepriset och marknadsräntorna viktig för börserna. Ett fortsatt oljeprisfall kan förbättra företagens kostnadsläge, men förnyad oro kring Iran kan snabbt förändra förutsättningarna.

För Sverige kommer nästa viktiga statistikbesked redan torsdagen den 12 november, när SCB publicerar de definitiva inflationssiffrorna för oktober.