SHL:s vd Jenny Silfverstrand försvarar det kritiserade mejlet där spelare och ledare uppmanas att undvika mediefrågor om Ryssland. Hon förnekar att ligan försökt tysta spelarna, men medger att formuleringarna kunde uppfattas som direktiv. Samtidigt växer diskussionen om var gränsen går mellan mediestöd och styrning av spelarnas uttalanden.
Jenny Silfverstrand försvarar SHL:s kritiserade mejl
I en intervju med SVT Sport onsdagen den 4 november bekräftar Jenny Silfverstrand att SHL skickat ett mejl till de 14 klubbarna med vägledning om hur frågor kring Rysslands eventuella återkomst till internationell ishockey kan hanteras.
Hon anser däremot att bilden av utskicket blivit missvisande.
Enligt SHL-chefen var avsikten inte att hindra spelare från att uttrycka personliga åsikter, utan att ge dem stöd inför frågor som kan vara svåra att besvara. Hon beskriver materialet som en fråge- och svarsvägledning av det slag ligan använder även i andra sammanhang.
Silfverstrand medger samtidigt att vissa formuleringar kunde ha varit tydligare. Hon förstår att innehållet kan uppfattas som mer styrande än vad SHL avsåg.
Det är en viktig skillnad i konflikten. SHL försvarar fortfarande syftet med mejlet, men erkänner att sättet råden presenterades på bidragit till kritiken.
Vad stod egentligen i Rysslandsmejlet?
Mejlet blev uppmärksammat efter att Sportbladet tagit del av innehållet och rapporterat om SHL:s instruktioner till klubbarna.
Spelare och ledare uppmanades bland annat att i möjligaste mån undvika att besvara mediefrågor om Rysslandsfrågan. I stället presenterades förslag på svar där frågorna hänvisas vidare till SHL eller Svenska Ishockeyförbundet.
Utskicket innehöll också exempel på hur spelare kunde bemöta frågor om landslagsspel, bojkott och den internationella ishockeyns hantering av Ryssland.
En annan del handlade om vilka personer som kunde hamna i särskilt känsliga intervjusituationer. Tidigare KHL-spelare lyftes fram som en grupp som skulle kunna få frågor om sin koppling till rysk ishockey.
Det är framför allt uppmaningen att undvika att svara som väckt reaktioner.
Att erbjuda färdiga formuleringar behöver inte innebära att spelarna förbjuds att säga något annat. Men när en liga skickar sådana råd till samtliga klubbar kan gränsen mellan rekommendation och instruktion uppfattas som oklar.
Klubbledare kritiserade SHL:s agerande
Redan när mejlet blev känt riktades kritik mot SHL:s hantering.
En anonym klubbledare ifrågasatte i Sportbladet varför ligan skulle lägga sig i hur enskilda spelare uttrycker sig om Ryssland. Enligt rapporteringen fanns också klubbar som övervägde att gå emot rekommendationerna.
Kritiken handlar därmed inte bara om vilka formuleringar SHL föreslagit, utan också om vem som ska avgöra hur spelarna hanterar frågor från journalister.
Silfverstrand har beskrivit reaktionerna från klubbarna som blandade.
Vissa klubbar hade enligt henne själva efterfrågat vägledning. Andra ansåg att materialet borde ha utformats annorlunda eller att något mejl över huvud taget inte borde ha skickats.
Det finns däremot ingen verifierad sammanställning som visar hur samtliga 14 SHL-klubbar ställer sig till utskicket.
SHL hänvisar till spelarnas arbetsmiljö
I en intervju i Hockeyklubben, som sändes tidigare under onsdagen, utvecklade Silfverstrand varför ligan ansåg att vägledningen behövdes.
Hon pekade bland annat på spelarnas arbetsmiljö.
Yngre spelare kan sakna erfarenhet av att få frågor om internationella konflikter och idrottspolitik. Genom förberedda svar ville ligan enligt Silfverstrand underlätta för dem som inte känner sig bekväma med att kommentera sådana frågor.
Förklaringen innebär att SHL betraktar mejlet som ett stöd för spelarna, snarare än ett försök att påverka deras personliga uppfattningar.
Men det besvarar inte hela kritiken. Även råd som är tänkta att underlätta kan få en styrande effekt om mottagarna uppfattar dem som förväntningar från ligans ledning.
Är SHL:s instruktioner bindande för spelarna?
Det finns en avgörande skillnad mellan att erbjuda medieträning och att införa regler för vad spelare får säga.
SHL:s ledning beskriver mejlet som frivillig vägledning. Det har inte framkommit några verifierade uppgifter om att spelare skulle riskera disciplinära påföljder om de svarar på frågor om Ryssland med egna ord.
Det finns inte heller något känt bindande förbud mot att uttrycka personliga åsikter i det material som hittills offentliggjorts.
| Medievägledning | Bindande instruktion |
|---|---|
| Erbjuder förslag på hur frågor kan besvaras. | Kräver att vissa svar eller regler följs. |
| Lämnar spelaren fri att uttrycka egna åsikter. | Kan begränsa spelarens handlingsutrymme. |
| Behöver inte medföra någon påföljd om råden avvisas. | Kan vara kopplad till arbetsrättsliga eller disciplinära konsekvenser. |
Hur ett mejl faktiskt uppfattas kan ändå vara betydelsefullt.
SHL har en stark ställning gentemot klubbarna, samtidigt som spelarna ingår i organisationer med egna arbetsgivare och kommunikationsrutiner. Även en rekommendation kan därför få stort genomslag.
Det gör ordvalet särskilt viktigt.
SHL:s egen pressmanual betonar öppenhet
Det finns också en intressant kontrast till SHL:s ordinarie mediearbete.
I ligans pressmanual för säsongen 2026/27 betonas öppenhet och tillgänglighet gentemot journalister. Där beskrivs hur klubbar, spelare och ledare ska vara tillgängliga för intervjuer i samband med matcher.
Rysslandsmejlet gäller en annan typ av frågor än de vanliga matchintervjuerna. Samtidigt har kritiken väckt frågan om hur långt en liga bör gå när den försöker samordna kommunikationen kring ett kontroversiellt ämne.
Det handlar inte om att spelare måste kommentera varje politisk fråga. De kan själva avstå från att svara.
Skillnaden uppstår när rekommendationen att inte kommentera kommer från organisationen ovanför klubbarna.
Svenska Ishockeyförbundet vill inte möta Ryssland
Bakgrunden till konflikten är den förnyade diskussionen om Rysslands plats i internationell ishockey.
Den 30 oktober kom ett beslut från idrottens skiljedomstol CAS som aktualiserade frågan om ryskt deltagande. Beslutet har väckt reaktioner inom ishockeyvärlden, samtidigt som internationella förbundet IIHF fortsatt att lyfta säkerhetsfrågor.
Den 3 november meddelade Svenska Ishockeyförbundet att svenska landslag inte ska spela mot Ryssland under rådande förhållanden.
Det innebär däremot inte att Sverige automatiskt bojkottar hela internationella mästerskap där ryska lag deltar.
Förbundets besked innebär i stället att Sverige avser att delta i turneringarna men avstå från matcher mot Ryssland.
Det framgår av Svenska Ishockeyförbundets officiella besked om Ryssland.
Förbundsordföranden Anders Larsson har samtidigt framhållit att enskilda spelare ska kunna uttrycka sina personliga åsikter.
Även han har betonat vikten av att hjälpa spelare att hantera svåra mediesituationer.
Rysslandsfrågan har skapat en större konflikt inom svensk ishockey
SHL:s mejl kommer samtidigt som Svenska Ishockeyförbundets hantering av Rysslandsfrågan möter hård kritik från andra håll.
Djurgårdens Niklas Wikegård har exempelvis krävt Anders Larssons avgång efter Rysslandsbeskedet.
Den kritiken gäller förbundsledningens agerande och ska skiljas från invändningarna mot SHL:s medievägledning. Tillsammans visar händelserna däremot hur känslig Rysslandsfrågan blivit inom svensk ishockey.
För SHL handlar den omedelbara konflikten om förtroendet för ligans kommunikation med klubbar och spelare.
Silfverstrand har klargjort att mejlet inte var avsett som någon munkavle. Men kritiken mot formuleringarna kvarstår, och det är fortfarande oklart om SHL kommer att ändra eller förtydliga rekommendationerna efter reaktionerna.