Att skriva en insändare handlar om att uttrycka en åsikt och övertyga andra om att den är rimlig. Du behöver en tydlig rubrik, en åsikt, några bra argument och en avslutning som visar vad du vill förändra. Här får du en enkel mall, ett färdigt exempel och en steg-för-steg-guide som fungerar både i skolan och när du vill skriva till en tidning.

Enkel mall för att skriva en insändare

En insändare är en kort argumenterande text där du tar ställning i en fråga. Det kan handla om allt från skolmat och kollektivtrafik till miljö, fritidsaktiviteter eller något som behöver förbättras där du bor.

Du kan använda följande mall för att komma igång:

1. Rubrik

Skriv en kort rubrik som visar vad insändaren handlar om.

Exempel: Låt skolbiblioteket vara öppet på rasterna!

2. Inledning med din åsikt

Berätta vad du tycker och vilken förändring du vill se.

Exempel: Jag tycker att skolbiblioteket borde vara öppet även under rasterna.

3. Första argumentet

Förklara varför din åsikt är rimlig.

Exempel: Många elever behöver en lugn plats där de kan läsa eller arbeta.

4. Fler argument och eventuellt motargument

Ge ytterligare ett skäl. Du kan också ta upp vad någon med en annan åsikt skulle säga och förklara varför du inte håller med.

Exempel: Vissa tycker kanske att biblioteket bara ska användas under lektionerna, men elever behöver också lugna miljöer på fritiden i skolan.

5. Avslutning

Sammanfatta vad du vill ska hända. Avsluta gärna med en tydlig uppmaning.

Exempel: Därför borde skolan öppna biblioteket under fler raster!

6. Signatur

Skriv ditt namn eller en signatur. Om du skickar texten till en tidning kan redaktionen även behöva dina riktiga kontaktuppgifter.

Mallen är ett stöd när du skriver. I den färdiga insändaren ska delarna normalt bilda en sammanhängande text utan underrubriker som ”Första argumentet” och ”Avslutning”.

Så skriver du en insändare steg för steg

Steg 1: Välj ett ämne du har en åsikt om

Börja med något du vill förändra, förbättra eller försvara. Det blir lättare att skriva om du har en tydlig uppfattning.

Exempel på ämnen är:

• Skolmaten borde bli bättre.
• Bussarna borde gå oftare på kvällarna.
• Elever borde få längre raster.
• Fler parker borde ha papperskorgar.
• Mobiltelefoner borde inte användas under lektionerna.

Försök välja en fråga som går att diskutera. Ämnet ”Skolan” är för brett, medan ”Skolbiblioteket borde vara öppet på rasterna” är tillräckligt konkret.

Steg 2: Skriv en tydlig rubrik

Rubriken ska fånga intresset och samtidigt berätta vad texten handlar om.

Jämför:

Svag rubrik: Skolbiblioteket

Tydligare rubrik: Öppna skolbiblioteket på rasterna!

Den andra rubriken visar både ämnet och vad skribenten vill.

Steg 3: Presentera din åsikt direkt

Din huvudsakliga åsikt kallas också för en tes. Den är grunden för hela insändaren.

Du kan börja med:

• Jag tycker att …
• Det är dags att …
• Vi borde …
• Varför måste vi …?
• Jag anser att …

Läsaren ska helst förstå vad du tycker redan i de första meningarna.

Steg 4: Ge två eller tre bra argument

Nu ska du förklara varför andra borde hålla med dig.

Ett argument är inte bara en upprepning av din åsikt. Det ska ge läsaren ett skäl att tänka som du.

Om din åsikt är att skolbiblioteket ska hålla öppet på rasterna kan argumenten vara att elever behöver en lugn plats och att fler skulle få möjlighet att låna böcker.

Försök utveckla argumenten med förklaringar eller konkreta exempel. Påståenden om fakta och statistik ska vara korrekta, särskilt om du vill bli publicerad i en tidning.

Steg 5: Ta upp ett motargument

Ett motargument är något som talar emot din åsikt.

Du kan exempelvis skriva:

En del tycker kanske att det blir för dyrt att ha biblioteket öppet på rasterna.

Sedan bemöter du invändningen:

Men skolan skulle kunna börja med att hålla öppet under några utvalda raster.

Det visar att du förstår att frågan kan ha flera sidor.

Ett motargument är inte alltid nödvändigt i en kort insändare. Om du skriver en skoluppgift ska du följa lärarens instruktioner.

Steg 6: Avsluta med en uppmaning

En bra avslutning visar vad du vill ska hända.

Du behöver inte upprepa alla argument. Det räcker ofta med en eller två meningar.

Exempel:

Nu är det dags att ge eleverna en lugnare skolmiljö. Öppna biblioteket på rasterna!

Avslutningen ska kännas tydlig och bestämd utan att bli överdriven.

Exempel på en färdig insändare

Här är en kort insändare som följer strukturen. Den har en rubrik, en tydlig åsikt, två argument, ett motargument och en avslutande uppmaning.

Låt skolbiblioteket vara öppet på rasterna!

Jag tycker att skolbiblioteket borde vara öppet även under rasterna. Alla elever vill inte vara ute eller sitta i en stökig korridor.

För det första behöver många elever en lugn plats där de kan läsa, prata i lugn och ro eller förbereda sig inför nästa lektion. Biblioteket skulle kunna vara en sådan plats.

För det andra skulle fler elever få möjlighet att upptäcka böcker om biblioteket var lättare att besöka under skoldagen.

En del kanske tycker att det blir för dyrt att hålla biblioteket öppet. Men skolan skulle kunna börja med att öppna under några raster i veckan och se hur det fungerar.

Alla elever borde ha möjlighet att tillbringa rasterna i en miljö där de trivs. Därför tycker jag att skolan ska öppna biblioteket på rasterna!

En elev som vill ha lugnare raster

Varför fungerar exemplet?

Texten innehåller de viktigaste delarna:

• Åsikten: Skolbiblioteket borde vara öppet på rasterna.
• Första argumentet: Elever behöver en lugn plats.
• Andra argumentet: Fler elever kan få möjlighet att upptäcka böcker.
• Motargumentet: Det kan bli dyrt att hålla biblioteket öppet.
• Bemötandet: Skolan kan börja med ett begränsat antal raster.
• Avslutningen: Skribenten uppmanar skolan att öppna biblioteket.

Du kan använda samma struktur till ett helt annat ämne genom att byta ut åsikten och argumenten.

Vad är skillnaden mellan åsikt, argument och motargument?

Det är lätt att blanda ihop begreppen, men de har olika funktioner.

Begrepp	Förklaring och exempel
Åsikt eller tes	Det du tycker: ”Skolmaten borde bli bättre.”
Argument	Ett skäl för din åsikt: ”God och varierad mat kan göra det lättare för elever att äta ordentligt under skoldagen.”
Motargument	Ett skäl emot din åsikt: ”Bättre råvaror kan innebära högre kostnader.”
Bemötande	Ditt svar på motargumentet: ”Men det går också att förbättra planeringen och ta reda på vilka rätter eleverna faktiskt äter.”

Ett vanligt misstag är att skriva flera åsikter utan att förklara dem.

Om du skriver ”Skolmaten är dålig. Den måste bli bättre. Skolan borde ändra maten” har du egentligen inte gett läsaren några tydliga skäl.

Förklara i stället vad som behöver förbättras, varför det är ett problem och hur det skulle kunna lösas.

Hur lång ska en insändare vara?

Det finns ingen bestämd längd som gäller för alla insändare. En kort skolinsändare kan exempelvis vara omkring 150–300 ord, men det är alltid uppgiftens instruktioner som avgör.

En tidning kan i stället ange en gräns i antal tecken, inklusive mellanslag. Vissa redaktioner vill ha mycket korta texter, medan andra tillåter längre insändare.

Det viktigaste är att texten är tillräckligt lång för att du ska kunna förklara din åsikt och ge några tydliga argument, men inte längre än nödvändigt.

Kom också ihåg att ord och tecken inte är samma sak. En gräns på 2 000 tecken betyder inte 2 000 ord.

Skillnaden mellan insändare och debattartikel

Både insändare och debattartiklar försöker påverka läsaren. Skillnaden ligger främst i omfattningen och hur utvecklad argumentationen är.

Insändare	Debattartikel
Vanligtvis kort och direkt	Ofta längre och mer utvecklad
Tar upp en tydlig åsikt eller fråga	Behandlar ofta en större samhällsfråga
Kan bygga på egna erfarenheter och argument	Har ofta fler fakta, källor och fördjupade resonemang
Kan skrivas av vem som helst	Kan också skrivas av vem som helst, men publiceras ofta av personer eller grupper som vill påverka en offentlig diskussion

Gränsen är inte alltid skarp. En genomarbetad insändare kan innehålla fakta och källor, precis som en debattartikel. Det är ofta tidningens format och redaktionella riktlinjer som avgör.

Skriva insändare i skolan eller till en tidning

Om du skriver en insändare i skolan

I skolan handlar uppgiften ofta om att visa att du kan skriva en argumenterande text.

Läs instruktionerna noga. Läraren kan vilja att du använder en viss struktur, skriver ett bestämt antal ord eller tar med minst ett motargument.

Tänk särskilt på att varje argument ska stödja samma huvudsakliga åsikt. Om du byter ämne mitt i texten blir det svårare för läsaren att följa resonemanget.

Du kan också öva genom att läsa Skolverkets material om att skriva insändare.

Om du vill skicka insändaren till en tidning

Välj gärna en fråga som berör tidningens läsare. Det kan vara något som händer i kommunen, ett lokalt beslut eller ett problem som flera personer känner igen.

Kontrollera tidningens regler innan du skickar texten. Redaktioner kan ha olika krav på längd, kontaktuppgifter och signatur.

Du kan ibland använda en signatur i den publicerade texten, men tidningen kan ändå behöva veta vem du är. Det är också redaktionen som avgör om insändaren ska publiceras och om den behöver kortas.

Kontrollera din insändare innan du lämnar in den

Läs igenom texten en sista gång och kontrollera följande:

• Har jag en rubrik som visar vad insändaren handlar om?
• Förstår läsaren tydligt vad jag tycker?
• Har jag minst två argument som förklarar min åsikt?
• Har jag bemött ett motargument om uppgiften kräver det?
• Finns det en tydlig avslutning?
• Har jag kontrollerat stavning, grammatik och eventuella fakta?
• Följer texten de längdkrav som gäller?

Läs gärna insändaren högt. Då märker du ofta om någon mening är för lång, om samma sak upprepas eller om ett argument behöver förklaras bättre.