Drönare och artificiell intelligens kan bli nya verktyg i kampen mot invasiva växter. Forskare vid Luleå tekniska universitet har tillsammans med finska experter testat en metod som känner igen jättebalsamin i filmer tagna från luften. De första resultaten är lovande och kan på sikt göra det enklare att upptäcka växten på svårtillgängliga platser.

Jättebalsamin är ett växande problem i den svenska naturen. Den sprider sig snabbt, bildar täta bestånd och kan tränga undan andra växter. Samtidigt är det både tidskrävande och svårt att kartlägga var den finns.

Nu har forskare inom det svensk-finska projektet IHANAT tagit fram en första version av en AI-modell som kan identifiera större bestånd av jättebalsamin i drönarfilmer.

Så hittar AI jättebalsamin från luften

Metoden bygger på att drönare filmar naturområden där invasiva växter kan förekomma. Filmmaterialet används sedan för att träna en AI-modell att känna igen växternas utseende.

Genom att analysera färger, former och andra visuella kännetecken kan algoritmen identifiera områden där jättebalsamin sannolikt växer.

Forskarna samlade in bildmaterial under sommaren 2026 och arbetade vidare med analysmetoderna under hösten. Träningsmaterialet omfattade även unga plantor, vilket är intressant eftersom tidig upptäckt kan göra det lättare att planera bekämpningen.

Även lupiner ingick i materialet. Forskarna har därför kunnat utveckla algoritmen för att känna igen ytterligare en växt som kan orsaka problem i naturen.

Arbetet har genomförts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Livskraftscentralen i Södra Österbotten i Finland.

Första testerna visar lovande resultat

Den första versionen av algoritmen har lyckats identifiera större bestånd av jättebalsamin i drönarvideo.

Det är ett viktigt första steg, men tekniken är ännu inte färdigutvecklad.

Forskarna behöver mer träningsmaterial för att förbättra modellen och undersöka hur väl den fungerar i olika naturmiljöer.

Det finns ännu inga redovisade siffror som visar hur hög träffsäkerheten är, hur ofta AI-modellen missar växter eller hur många felaktiga identifieringar den gör.

Det är därför för tidigt att säga att drönare och AI kan ersätta inventeringar på marken. Däremot visar försöken att tekniken kan bli ett användbart komplement.

Därför är jättebalsamin ett problem

Jättebalsamin är en ettårig växt som kan bli upp till 2,5 meter hög. Den har vanligtvis rosa blommor och trivs särskilt bra i fuktiga miljöer längs åar, diken och andra vattendrag.

Växten kan bilda stora, täta bestånd som konkurrerar med den naturliga vegetationen om ljus och utrymme. Den kan även påverka samspelet mellan inhemska växter och pollinerande insekter.

En särskild svårighet är hur effektivt jättebalsamin sprider sina frön.

När frökapslarna mognar spricker de upp och slungar iväg fröna. Hamnar fröna i ett vattendrag kan de dessutom transporteras vidare och etablera nya bestånd längre bort.

Jättebalsamin finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Det innebär bland annat att det är förbjudet att odla, sälja och avsiktligt sprida växten.

Den ingår i ett större problem med invasiva växter och regler för dem i Sverige, där både markägare och myndigheter behöver arbeta för att begränsa spridningen.

Kan göra bekämpningen enklare

En av de största fördelarna med drönartekniken är möjligheten att undersöka områden som är svåra att nå till fots.

Jättebalsamin förekommer ofta längs vattendrag där terrängen kan vara brant, tätbevuxen eller besvärlig att ta sig fram i.

Med drönare skulle större områden kunna undersökas från luften. AI-modellen skulle därefter kunna hjälpa till att peka ut platser där människor behöver kontrollera förekomsten närmare.

Det kan ge naturvårdare bättre underlag för att prioritera sina insatser och sätta in bekämpning innan växten sprider sig ytterligare.

Att upptäcka bestånd längs vattendrag är särskilt viktigt eftersom fröna annars riskerar att spridas till nya platser med vattenflödet.

Den som vill veta mer om växtens spridning och bekämpning kan läsa Naturvårdsverkets information om jättebalsamin.

Fler användningsområden för tekniken

Forskningsprojektet IHANAT avslutades den 31 oktober 2026. Under arbetet har svenska och finska experter även diskuterat hur liknande teknik skulle kunna användas i framtiden.

Bland idéerna finns AI-system som samtidigt identifierar flera invasiva arter och skyddsvärda växter. En annan möjlighet är slåttermaskiner som känner igen vissa växter och anpassar arbetet för att begränsa fröspridningen.

Det handlar ännu om utvecklingsidéer, inte färdiga lösningar.

Men försöken med jättebalsamin visar hur AI och drönare kan bli praktiska hjälpmedel inom naturvården. Nästa utmaning är att förbättra träffsäkerheten och visa att tekniken fungerar tillförlitligt även utanför de första testerna.