Nya sammandrabbningar har brutit ut mellan studenter och kravallpolis i Paris under torsdagen den 5 november. Samtidigt genomför fackförbund landsomfattande strejker som påverkar skolor, tågtrafik och Frankrikes kärnkraftsproduktion. Protesterna ökar pressen på president Emmanuel Macron, vars regering möter både ekonomiskt missnöje och växande kritik mot polisens hantering av demonstrationerna.

Demonstranter har blockerat gator i Paris med sopkärl och andra hinder. Vid flera skolor har situationen blivit konfrontativ, och polis har använt tårgas för att skingra grupper som försökt upprätta blockader.

Enligt Reuters har protester även inletts i Marseille, Lyon och Nantes. Dagens mobilisering är större än studenternas tidigare aktioner eftersom flera fackförbund nu genomför samordnade strejker inom viktiga samhällssektorer.

Vid lunchtid på torsdagen saknades fortfarande en samlad och verifierad uppgift om hur många som skadats eller gripits under dagens protester.

Nya konfrontationer inför stor demonstration i Paris

Torsdagens oroligheter började redan under förmiddagen. Studenter samlades vid skolor och på gator i Paris, där blockader ledde till ingripanden från kravallpolis.

Vid skolorna Hélène-Boucher och Honoré-de-Balzac rapporterar franska medier att polisen använt tårgas. Konfrontationerna har väckt frågor om hur myndigheterna hanterar studenternas protester, som tidigare under hösten samlat stora grupper unga demonstranter.

Den stora fackliga demonstrationen i Paris är planerad att inledas klockan 14.00 från Place de la République. Morgonens sammandrabbningar ska därför skiljas från huvuddemonstrationen, som ännu inte hade genomförts vid lunchtid.

Frankrikes myndigheter har förberett en omfattande säkerhetsinsats. Omkring 70 000 poliser och gendarmer har mobiliserats inför protestdagen.

Enligt myndigheternas förhandsbedömningar väntas mellan 500 000 och 700 000 människor delta i demonstrationer utanför Paris. I huvudstaden uppskattas ytterligare 40 000–80 000 personer kunna ansluta.

Siffrorna är prognoser från myndigheterna, inte uppgifter om hur många som faktiskt demonstrerat under torsdagen.

Strejkerna påverkar elproduktion, skolor och transporter

De landsomfattande strejkerna får konsekvenser även utanför demonstrationerna. Anställda inom utbildning, järnväg, offentlig sektor och energiproduktion deltar i protesterna.

Särskilt uppmärksammad är påverkan på Frankrikes kärnkraftverk.

Reuters rapporterar att strejkande personal har bidragit till att minska kärnkraftsproduktionen. Frankrike är starkt beroende av kärnkraft och är dessutom en viktig aktör på den europeiska elmarknaden.

Produktionsminskningen visar att strejken påverkar landets energisystem, men det finns ännu inte tillräckligt verifierade uppgifter om den exakta omfattningen eller hur länge begränsningarna väntas bestå.

Det finns heller inga bekräftade uppgifter om att torsdagens strejk orsakat omfattande strömavbrott för hushållen.

Så påverkas Frankrike den 5 november

För resenärer är det viktigt att skilja mellan inställda avgångar som beror på personalstrejker och stationer som stängs genom polisens säkerhetsbeslut.

I Paris påverkas bland annat centralt belägna tunnelbanestationer som Concorde, Charles de Gaulle–Étoile och Châtelet. Även resenärer vars linjer går normalt kan därför behöva välja andra stationer eller färdvägar.

Svenska resenärer som befinner sig i Frankrike bör följa aktuell trafikinformation och undvika större folksamlingar där situationen riskerar att bli orolig.

Varför protesterar studenter och fackförbund?

Bakom torsdagens mobilisering finns flera konflikter som under hösten har förstärkt varandra.

Studenter har protesterat mot regeringens politik och samhällsutvecklingen, samtidigt som fackförbund kräver bättre löner, stärkt köpkraft och mer resurser till offentlig verksamhet.

En viktig fråga gäller skillnaden mellan löneutvecklingen och hushållens kostnader. Fackförbunden anser att många anställda har för svårt att få ekonomin att gå ihop.

CGT och CFDT har lyft krav på högre löner och förbättrade villkor. Diskussionen omfattar också minimilönen, offentliganställdas ersättning och hur stora förmögenheter ska beskattas.

Missnöjet riktas därmed mot flera delar av regeringens ekonomiska politik.

De ekonomiska kraven förenas dessutom med en växande konflikt om demonstrationsfriheten och polisens befogenheter.

Tidigare protester har ökat spänningarna

Frankrike har redan upplevt omfattande demonstrationer under hösten.

Den 17 oktober ledde oroligheter till ett stort antal gripanden. Den 31 oktober samlades återigen stora demonstrationer, med omkring 320 000 deltagare enligt tidigare rapportering.

Hurbra har tidigare rapporterat om de omfattande protesterna och sammandrabbningarna den 31 oktober.

Det som skiljer torsdagen den 5 november från flera tidigare protestdagar är den breda fackliga mobiliseringen och dess direkta effekter på samhällsfunktionerna.

När strejker samtidigt påverkar energiproduktion, skolor och transporter blir konsekvenserna märkbara även för människor som inte själva deltar i demonstrationerna.

Macrons regering pressas från flera håll

President Emmanuel Macron står inför en komplicerad politisk situation.

Regeringen måste hantera missnöjet med löner, offentliga utgifter och ekonomiska reformer. Samtidigt behöver myndigheterna upprätthålla säkerheten utan att ytterligare förstärka kritiken mot polisens agerande.

Macron samlade sitt säkerhetsråd onsdagen den 4 november för att förbereda regeringens hantering av protesterna.

Regeringens talesperson Maud Bregeon har framhållit vikten av att undvika en upprepning av de våldsamma händelserna den 17 oktober.

Inrikesminister Laurent Nuñez har betonat att fredliga demonstrationer ska kunna genomföras, samtidigt som polisen ska ingripa mot våld och allvarliga ordningsstörningar.

I inrikesministeriets officiella information om säkerhetsinsatsen beskrivs myndigheternas förberedelser inför torsdagens mobilisering.

Kritik mot begränsningar av demonstrationsvägen

Myndigheternas säkerhetsåtgärder har i sig blivit en politisk stridsfråga.

Den planerade demonstrationsvägen i Paris har ändrats med hänvisning till risken för ordningsstörningar. Fackliga organisationer och rättighetsgrupper har kritiserat begränsningarna och ifrågasatt hur långt myndigheterna får gå när de reglerar protester.

Regeringen försvarar polisens arbete men har samtidigt framhållit att eventuella övergrepp ska utredas.

Frågan om demonstrationsfriheten riskerar därmed att förstärka den konflikt som från början främst handlade om ekonomiska och sociala krav.

Kan regeringen möta fackförbundens krav?

Arbetsmarknadsminister Jean-Pierre Farandou har öppnat för initiativ som skulle kunna förbättra löneutvecklingen.

Det innebär däremot inte att regeringen har fattat beslut om de lönehöjningar som fackförbunden efterfrågar.

Förhandlingar och eventuella kompromisser blir viktiga för hur konflikten utvecklas. Fackförbunden vill se konkreta förändringar, samtidigt som regeringens ekonomiska handlingsutrymme är begränsat av budgetpolitiska prioriteringar.

Den politiska betydelsen sträcker sig också längre än till torsdagens protester.

Frankrike ska hålla presidentval våren 2027. Macron får inte ställa upp för en tredje mandatperiod i följd, men hans regerings hantering av protesterna kan påverka förtroendet för den politiska mitten inför valet.

En fortsatt konflikt skulle också kunna försvåra regeringens möjligheter att genomföra ekonomiska förändringar under återstoden av mandatperioden.

Vad händer efter torsdagens protester?

Den stora demonstrationen i Paris under eftermiddagen blir viktig för den fortsatta utvecklingen.

Myndigheternas faktiska deltagarsiffror, eventuella gripanden och uppgifter om skadade väntas ge en tydligare bild av dagens omfattning.

Samtidigt återstår att se hur länge strejkerna påverkar kärnkraftsproduktionen och transporterna.

Grupper inom Gula västarna har uppmanat till ytterligare protestaktioner den 6 och 7 november. Det är ännu inte klarlagt hur stor uppslutningen kan bli eller vilka störningar som kan uppstå.

Tidigare under hösten ledde protesterna till omfattande polisingripanden. Hurbra har även rapporterat om de många gripandena efter oroligheterna den 17 oktober.

För Macrons regering är den närmaste frågan om torsdagens landsomfattande mobilisering blir en enskild omfattande strejkdag eller början på en mer utdragen konflikt med fackförbunden.