Det ryskkontrollerade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina har återfått sin externa elförsörjning efter ännu ett strömavbrott. Under söndagen den 8 november tvingades anläggningen använda reservgeneratorer. Trots att samtliga sex reaktorer är avstängda behöver kärnkraftverket fortfarande elektricitet för att hålla viktiga säkerhetssystem i gång.

Strömmen återställd efter nytt avbrott

Zaporizjzja förlorade under söndagen sin sista fungerande externa kraftförbindelse. Därmed behövde kärnkraftverket använda dieseldrivna reservgeneratorer för att försörja nödvändiga system med elektricitet.

Senare samma dag meddelade Internationella atomenergiorganet IAEA att den externa elförsörjningen hade återställts.

Det var den 27:e gången sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som kärnkraftverket helt förlorade sin externa strömförsörjning.

Den aktuella förbindelsen är kraftledningen Ferosplavna-1, med en spänning på 330 kilovolt. Den har fått särskilt stor betydelse eftersom anläggningens andra viktiga kraftledning, Dniprovska på 750 kilovolt, fortfarande är ur drift.

Den ryskinstallerade ledningen vid kärnkraftverket uppgav att ett automatiskt skyddssystem hade kopplat bort kraftledningen. Någon slutligt fastställd orsak till avbrottet har däremot inte presenterats.

Ledningen uppgav även att strålningsnivåerna var normala. Det finns inga bekräftade uppgifter om något radioaktivt utsläpp i samband med händelsen.

Därför behöver kärnkraftverket el trots att reaktorerna är avstängda

En av de viktigaste frågorna är varför ett kärnkraftverk som inte längre producerar elektricitet fortfarande behöver ström.

Svaret finns i kärnbränslet.

När en kärnreaktor stängs av upphör den kontrollerade kedjereaktionen som används för att producera energi. Däremot fortsätter radioaktiva ämnen i kärnbränslet att avge värme.

Den kallas sönderfallsvärme och måste hanteras även efter att reaktorn har stängts av.

Elektricitet behövs därför bland annat till:

• Kylsystem: Pumpar och andra system som hjälper till att föra bort värme.
• Bränsleförvaring: Säker kylning av använt kärnbränsle som förvaras i vattenbassänger.
• Övervakning: Instrument och kontrollsystem som behövs för att följa anläggningens tillstånd.
• Säkerhetsfunktioner: Utrustning som måste kunna fungera även när reaktorerna inte producerar el.

Zaporizjzjas sex reaktorer har varit avstängda under lång tid. Det innebär att värmeutvecklingen är betydligt lägre än om reaktorerna nyligen hade varit i full drift.

Därför är situationen inte jämförbar med att ett kärnkraftverk plötsligt förlorar elförsörjningen samtidigt som reaktorerna just har stängts av efter full effekt.

Men behovet av fungerande kylning och övervakning finns fortfarande kvar.

IAEA varnar för fortsatt sårbar elförsörjning

Att strömmen nu är tillbaka innebär att den omedelbara situationen har förbättrats. Det betyder däremot inte att säkerhetsproblemen vid kärnkraftverket är lösta.

Den avgörande svagheten är beroendet av en enda fungerande extern kraftledning.

Vid ett normalt kärnkraftverk finns flera säkerhetsnivåer som ska minska risken för att ett enskilt tekniskt fel leder till allvarliga konsekvenser. Oberoende elförbindelser är en viktig del av detta.

När en anläggning bara har en fungerande extern kraftledning ökar beroendet av reservkraft om den ledningen skulle slås ut.

I IAEA:s lägesrapport den 6 november beskrevs problemen med huvudledningen Dniprovska. Enligt organisationen hade attacker mot en transformatorstation försvårat möjligheterna att återställa förbindelsen.

IAEA arbetade då för att få till stånd en lokal vapenvila som skulle göra reparationer möjliga.

Organisationens generaldirektör Rafael Mariano Grossi har återkommande varnat för den utsatta kärnsäkerheten vid Zaporizjzja.

Hur länge räcker reservgeneratorerna?

Reservgeneratorerna är en central säkerhetsfunktion när den externa elförsörjningen försvinner.

Enligt uppgifter som IAEA redovisade inför det senaste avbrottet fanns dieselreserver som skulle kunna försörja ett begränsat antal generatorer i ungefär två veckor.

Det ska inte tolkas som att en kärnkraftsolycka automatiskt inträffar efter två veckor utan extern el.

Hur länge anläggningen kan upprätthålla nödvändiga funktioner beror bland annat på vilka system som behöver användas, bränsleförbrukningen och möjligheten att få fram ytterligare diesel.

Samtidigt är en långvarig förlust av extern elektricitet ett allvarligt säkerhetsproblem. Om även reservkraften skulle försvinna riskerar möjligheterna att driva nödvändig kylning och övervakning att försämras.

Problemet är inte nytt. Redan under det tidigare långvariga elavbrottet vid Zaporizjzja i augusti blev reservkraftens betydelse tydlig.

Vad krävs för att säkerheten ska förbättras?

Den återställda kraftledningen är ett positivt besked, men den viktigaste långsiktiga förbättringen vore att åter få flera fungerande externa elförbindelser.

Det skulle minska beroendet av en enda ledning och göra anläggningen mindre känslig för nya avbrott.

Samtidigt behöver reservgeneratorer, bränsleförsörjning och övriga säkerhetssystem kunna fungera tillförlitligt.

För Sverige innebär söndagens strömavbrott inte något konstaterat strålningshot. Strålsäkerhetsmyndigheten har tidigare förklarat att avståndet till Zaporizjzja begränsar vilka konsekvenser även en allvarlig kärnkraftsolycka skulle kunna få här.

Det centrala beskedet efter söndagens händelse är därför dubbelt: Kärnkraftverket har återfått den externa el som behövs för säker drift av dess stödsystem, men förutsättningarna för en stabil och långsiktigt säker elförsörjning är fortfarande bristfälliga.