Bank of England höjer styrräntan från 3,75 till 4 procent efter en kraftig försämring av inflationsutsikterna. Beslutet den 5 november är den första brittiska räntehöjningen sedan 2023. Centralbanken varnar samtidigt för att inflationen kan stiga till omkring 5 procent nästa sommar. För brittiska hushåll innebär beskedet ytterligare press på bolån, boendekostnader och konsumtion.
Det brittiska räntebeskedet kom torsdagen den 5 november klockan 13.00 svensk tid. Bank of Englands penningpolitiska kommitté röstade med siffrorna 8–1 för att höja styrräntan med 0,25 procentenheter.
Den enda ledamoten som reserverade sig ville gå längre och höja räntan till 4,25 procent. Ingen av de nio ledamöterna förespråkade att räntan skulle lämnas oförändrad.
Det är ett tydligt tecken på hur allvarligt centralbanken ser på inflationsriskerna. Storbritannien befinner sig i ett läge där tillväxten är svag samtidigt som nya prisökningar hotar hushållens köpkraft.
Därför höjer Bank of England räntan
Bakom räntehöjningen ligger framför allt kraftigt stigande energipriser till följd av konflikten i Mellanöstern.
Enligt Bank of Englands novemberrapport har oljepriset stigit med omkring 38 procent sedan juli. Priserna på brittiska naturgasterminer har samtidigt ökat med hela 81 procent.
De högre energipriserna har redan börjat påverka den brittiska inflationen. I september låg konsumentprisinflationen på 3,5 procent, klart över centralbankens mål på 2 procent.
Banken bedömer att energipriserna bidrog med ungefär en procentenhet till inflationen i september.
Problemet riskerar dessutom att växa under de kommande månaderna.
Många brittiska företag har fortfarande energiavtal med priser som bestämdes innan den senaste uppgången. När avtalen löper ut kan kostnaderna stiga ytterligare. Företagen kan då behöva höja sina priser för att kompensera för dyrare produktion och transporter.
Bank of England försöker förhindra att energichocken utvecklas till en mer långvarig inflationsvåg där även andra varor, tjänster och löner börjar öka snabbare.
Inflationen kan nå 5 procent sommaren 2027
Centralbankens nya prognos pekar mot att inflationen kan stiga till omkring 5 procent under andra kvartalet 2027.
Det är en betydande försämring jämfört med bankens tidigare bedömning och innebär att inflationen kan ligga långt över målet under större delen av nästa år.
| Mått | Nivå |
|---|---|
| Bank of Englands styrränta | 4,00 % |
| Brittisk inflation i september 2026 | 3,5 % |
| Prognos för inflationen sommaren 2027 | Cirka 5 % |
| Centralbankens inflationsmål | 2 % |
| Prognos för återgång till inflationsmålet | Tredje kvartalet 2028 |
Banken räknar också med att livsmedelsinflationen kan nå omkring 4,75 procent i mitten av 2027.
Högre priser på energi, livsmedel och transporter innebär att hushållen får mindre pengar kvar till andra utgifter.
Det är viktigt att skilja mellan dagens inflation och centralbankens prognoser. Inflationen på 3,5 procent i september är ett uppmätt resultat. Nivån på omkring 5 procent nästa sommar är en bedömning som bygger på antaganden om bland annat energipriser och den ekonomiska utvecklingen.
Prognosen kan därför förändras om olje- och gaspriserna faller, om konflikten i Mellanöstern förvärras eller om den brittiska ekonomin utvecklas annorlunda än väntat.
Den brittiska inflationen hade redan stigit före torsdagens räntebesked. I vår tidigare genomgång av inflationen i Storbritannien beskrivs utvecklingen fram till septembersiffran på 3,5 procent.
Dyrare bolån pressar brittiska hushåll
Räntehöjningen innebär ytterligare ekonomisk press för många britter, särskilt hushåll med stora bostadslån.
Effekten beror på vilken typ av bolån hushållet har.
Låntagare med rörlig ränta eller lån som är direkt kopplade till Bank of Englands styrränta kan påverkas relativt snabbt. För hushåll med bundna räntor kommer förändringen framför allt när det befintliga avtalet löper ut och lånet ska omförhandlas.
Många britter binder sina bolåneräntor under två eller fem år. Det innebär att en högre styrränta inte automatiskt påverkar alla låntagare samtidigt.
Men även räntorna på nya bundna bolån har stigit.
Enligt centralbankens rapport har vissa tvååriga bolåneräntor ökat med omkring 0,60 procentenheter sedan juli.
Banken bedömer dessutom att de genomsnittliga årliga bolånebetalningarna kan vara ungefär 1 500 pund högre 2029 än före konflikten i Mellanöstern.
Det handlar om den samlade effekten av högre förväntade bolåneräntor, inte om kostnaden för enbart torsdagens höjning.
För ett hushåll med ett bolån på 200 000 pund motsvarar en ränteökning på 0,25 procentenheter ungefär 500 pund mer i årlig ränta, om hela förändringen slår igenom på lånet och skulden är oförändrad. Den faktiska förändringen i månadsbetalningen beror bland annat på låneform och amortering.
Bostadsmarknaden visar redan tecken på svaghet
De högre lånekostnaderna börjar märkas på den brittiska bostadsmarknaden.
Antalet godkända bolån för bostadsköp minskade med 8 procent under tremånadersperioden fram till september jämfört med föregående tremånadersperiod.
Samtidigt sjönk bostadspriserna med 0,8 procent under tremånadersperioden fram till augusti.
Det innebär inte att bostadsmarknaden befinner sig i en omfattande kris, men siffrorna visar att efterfrågan redan har försvagats.
När bolånen blir dyrare får hushållen svårare att finansiera bostadsköp. Det kan minska antalet affärer och sätta press på priserna.
För befintliga bostadsägare blir situationen särskilt besvärlig om högre räntekostnader sammanfaller med ökande utgifter för el, uppvärmning och mat.
Samma utveckling påverkar konsumtionen. Hushåll som behöver lägga mer av inkomsten på nödvändiga utgifter har mindre utrymme för restaurangbesök, resor och andra inköp.
Det kan i sin tur bromsa tillväxten i den brittiska ekonomin.
Så reagerade pundet på räntebeskedet
Det brittiska pundet hade stärkts mot dollarn inför torsdagens besked och handlades tidigare under dagen omkring 1,35 dollar.
Efter räntebeskedet förekom en mer blandad valutautveckling, med rapporterade nivåer omkring 1,34 dollar per pund.
Samtidigt steg brittiska statsobligationsräntor när investerarna tog in centralbankens nya prognoser och risken för ytterligare räntehöjningar.
Normalt kan högre räntor stärka en valuta genom att göra placeringar i landet mer attraktiva. Men valutamarknaden påverkas också av hur räntan utvecklas i andra länder och av förändringar i den globala riskaptiten.
Torsdagens rörelser påverkades dessutom av utvecklingen i den amerikanska dollarn. Det går därför inte att tillskriva hela pundets kursförändring Bank of Englands beslut.
Kan Bank of England höja räntan igen?
Räntehöjningen till 4 procent behöver inte bli den sista.
Centralbanken har tydligt markerat att den vill förhindra att högre energipriser leder till varaktigt snabbare pris- och löneökningar.
Om inflationen fortsätter uppåt enligt prognosen kan ytterligare åtstramningar bli aktuella.
Samtidigt måste banken väga inflationsriskerna mot den svaga ekonomiska utvecklingen. En alltför kraftig räntehöjning kan fördjupa nedgången i konsumtion och bostadsefterfrågan och göra det svårare för företag att investera.
Bankens nästa penningpolitiska besked kommer den 17 december.
De kommande inflationssiffrorna, energipriserna och utvecklingen på arbetsmarknaden blir viktiga för hur centralbanken bedömer behovet av nya åtgärder.
Den fullständiga bedömningen finns i Bank of Englands penningpolitiska rapport för november 2026.
Även Riksbanken har höjt räntan
Det brittiska beskedet kommer bara en dag efter att svenska Riksbanken beslutade att höja styrräntan till 2 procent.
Det svenska beslutet presenterades den 4 november och den nya räntenivån börjar gälla den 11 november.
Båda centralbankerna agerar mot risken för högre inflation, men utgångsläget skiljer sig åt.
| Bank of England | Riksbanken |
|---|---|
| Styrränta: 4,00 % | Styrränta: 2,00 % |
| Räntebesked: 5 november | Räntebesked: 4 november |
| Senaste inflation: 3,5 % | Senaste KPIF-inflation: 1,5 % |
| Inflationsmål: 2 % | Inflationsmål: 2 % |
| Nästa besked: 17 december | Nästa besked: 16 december |
De brittiska och svenska inflationstalen bygger på olika konsumentprisindex och är därför inte helt jämförbara.
Storbritannien har en betydligt högre uppmätt inflation än Sverige. Ändå ser båda centralbankerna risker kopplade till energipriser och internationella störningar i leveranskedjorna.
I vår genomgång av Riksbankens räntebesked den 4 november finns mer information om den svenska höjningen och dess bakgrund.
För svensk ekonomi är den brittiska utvecklingen också relevant genom handel och finansmarknader. Storbritannien är en viktig exportmarknad för svenska företag, och en svagare brittisk konsumtion kan påverka efterfrågan på svenska varor och tjänster.
Det finns däremot inget direkt samband som innebär att en brittisk räntehöjning automatiskt leder till högre svenska räntor. Riksbanken fattar sina beslut utifrån svenska inflationsutsikter och ekonomiska förhållanden, även om internationella faktorer väger tungt.
Bank of England väntas nu följa utvecklingen av energi- och livsmedelspriser särskilt noggrant inför decembermötet. Den stora frågan är om högre räntor kan hålla tillbaka inflationen utan att den brittiska ekonomin försvagas ytterligare.