HemNyheterCopernicus varnar: 2026 väntas bli ännu ett år över 1,5 grader

Copernicus varnar: 2026 väntas bli ännu ett år över 1,5 grader

Publicerad

Den globala medeltemperaturen väntas överstiga 1,5 grader under 2026. Enligt EU:s klimattjänst Copernicus är sannolikheten över 99 procent. Oktober blev den varmaste oktobermånaden som någonsin registrerats, samtidigt som Sverige har haft en rekordvarm vår och ovanligt mild höst. De nya siffrorna kommer bara dagar före klimattoppmötet COP31 i Turkiet.

Året är ännu inte slut, men Copernicus bedömer att det i praktiken är avgjort att 2026 blir det andra kalenderåret efter 2024 då den globala medeltemperaturen överstiger 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Prognosen pekar mot en temperaturökning på mellan 1,56 och 1,61 grader över genomsnittet för åren 1850–1900. Det skulle också göra 2026 till ett av de varmaste åren sedan de globala temperaturmätningarna började.

Sannolikheten för att året blir det näst varmaste som uppmätts uppskattas till omkring 80 procent.

Oktober 2026 blev den varmaste som registrerats

De senaste uppgifterna från Copernicus visar att den globala värmen höll i sig under oktober.

Månadens globala medeltemperatur uppgick till 15,35 grader. Det motsvarar en avvikelse på 0,90 grader över genomsnittet för referensperioden 1991–2020 och omkring 1,75 grader över den förindustriella nivån.

Oktober blev därmed den varmaste oktobermånaden i Copernicus mätserie.

Även utvecklingen under resten av året har varit exceptionell. Perioden januari till oktober var den näst varmaste motsvarande tiomånadersperioden som registrerats. Augusti, september och oktober låg samtliga mer än 1,5 grader över den förindustriella temperaturen.

Copernicus viktigaste siffror för 2026

Mätning Resultat
Prognos för helåret 1,56–1,61 grader över förindustriell nivå
Sannolikhet att överstiga 1,5 grader Över 99 procent
Global medeltemperatur i oktober 15,35 grader
Oktober jämfört med 1850–1900 Cirka 1,75 grader varmare
Oktober jämfört med 1991–2020 0,90 grader varmare
Sannolikhet att 2026 blir näst varmast Cirka 80 procent

Prognosen bygger på temperaturmätningar fram till och med oktober och statistiska beräkningar för november och december. Det slutliga årsresultatet fastställs först när hela årets observationer har sammanställts.

Den fullständiga genomgången finns i Copernicus temperaturrapport för oktober 2026.

Betyder det att Parisavtalets 1,5-gradersmål är förlorat?

Att ett enskilt år passerar 1,5 grader betyder inte automatiskt att Parisavtalets temperaturgräns formellt har överskridits.

Parisavtalet innebär att världens länder ska hålla den globala uppvärmningen väl under två grader och fortsätta ansträngningarna för att begränsa den till 1,5 grader.

Avgörande är att temperaturmålet gäller den långsiktiga uppvärmningen, inte variationerna under enskilda kalenderår.

När forskare bedömer hur mycket jorden har värmts upp används därför normalt temperaturutvecklingen över längre perioder, ofta omkring 20 år.

Under enskilda år kan naturliga variationer förstärka eller dämpa den bakomliggande uppvärmningen. Väderfenomenet El Niño kan exempelvis bidra till tillfälligt högre globala temperaturer.

Den långsiktiga temperaturökningen drivs däremot framför allt av människans utsläpp av växthusgaser.

Fyraårsperioden över 1,5 grader är en viktig varningssignal

Copernicus räknar inte bara med att 2026 passerar 1,5 grader. Klimattjänsten bedömer också att medeltemperaturen för hela fyraårsperioden 2023–2026 kommer att ligga över den nivån.

Fyra år är fortfarande för kort tid för att slå fast att Parisavtalets långsiktiga temperaturgräns har passerats. Utvecklingen visar ändå hur nära den globala temperaturen ligger gränsen under en längre sammanhängande period.

Det innebär också att kraftiga utsläppsminskningar blir allt viktigare om världen ska kunna begränsa den fortsatta uppvärmningen.

I en tidigare FN-rapport om utsläppsminskningarna fram till 2030 beskrivs hur snabbt världens utsläpp behöver minska för att hålla möjligheten till 1,5 grader vid liv.

Sverige har haft rekordvarm vår och mild oktober

Den globala temperaturutvecklingen märks även i Sverige, även om årets väder har varierat kraftigt mellan olika landsdelar.

Enligt SMHI blev våren 2026 den varmaste i Sverige som helhet sedan de landsomfattande temperaturmätningarna började 1859.

Omkring 50 svenska väderstationer noterade rekordhög vårmedeltemperatur.

Sommaren gav en annan bild. Den var visserligen varmare än normalperioden 1991–2020 för landet som helhet, men samtidigt den svalaste svenska sommaren sedan 2017.

I norra Sverige förekom perioder med relativt svalt och regnigt väder, medan delar av södra Sverige hade en ovanligt torr sommar.

Skillnaderna visar varför enskilda svenska månader eller årstider inte kan användas som ett direkt mått på den globala uppvärmningen.

Ovanlig oktobervärme i flera delar av landet

Under hösten återkom det milda vädret på bred front.

Oktober blev mild eller mycket mild i hela Sverige. I delar av landet noterades temperaturer som var ovanligt höga för årstiden.

Göteborg nådde 22,5 grader den 1 oktober och flera platser i Västsverige noterade lokala oktoberrekord.

Vid Örskär i Norduppland blev oktober den näst varmaste sedan temperaturmätningarna där började 1937.

Även längre norrut märktes den sena hösten. Den meteorologiska hösten anlände rekordesent till bland annat Luleå och Piteå.

Samtidigt förekom kraftiga regn under månaden. Den 7–8 oktober registrerades lokalt mycket stora nederbördsmängder, med dygnsrekord för oktober på vissa platser.

Det går inte att förklara varje enskilt värmerekord eller skyfall enbart med klimatförändringarna. Däremot ökar ett varmare klimat förutsättningarna för kraftig värme och intensiv nederbörd.

Vad betyder klimatförändringarna för Sverige?

För Sverige handlar den långsiktiga temperaturökningen inte bara om mildare vintrar och varmare somrar.

Högre temperaturer kan förändra nederbördsmönster, minska snötäckets varaktighet och öka risken för värmeböljor. En varmare atmosfär kan också innehålla mer vattenånga, vilket skapar förutsättningar för kraftigare nederbörd.

Konsekvenserna skiljer sig åt mellan olika delar av landet.

I tätorter blir skydd mot extremvärme och hantering av stora regnmängder allt viktigare. För jordbruket kan förändringar i nederbörd och sommartorka påverka odlingsförhållandena.

Kommuner behöver samtidigt planera för översvämningsrisker, dagvattenhantering och annan klimatanpassning.

Årets svenska väder ger flera konkreta exempel på sådana utmaningar, från den rekordvarma våren till sommarens regionala torka och höstens kraftiga regn.

COP31 börjar den 9 november – klimatmålen åter i fokus

Copernicus nya temperaturbedömning publiceras inför FN:s klimatmöte COP31, som hålls den 9–20 november i Antalya i Turkiet.

Turkiet står värd för mötet och har ordförandeskapet, medan Australien leder förhandlingsarbetet.

De nya temperaturuppgifterna ger ytterligare tyngd åt diskussionerna om hur länderna ska begränsa utsläppen och genomföra sina klimatåtaganden.

Fossila bränslen och klimatfinansiering blir stora frågor

En av de viktigaste frågorna är hur världens länder ska minska användningen av fossila bränslen och samtidigt bygga ut fossilfri energi.

Förhandlingarna väntas också handla om finansiering till fattigare länder, både för att minska utsläppen och för att hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat.

Ett centralt internationellt mål är att mobilisera minst 300 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering till utvecklingsländer senast 2035.

En annan viktig fråga är hur ländernas nationella klimatplaner ska omsättas i faktiska utsläppsminskningar.

Vid COP31 inleds också den andra globala utvärderingen av Parisavtalets genomförande, en process som ska avslutas 2028.

Sverige förhandlar genom EU

Sverige deltar i klimatförhandlingarna inom EU:s gemensamma förhandlingsposition.

EU vill bland annat se ett snabbare genomförande av ländernas klimatplaner, fortsatt utbyggnad av ren energi och konkreta framsteg i omställningen från fossila bränslen.

Svenska experter från SMHI medverkar också i arbetet med klimatanpassning och hur länderna ska kunna mäta sina framsteg.

Förhandlingarna i Antalya blir därmed ett av de första stora internationella tillfällena att diskutera politiska åtgärder efter Copernicus senaste prognos.

Det slutliga temperaturresultatet för 2026 kommer först efter årsskiftet, men redan inför COP31 pekar mätningarna på ännu ett kalenderår över 1,5 grader.

Senaste artiklar

Haaland avgjorde på stopptid – Norge vände 0–2 mot Danmark

Norge stod för en dramatisk vändning mot Danmark i Nations League. Efter att ha...

Sverige kryssade mot Polen – Hugo Larsson målskytt

Sverige avslutade Nations League med 1–1 borta mot Polen på tisdagskvällen. Hugo Larsson gjorde...

Nvidia slog förväntningarna – omsättningen mer än fördubblad

Nvidia fortsätter att slå rekord. AI-jätten omsatte 115,8 miljarder dollar under det senaste kvartalet,...

Elcertifikat för solceller – lönar det sig att ha kvar kontot?

Den som har solceller och ett elcertifikatkonto kan betala betydligt mer i avgifter än...

liknande artiklar

Haaland avgjorde på stopptid – Norge vände 0–2 mot Danmark

Norge stod för en dramatisk vändning mot Danmark i Nations League. Efter att ha...

Sverige kryssade mot Polen – Hugo Larsson målskytt

Sverige avslutade Nations League med 1–1 borta mot Polen på tisdagskvällen. Hugo Larsson gjorde...

Nvidia slog förväntningarna – omsättningen mer än fördubblad

Nvidia fortsätter att slå rekord. AI-jätten omsatte 115,8 miljarder dollar under det senaste kvartalet,...