Riksdagen har beslutat att stoppa det planerade transaktionskontot för statliga utbetalningar. Systemet skulle samla utbetalningar från flera myndigheter, men avvecklas nu innan det ens har tagits i bruk. För den som får pension, studiemedel eller andra ersättningar fortsätter utbetalningarna som vanligt.
Beslutet fattades den 4 november 2026 och innebär att lagen om transaktionskonto upphävs vid årsskiftet. Utbetalningsmyndigheten ska i stället koncentrera sig på att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar.
Så skulle det nya systemet fungera
Transaktionskontot var tänkt som en gemensam lösning för utbetalningar från fem myndigheter:
- Försäkringskassan
- Pensionsmyndigheten
- Centrala studiestödsnämnden (CSN)
- Skatteverket
- Arbetsförmedlingen
I stället för att varje myndighet administrerade sina betalningar separat skulle Utbetalningsmyndigheten hantera ett gemensamt betalningsflöde.
Mottagarna skulle också kunna registrera sina bankkontouppgifter på ett ställe och få bättre överblick över utbetalningarna.
Det handlade alltså inte om att svenskarna skulle få ett nytt bankkonto, utan om att staten skulle förändra hur pengarna administrerades.
Därför stoppar riksdagen transaktionskontot
Enligt regeringens bedömning skulle systemet inte ge tillräckligt stora fördelar för att motivera kostnaderna och riskerna.
Utbetalningsmyndigheten har redan möjlighet att samla in och analysera information för att upptäcka misstänkta felaktiga utbetalningar. Den behöver därför inte ansvara för själva betalningarna för att kunna utföra sitt kontrolluppdrag.
Flera myndigheter har också varnat för att ett gemensamt betalningssystem kan innebära större sårbarhet vid tekniska störningar.
Försäkringskassan genomförde exempelvis 67 miljoner utbetalningar på sammanlagt omkring 600 miljarder kronor under 2024. Störningar i ett sådant betalningsflöde skulle kunna påverka många människor.
Miljoner har redan lagts på systemet
Beslutet innebär att ett omfattande utvecklingsarbete avbryts.
Enligt regeringens beräkningar har omkring 110 miljoner kronor redan lagts på utvecklingen av transaktionskontot.
Samtidigt beräknas staten slippa ytterligare investeringar på cirka 145 miljoner kronor och framtida driftkostnader på omkring 25 miljoner kronor per år.
Riksrevisionen har inlett en granskning av hur staten hanterat införandet och avvecklingen av systemet. Granskningen väntas presenteras i januari 2027.
Vad händer med statliga utbetalningar 2027?
För privatpersoner och företag blir den viktigaste konsekvensen att den planerade förändringen inte genomförs.
| Fråga | Vad gäller från 1 januari 2027? |
|---|---|
| Pension | Pensionsmyndighetens utbetalningar fortsätter som tidigare. |
| Sjukpenning och föräldrapenning | Försäkringskassan fortsätter hantera utbetalningarna. |
| Studiemedel | CSN fortsätter betala ut studiemedel. |
| Skatteåterbäring | Skatteverkets befintliga system används även fortsättningsvis. |
| Bankkontouppgifter | Inget nytt gemensamt transaktionskonto behöver registreras. |
Beslutet förändrar inte vem som har rätt till olika ersättningar eller hur stora beloppen är.
Utbetalningsmyndigheten finns också kvar. Myndighetens uppdrag blir fortsatt att analysera och granska statliga utbetalningar för att upptäcka bidragsbrott, felaktiga ersättningar och andra oegentligheter.
Det är alltså administrationen av ett planerat system som stoppas, inte statens arbete mot felaktiga utbetalningar.
Riksdagens beslut om avvecklingen fattades den 4 november och lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.