Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist röstades ner som statsminister i riksdagen tisdagen den 3 november 2026. Hela 324 ledamöter röstade nej och förslaget föll med bred marginal. Nu går uppdraget att försöka bilda regering vidare till Moderaternas Ulf Kristersson, som ska lämna besked till talmannen senast den 10 november.
Det var den andra misslyckade statsministeromröstningen efter riksdagsvalet 2026. Tidigare har även Socialdemokraternas Magdalena Andersson röstats ner. Sverige står därmed fortfarande utan en ny ordinarie regering efter valet.
Så röstade riksdagen om Thand Ringqvist
Omröstningen den 3 november slutade med ett tydligt nej till Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister.
| Omröstningen | Resultat |
|---|---|
| Röstade ja | 25 |
| Röstade nej | 324 |
| Beslut | Förslaget förkastades |
| Datum | 3 november 2026 |
De 25 ja-rösterna kom från Centerpartiet, medan övriga partiers ledamöter röstade emot.
Resultatet innebär att två av de fyra möjliga statsministeromröstningarna nu har genomförts utan att någon kandidat blivit godkänd.
Thand Ringqvists nederlag var samtidigt väntat. De politiska samtalen hade redan visat att det saknades tillräckligt stöd för den regeringslösning som Centerpartiet hade försökt få till stånd.
Varför röstades Elisabeth Thand Ringqvist ner?
Bakgrunden är den låsta regeringsbildningen efter valet i september.
Thand Ringqvist hade undersökt möjligheterna till en mittenregering med Magdalena Andersson som statsminister. Ett alternativ med Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna diskuterades, men partierna lyckades inte enas.
Talmannen Andreas Norlén valde därefter att formellt pröva Thand Ringqvist i riksdagen.
Omröstningen blev därmed också en prövning av om Centerpartiets försök att skapa en regering över de traditionella blockgränserna hade något parlamentariskt stöd.
Resultatet visade att det inte fanns något sådant stöd bakom hennes kandidatur.
Vad händer nu efter att Thand Ringqvist röstats ner?
Nästa steg blir att Ulf Kristersson får undersöka förutsättningarna för att bilda regering.
Kristersson ska återrapportera till talmannen senast tisdagen den 10 november. Därefter ska Andreas Norlén avgöra hur regeringsbildningen ska fortsätta.
Det betyder inte att Kristersson automatiskt blir nästa kandidat i en statsministeromröstning. Talmannen måste först bedöma om det finns förutsättningar att få ett förslag godkänt.
Norlén har även öppnat för att undersöka om den rödgröna sidan har kommit närmare en lösning om Kristerssons försök inte leder framåt.
Tidslinje för regeringsbildningen
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 15 oktober | Magdalena Andersson röstas ner |
| 3 november | Elisabeth Thand Ringqvist röstas ner |
| 3–10 november | Ulf Kristersson undersöker möjligheterna att bilda regering |
| 10 november | Kristersson ska rapportera till talmannen |
| Därefter | Talmannen beslutar om fortsättningen |
Det finns ännu inget fastställt datum för en tredje statsministeromröstning.
Kristersson behöver minst två ledamöter utanför Tidöpartierna
Det parlamentariska läget förklarar varför regeringsbildningen har blivit så svår.
Efter valet har Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna tillsammans 173 mandat i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har tillsammans 176.
| Partier | Mandat |
|---|---|
| M, KD, L och SD | 173 |
| S, V, MP och C | 176 |
| Totalt | 349 |
För att bli statsminister i Sverige behöver en kandidat inte få en majoritet av ledamöterna bakom sig.
Sverige tillämpar negativ parlamentarism. Det innebär att en statsministerkandidat godkänns så länge inte minst 175 ledamöter röstar nej.
För Kristersson betyder det att minst två ledamöter utanför M, KD, L och SD måste rösta ja eller avstå från att rösta nej, förutsatt att samtliga 173 ledamöter från de fyra partierna stödjer honom.
Om alla 176 ledamöter från S, V, MP och C röstar nej blir han däremot underkänd.
Det handlar alltså inte nödvändigtvis om att något annat parti måste rösta ja till Kristersson. Det kan räcka att ett tillräckligt antal ledamöter avstår.
Men den möjligheten måste också fungera politiskt. Centerpartiet har motsatt sig att Sverigedemokraterna får regeringsinflytande, samtidigt som motsättningarna mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet försvårar en lösning på den andra sidan.
Mandatfördelningen gör att mycket små förändringar i hur ledamöterna röstar kan bli avgörande.
Kan det bli extraval efter dagens omröstning?
Ja, ett extraval är möjligt om partierna fortsätter att misslyckas med regeringsbildningen.
Enligt regeringsformen får talmannen lägga fram fyra förslag till statsminister. Om riksdagen förkastar samtliga fyra ska ett extra val hållas inom tre månader.
Efter omröstningen den 3 november ser situationen ut så här:
- Magdalena Andersson har röstats ner.
- Elisabeth Thand Ringqvist har röstats ner.
- Två möjliga statsministeromröstningar återstår.
- Om även dessa misslyckas ska ett extraval genomföras.
Dagens nej till Thand Ringqvist innebär alltså inte att ett extraval redan har utlysts.
Det finns fortfarande möjlighet att få fram en regering utan att väljarna behöver gå till valurnorna igen.
Läs mer om vad som krävs för extraval 2026 och vilka regler som gäller om riksdagen fortsätter att säga nej.
Vad betyder resultatet för Magdalena Andersson?
Magdalena Andersson röstades själv ner den 15 oktober. Trots det är det inte uteslutet att hon kan bli aktuell igen under den fortsatta regeringsbildningen.
Det som talar emot en sådan lösning är framför allt svårigheten att samla partier med olika krav på regeringssamarbetet.
Centerpartiets försök att få till en mittenregering har inte lyckats. Samtidigt har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans fler mandat än de fyra Tidöpartierna.
Frågan är om partierna kan hitta en lösning där tillräckligt många accepterar samma statsminister, även utan att samtliga ingår i regeringen.
Det är också därför talmannen inte har uteslutit ytterligare samtal med partierna på den sidan.
Tidigare har Hurbra rapporterat om Thand Ringqvists sonderingsuppdrag och varför det avslutades.
Nästa viktiga datum är 10 november
Efter två misslyckade omröstningar har regeringsbildningen gått in i ett nytt skede.
Thand Ringqvists försök att samla stöd över blockgränserna har avslutats genom riksdagens nej. Kristersson får nu möjlighet att undersöka om hans regeringsalternativ kan tolereras av tillräckligt många ledamöter.
Det som återstår att klarlägga är om något parti kan tänka sig att släppa fram en regering som det inte själv vill ingå i.
Senast den 10 november ska Kristersson lämna sitt besked till Andreas Norlén. Först därefter står det klart vilket nästa formella steg i regeringsbildningen blir.
Den som vill följa processen kan läsa riksdagens officiella information om statsministerprövningen.