Behöver du vara ledig från jobbet för att stötta en svårt sjuk anhörig? Då kan du ha rätt till närståendepenning från Försäkringskassan. Ersättningen kan ge knappt 80 procent av inkomsten, och det finns normalt 100 dagar som flera närstående kan dela på. Men det krävs att sjukdomen är livshotande och att vissa andra villkor är uppfyllda.

Vem kan få närståendepenning?

Närståendepenning är en ersättning för dig som avstår från att arbeta för att stödja någon som är svårt sjuk.

Du behöver inte vara gift, sambo eller släkt med personen. Även en nära vän eller granne kan ha rätt till ersättning.

För att få närståendepenning behöver följande villkor normalt vara uppfyllda:

• Personen du stödjer har ett livshotande hälsotillstånd.
• Du avstår från arbete och förlorar arbetsinkomst, eller går miste om viss annan ersättning.
• Du och den sjuke omfattas av de svenska socialförsäkringsregler som gäller för ersättningen.
• Den sjuke vårdas i Sverige eller inom EU/EES.
• Den sjuke har samtyckt till stödet, eller kan på grund av sitt tillstånd inte lämna samtycke.

Du behöver inte bo tillsammans med personen eller utföra medicinsk vård.

Stödet kan exempelvis handla om att finnas till hands, följa med till vårdbesök, hjälpa till med vardagliga ärenden eller ge trygghet och sällskap under en svår sjukdomsperiod.

Det avgörande är att du behöver avstå från arbete för att ge stödet.

Hur sjuk måste den närstående vara?

Det räcker inte att någon är sjuk, äldre eller behöver omfattande hjälp i vardagen.

För att närståendepenning ska kunna beviljas krävs ett livshotande hälsotillstånd. Det innebär att sjukdomen eller tillståndet utgör ett allvarligt hot mot personens liv, antingen nu eller på viss tids sikt.

En person med cancer kan exempelvis uppfylla villkoren. Men diagnosen i sig innebär inte automatiskt rätt till ersättning.

Samma sak gäller vid demens eller andra allvarliga sjukdomar. Försäkringskassan bedömer det aktuella hälsotillståndet utifrån de medicinska uppgifterna.

Måste personen vara döende?

Nej. Närståendepenning är inte begränsad till de allra sista dagarna i livet.

Det kan finnas rätt till ersättning även om personen får behandling och det ännu är osäkert hur sjukdomen kommer att utvecklas.

Däremot måste tillståndet uppfylla kravet på att vara livshotande. Det räcker inte att sjukdomen eventuellt skulle kunna bli livshotande långt fram i tiden.

Ett läkarutlåtande är därför en central del av ansökan.

Hur mycket får man i närståendepenning?

Närståendepenning ger normalt ersättning motsvarande knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, upp till det tak som gäller.

SGI bygger i regel på din arbetsinkomst. Den används också vid beräkning av flera andra ersättningar från Försäkringskassan.

Hur mycket du faktiskt får beror bland annat på din inkomst, arbetstid och hur stor del av arbetsdagen du avstår från att arbeta.

Det går därför inte att ange ett dagbelopp som gäller för alla.

För den som är helt arbetslös anger Försäkringskassan ett högsta belopp på 543 kronor per dag. Beräkningen kan se annorlunda ut om du både arbetar och är deltidsarbetslös.

Ersättningen är skattepliktig.

Arbetsgivaren behöver normalt inte betala lön när du är ledig för närståendevård. Om du ändå får lön för frånvaron kan det påverka hur mycket närståendepenning du har rätt till.

Hur fungerar de 100 dagarna?

För varje svårt sjuk person finns normalt 100 dagar med närståendepenning.

Det är viktigt att förstå att dagarna tillhör den person som är sjuk – inte varje enskild anhörig.

Om tre syskon hjälper sin svårt sjuka mamma får de alltså inte 100 dagar var. De delar på samma pott.

Dagarna behöver inte tas ut i följd. Det går att använda dem när behovet finns, förutsatt att villkoren för ersättning är uppfyllda.

Kan man ta ut närståendepenning på halvtid?

Ja. Du kan få ersättning för en hel dag eller en del av dagen.

Ersättningsnivå	Så mycket av dagpotten används
Hel dag, 100 %	1 dag
Tre fjärdedels dag, 75 %	0,75 dag
Halv dag, 50 %	0,5 dag
En fjärdedels dag, 25 %	0,25 dag

Det innebär exempelvis att 20 dagar med halv närståendepenning förbrukar tio av de 100 dagarna.

Kan två personer få närståendepenning samma dag?

Ja, under vissa förutsättningar.

Två närstående kan få ersättning samma kalenderdag, men inte för samma tid.

Tänk dig att två vuxna barn turas om att stötta sin mamma. Den ena avstår från sitt ordinarie arbetspass på morgonen och den andra från sitt arbetspass senare på dagen.

Om de uppfyller villkoren och stödperioderna inte överlappar kan båda få ersättning.

Det är inte antalet kalenderdagar som ensamt avgör hur mycket av potten som används. Varje persons ersatta frånvaro räknas.

Därför kan två personer tillsammans förbruka två hela ersättningsdagar under samma kalenderdatum.

Så ansöker du om närståendepenning

Ansökan görs hos Försäkringskassan. Du behöver normalt både ett samtycke från den sjuke och ett läkarutlåtande.

1. Ordna samtycke från den sjuke

Personen som är sjuk ska normalt samtycka till att du ger stöd och får närståendepenning.

Försäkringskassan har en särskild blankett för samtycket, nummer 7468.

Om flera personer ansöker behöver var och en ett eget samtycke.

Om den sjuke inte kan lämna samtycke på grund av sitt tillstånd ska det framgå av läkarutlåtandet.

2. Be läkaren om ett läkarutlåtande

Läkaren behöver beskriva sjukdomen och varför tillståndet är livshotande.

Försäkringskassan använder läkarutlåtande för närståendepenning, blankett 3226.

Vården kan i vissa fall skicka utlåtandet digitalt direkt till Försäkringskassan. Annars behöver det lämnas in tillsammans med ansökan.

Det är viktigt att skilja mellan ett vanligt sjukintyg och ett utlåtande som visar att villkoren för närståendepenning är uppfyllda.

3. Ansök hos Försäkringskassan

När du har varit frånvarande från arbetet ansöker du om ersättning för de aktuella dagarna.

Ansökan kan göras via Försäkringskassans e-tjänst eller med blankett 7461.

Du behöver bland annat ange vilka dagar du har avstått från arbete och hur stor del av arbetstiden frånvaron gäller.

Ansökan ska normalt göras inom tre månader från den första dag som du söker ersättning för.

Du kan inte få ersättning i förväg för dagar som ännu inte har passerat.

Du hittar e-tjänsten, blanketterna och myndighetens fullständiga instruktioner hos Försäkringskassan – stödja en svårt sjuk närstående.

4. Vänta på beslutet

Försäkringskassan uppger att de flesta ansökningar handläggs inom 30 dagar.

I vissa fall kan det ta upp till 70 dagar, exempelvis om myndigheten behöver utreda din inkomst.

Om du senare behöver ersättning för fler dagar lämnar du in en ny ansökan.

Har du rätt att vara ledig från jobbet?

Ja, om du har rätt till närståendepenning har du också rätt till motsvarande ledighet från arbetet.

Rätten regleras i lagen om ledighet för närståendevård.

Du ska meddela arbetsgivaren så snart som möjligt och om det går ange hur länge du planerar att vara frånvarande.

Arbetsgivaren får inte säga upp eller missgynna dig enbart för att du använder din lagstadgade rätt till ledighet.

Det är samtidigt viktigt att skilja mellan ledigheten och ersättningen. Arbetsgivaren hanterar frånvaron, medan Försäkringskassan prövar om du uppfyller villkoren för närståendepenning.

Kan arbetslösa och föräldralediga få närståendepenning?

Du måste inte ha en vanlig heltidsanställning för att ersättningen ska kunna bli aktuell.

En arbetslös person kan under vissa förutsättningar få närståendepenning om personen går miste om arbetslöshetsersättning och har ersättningsdagar kvar.

Även en föräldraledig person kan i vissa fall få närståendepenning i stället för föräldrapenning. Då behöver ansökningarna hanteras korrekt så att ersättning inte betalas för samma tid på felaktiga grunder.

För egenföretagare kan ersättning vara aktuell när de avstår från arbete i verksamheten.

Eftersom ersättningen är kopplad till SGI är det viktigt att kontrollera sin situation om man exempelvis är föräldraledig. Läs också vår guide om hur du skyddar din SGI när du är föräldraledig.

Vanliga frågor om närståendepenning

Måste den sjuke vårdas hemma?

Nej. Närståendepenning kan även vara aktuell om personen vårdas på sjukhus. Det är behovet av stöd och övriga villkor som avgör.

Kan man få närståendepenning efter ett dödsfall?

Du kan inte få ersättning för att ge närståendevård efter att personen har avlidit.

Däremot kan du ansöka i efterhand för dagar då personen fortfarande levde och villkoren var uppfyllda, så länge ansökningsfristen följs.

Kan man få närståendepenning för en förälder med demens?

Det beror på hur allvarligt tillståndet är. Demens innebär inte automatiskt att villkoren är uppfyllda. Försäkringskassan behöver kunna bedöma att det finns ett livshotande hälsotillstånd.

Vad händer om Försäkringskassan säger nej?

Om du får avslag ska du läsa beslutets motivering. Det kan exempelvis handla om att de medicinska uppgifterna inte visar att sjukdomstillståndet uppfyller kraven.

Om du anser att beslutet är fel kan du begära omprövning hos Försäkringskassan enligt anvisningarna i beslutet.

Viktigt att tänka på innan du tar ledigt

Närståendepenning kan göra det ekonomiskt möjligt att finnas där för någon som är allvarligt sjuk. Men ett stort omsorgsbehov är inte automatiskt detsamma som rätt till ersättning.

Det klokaste är att tidigt tala med den behandlande läkaren om förutsättningarna för ett läkarutlåtande, informera arbetsgivaren och kontrollera vilka uppgifter Försäkringskassan behöver.

Om villkoren för närståendepenning inte är uppfyllda kan du även undersöka vilket anhörigstöd kommunen erbjuder. Det är ett annat stöd än närståendepenning, men kan vara värdefullt för den som hjälper en sjuk familjemedlem eller annan närstående.