Fransk kravallpolis har använt tårgas och vattenkanoner mot demonstranter i Lyon under torsdagens omfattande strejk i Frankrike. Sammandrabbningarna började före lunch och fortsatte under eftermiddagen. Samtidigt har Eiffeltornet stängts, kollektivtrafiken störts och landets kärnkraftsproduktion minskat till följd av protesterna.

Tiotusentals människor samlades i Lyon den 5 november för att protestera mot stigande levnadskostnader och försämringar inom offentlig service. Demonstrationen var en del av en landsomfattande strejk som satt ytterligare press på president Emmanuel Macrons regering.

Enligt Reuters använde polisen tårgas när delar av demonstrationståget urartade i sammandrabbningar. Frankrikes inrikesdepartement uppger att flera hundra våldsamma demonstranter konfronterade polisen.

Sammandrabbningarna i Lyon började före lunch

Demonstrationståget lämnade området vid Manufacture des Tabacs strax efter klockan 11 på torsdagsförmiddagen.

Redan omkring klockan 11.20 rapporterade polisen att flera hundra maskerade personer befann sig längst fram i tåget. De första sammandrabbningarna inträffade omkring klockan 11.30.

Enligt myndigheterna avfyrades fyrverkeripjäser mot poliserna. Kort därefter började kravallpolisen använda tårgas på avenue Garibaldi.

Vid 11.54-tiden genomfördes ytterligare ingripanden mot personer som enligt polisen kastat projektiler och byggt barrikader.

Oroligheterna fortsatte under eftermiddagen. Omkring klockan 13.30 rapporterades nya sammandrabbningar vid Pont Gallieni, där polisen åter använde tårgas.

Ungefär 20 minuter senare sattes vattenkanoner in. Vid 14-tiden rapporterades dessutom en brinnande bil på avenue Berthelot. Räddningstjänsten skickades till platsen.

De våldsamma konfrontationerna ägde rum inom ramen för en betydligt större demonstration där många deltagare protesterade fredligt.

Uppgifter om gripna och skadade

Lokala medier rapporterade att sex personer gripits i samband med protestrelaterade incidenter under förmiddagen, bland annat vid skolor.

Det är ännu inte klarlagt hur många som gripits direkt vid sammandrabbningarna längs demonstrationstågets väg.

Någon bekräftad totalsiffra över antalet skadade under torsdagens protester i Lyon har inte heller offentliggjorts.

30 500 demonstranter enligt polisen – facket räknar 55 000

Uppgifterna om hur många som deltog i demonstrationen skiljer sig kraftigt mellan myndigheterna och fackförbunden.

Polisen uppskattade antalet deltagare i Lyon till 30 500, medan fackförbundet CGT uppgav att omkring 55 000 människor demonstrerade.

På nationell nivå rapporterade inrikesdepartementet under eftermiddagen omkring 270 000 deltagare vid 180 demonstrationer, utan att Paris räknades in.

CGT hade samtidigt rapporterat över 250 000 deltagare från 73 orter. Siffrorna var preliminära och byggde på olika sammanställningar.

Protesterna samlar flera stora fackförbund, däribland CGT, CFDT, FO, UNSA och FSU. Även studenter, gymnasieelever, pensionärer och grupper med koppling till Gula västarna har deltagit i mobiliseringen.

De centrala kraven gäller högre löner, förbättrad köpkraft, tryggare anställningar och större resurser till offentlig verksamhet.

Eiffeltornet stängt och kärnkraften påverkad

Strejken har fått konsekvenser långt utanför demonstrationerna i Lyon. Både energiproduktion, kollektivtrafik, undervisning och turistverksamhet har påverkats.

Den minskade kärnkraftsproduktionen är särskilt betydelsefull eftersom Frankrike är starkt beroende av kärnkraft för sin elförsörjning.

Enligt Reuters uppgick produktionsminskningen till omkring 2,4 gigawatt under torsdagsmorgonen. Det är ett mått på minskad effekt vid den tidpunkten och innebär inte att motsvarande mängd el gått förlorad under hela dagen.

Trots de omfattande lokala problemen rapporterades inte något fullständigt sammanbrott i Frankrikes nationella transportsystem.

För resenärer i huvudstaden är störningarna i tågtrafiken särskilt viktiga. Hurbra har tidigare sammanställt hur strejken påverkar tåg och RER i Paris den 5 november.

Konflikten om demonstrationsvägen i Lyon

Bakom torsdagens sammandrabbningar finns även en konflikt mellan fackförbunden och myndigheterna om var demonstranterna får marschera.

Inför strejken hade myndigheterna förbjudit demonstrationståget att passera vissa delar av centrala Lyon och avslutas på Place Bellecour.

Fackförbunden överklagade beslutet, men den 4 november avslog förvaltningsdomstolen deras begäran.

Myndigheterna hänvisade till säkerhetsrisker och tidigare våldsamma protester, bland annat händelserna den 17 oktober.

Fackförbunden ansåg däremot att begränsningarna inskränkte möjligheterna att demonstrera. Domstolen bedömde att myndigheternas åtgärder var proportionerliga.

Redan innan torsdagens demonstration började fanns alltså en konflikt om både protesternas innehåll och deras genomförande.

Polisens agerande har också blivit en del av den större politiska debatten om hur den franska staten hanterar återkommande massdemonstrationer.

Macron pressas av nya protester

Torsdagens strejk är en fortsättning på den protestvåg som präglat Frankrike under hösten.

Missnöjet handlar om löner som inte anses följa kostnadsutvecklingen, pressade offentliga verksamheter och oro över regeringens ekonomiska politik.

Protesterna har successivt vuxit från skol- och studentmobiliseringar till bredare fackliga demonstrationer.

Fackförbunden kräver bland annat högre löner och förbättrade arbetsvillkor. CFDT har särskilt lyft frågan om frysta löner inom offentlig sektor.

Regeringen har hittills främst svarat genom omfattande säkerhetsinsatser och fortsatta kontakter med fackförbunden.

Inför protestdagen presenterade inrikesminister Laurent Nuñez en nationell polisinsats med 70 000 poliser och gendarmer.

Regeringen har försvarat polisens arbete med hänvisning till behovet av att upprätthålla ordningen, men har samtidigt uppgett att misstänkta övergrepp ska utredas. På Frankrikes inrikesdepartements webbplats redovisas myndigheternas säkerhetsåtgärder inför protesterna.

Något nytt bindande regeringsbeslut om löner eller ekonomiska reformer till följd av torsdagens demonstrationer har inte kunnat bekräftas.

Protesterna fortsätter inför presidentvalet 2027

Den växande konflikten kommer vid en känslig tidpunkt för Frankrikes politiska ledning.

Nästa presidentval hålls våren 2027, och Emmanuel Macron kan enligt grundlagen inte ställa upp för en tredje mandatperiod i följd.

Hur regeringen hanterar missnöjet kan därför påverka den politiska utvecklingen inför valet, även om det ännu är för tidigt att bedöma vilka konkreta följder torsdagens protester får.

Hösten har redan präglats av återkommande demonstrationer och strejkvarsel. Bakgrunden till mobiliseringen beskrivs närmare i Hurbra:s tidigare genomgång av varför Frankrike strejkar och hur protesterna pressar Macron.

Frågan för regeringen är nu om fortsatta samtal med fackförbunden kan minska konflikten eller om nya landsomfattande protestdagar väntar.

För Lyon återstår också att klarlägga det fullständiga antalet gripna och skadade efter torsdagens sammandrabbningar.