LO vill höja den allmänna pensionen till 62 procent av slutlönen efter ett långt arbetsliv. För den som tidigare tjänat 35 000 kronor i månaden skulle skillnaden mellan en pensionsnivå på 52 och 62 procent motsvara 3 500 kronor mer varje månad före skatt. Även dagens pensionärer kan omfattas av förslaget, men någon höjning är ännu inte beslutad.

Så mycket högre pension vill LO ge

Landsorganisationen LO vill se en större förändring av det svenska pensionssystemet. Målet är att den inkomstgrundade allmänna pensionen ska motsvara 62 procent av slutlönen för den som arbetat ett långt yrkesliv.

I ett remissvar från slutet av oktober 2026 kräver organisationen högre pensionsavgifter för att stärka den allmänna pensionen.

För den enskilde handlar det om potentiellt betydande belopp. En skillnad på tio procentenheter motsvarar 3 000 kronor i månaden för den som haft 30 000 kronor i lön och 4 000 kronor för den som haft 40 000 kronor.

Men hur mycket pensionen faktiskt skulle öka beror på betydligt mer än den sista månadslönen.

Tabell: Så mycket skiljer det vid olika löner

Tabellen visar hur stor skillnaden blir om den allmänna pensionen motsvarar 52 respektive 62 procent av en tidigare månadslön.

Tidigare månadslön	Pension vid 52 % respektive 62 %
25 000 kr	13 000 → 15 500 kr (+2 500 kr)
30 000 kr	15 600 → 18 600 kr (+3 000 kr)
35 000 kr	18 200 → 21 700 kr (+3 500 kr)
40 000 kr	20 800 → 24 800 kr (+4 000 kr)
45 000 kr	23 400 → 27 900 kr (+4 500 kr)

Beloppen gäller per månad före skatt och är förenklade räkneexempel. De visar inte hur mycket en enskild persons pension faktiskt skulle höjas med LO:s förslag.

Skillnaden blir större i kronor ju högre lönen är. Det betyder däremot inte att alla med samma slutlön automatiskt skulle få samma pension.

Den svenska allmänna pensionen bygger på inkomster under arbetslivet. Antalet arbetsår, pensionsåldern, inkomstutvecklingen och avkastningen på premiepensionen påverkar det slutliga beloppet.

För personer med högre inkomster finns dessutom ett tak för hur mycket lön som ger pensionsrätt. Därför går det inte att tillämpa 62-procentsmålet rakt av på hur höga inkomster som helst.

LO:s egna beräkningar visar andra belopp

LO har också räknat på hur organisationens mer omfattande pensionsförslag skulle kunna påverka personer i olika yrken.

I dessa beräkningar ingår fler förändringar än enbart högre pensionsavgifter.

En maskinoperatör med 40 000 kronor i månadslön skulle enligt ett av LO:s typfall kunna få 1 681 kronor mer i månaden. För en byggnadsarbetare med samma lön, som går i pension vid 65 års ålder, visar ett annat exempel en höjning på 1 941 kronor.

En barnskötare med en faktisk deltidslön på 22 500 kronor skulle i LO:s beräkning kunna få 3 013 kronor mer per månad.

Typfallen gäller personer födda 1961 och bygger på särskilda antaganden om deras arbetsliv och pensionsvillkor.

Beloppen skiljer sig alltså från den förenklade jämförelsen mellan 52 och 62 procent.

LO vill även förbättra pensionerna för människor som haft låga inkomster och arbetat länge, bland annat genom ett särskilt arbetslivstillägg.

Det innebär att reformens effekter inte enbart kan beskrivas som en fast procentsats av slutlönen.

Kan dagens pensionärer också få högre pension?

Ja, enligt LO:s förslag ska förbättringarna inte begränsas till dem som fortfarande arbetar.

En central del är att även redan intjänade pensionsrätter ska kunna räknas upp.

Det skulle innebära att personer som redan gått i pension kan få högre utbetalningar, trots att de inte längre tjänar in nya pensionsrätter genom arbete.

Det skiljer förslaget från en reform där en högre avgift enbart stärker framtida pensionsintjänande.

Hur stora höjningarna skulle bli för dagens pensionärer är däremot inte fastställt.

LO:s tidigare fördjupade modell omfattar inkomstpension och premiepension. Den äldre ATP-baserade tilläggspensionen omfattas inte på samma sätt.

Effekterna kan därför skilja sig mellan generationer och mellan pensionärer med olika pensionshistorik.

Alla får inte behålla hela höjningen

En högre inkomstpension innebär inte nödvändigtvis att den totala inkomsten efter skatt ökar med lika mycket.

Det gäller särskilt pensionärer som har låg inkomstgrundad pension och samtidigt får garantipension eller behovsprövade stöd.

När inkomstpensionen stiger kan vissa andra ersättningar minska.

Även bostadstillägget kan påverkas av förändrade inkomster. Dessutom betalas skatt på pensionen.

Den som får exempelvis 1 500 kronor högre inkomstpension behöver därför inte få 1 500 kronor mer kvar att leva på varje månad.

För att avgöra den faktiska förbättringen måste hela pensionen och eventuella tillägg räknas samman.

Den som vill förstå skillnaderna mellan pensionssystemets olika delar kan läsa mer om hur den svenska pensionen fungerar.

Så vill LO finansiera högre pensioner

För att uppnå sitt mål vill LO höja avgifterna till det allmänna pensionssystemet med ungefär två till tre procentenheter.

I dag avsätts 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten till allmän pension.

Det motsvarar 17,21 procent av lönen före det allmänna pensionsavgiftsavdrag som används i beräkningen av pensionsgrundande inkomst.

LO har i tidigare beräkningar bland annat analyserat en avgiftsnivå motsvarande 20,5 procent av bruttolönen.

Att siffrorna 18,5 och 20,5 förekommer i pensionsdiskussionen kan skapa förvirring. De bygger på olika beräkningsunderlag och kan därför inte jämföras direkt.

Arbetsgivaravgifterna kan omfördelas

LO vill bland annat finansiera en högre pensionsavgift genom att sänka den allmänna löneavgiften i motsvarande omfattning.

Den allmänna löneavgiften ingår i arbetsgivaravgifterna och uppgår under 2026 till 12,62 procent. Till skillnad från den egentliga ålderspensionsavgiften går dessa intäkter till statskassan.

Genom att flytta en del av avgiftsutrymmet till pensionerna skulle det i princip gå att stärka pensionssystemet utan att höja de totala arbetsgivaravgifterna lika mycket.

Men pengarna måste fortfarande komma någonstans ifrån.

Om mindre av arbetsgivaravgifterna går till statsbudgeten får staten mindre intäkter till andra utgifter, såvida inte bortfallet kompenseras.

LO har i sina tidigare analyser uppskattat att en höjning av ålderspensionsavgiften med tre procentenheter skulle motsvara omkring 80 miljarder kronor i avgiftsintäkter under 2026.

Det är en grov uppskattning av storleken på de omfördelade intäkterna, inte en färdig beräkning av reformens nettokostnad.

LO utvecklar sina ståndpunkter i sitt officiella remissyttrande om pensionsnivåer och pensionsavgifter.

Pensionen höjs 2027 – men inte enligt LO:s förslag

Det är viktigt att skilja LO:s krav från de höjningar av pensionerna som redan är fastställda inför 2027.

Pensionsmyndigheten har meddelat att inkomstpensionen räknas upp med 2,2 procent i januari 2027. Garantipensionen räknas upp med 0,7 procent.

Premiepensionen utvecklas separat beroende på hur pensionsspararens fondinnehav har utvecklats.

För den som har 18 000 kronor i månaden i inkomstpension innebär en uppräkning med 2,2 procent en höjning på 396 kronor före skatt.

Det är alltså en helt annan höjning än de tusentals kronor som förekommer i exemplen med LO:s 62-procentsmål.

De beslutade uppräkningarna genomförs inom det befintliga pensionssystemet. LO:s förslag skulle kräva politiska beslut om större förändringar.

Mer information om de fastställda nivåerna finns i vår genomgång av pensionshöjningen 2027.

Varför vill LO ändra pensionssystemet?

Bakgrunden är en långvarig diskussion om pensionsnivåerna i Sverige.

Den allmänna pensionen påverkas av hur mycket människor tjänar under arbetslivet, hur länge de arbetar och vid vilken ålder de går i pension.

När den förväntade livslängden stiger behöver pensionen normalt fördelas över fler år, om inte pensionsåldern eller andra förutsättningar förändras.

En högre pensionsålder kan därför förbättra pensionen för den enskilde.

Men LO anser att möjligheten att arbeta längre skiljer sig mellan olika yrkesgrupper.

Den som har ett fysiskt tungt arbete kan ha svårare att fortsätta arbeta långt upp i åldrarna än den som har ett mindre fysiskt belastande yrke.

Organisationen anser därför att pensionssystemet behöver ge bättre ekonomisk trygghet även för personer som inte kan förlänga sitt arbetsliv.

En annan del av diskussionen handlar om tjänstepensionen.

I många yrken har tjänstepensionen stor betydelse för den sammanlagda pensionen. Men LO vill inte att en växande tjänstepension ska användas som skäl för att acceptera en lägre allmän pension.

Den statliga pensionsutredningen SOU 2025:41 behandlar bland annat hur pensionsnivåerna kan utvecklas över tid och vilken betydelse arbetslivets längd har.

LO:s krav är ett av de ställningstaganden som nu finns i den fortsatta politiska behandlingen.

När kan LO:s pensionshöjning bli verklighet?

Det finns ännu inget beslutat datum för när en höjning till 62 procent skulle kunna genomföras.

LO lämnade sitt remissyttrande i samband med den remissperiod som avslutades den 30 oktober 2026.

Därefter behöver regeringen och de politiska aktörer som arbetar med pensionsfrågorna ta ställning till om avgifterna ska förändras och hur en sådan reform i så fall ska utformas.

Även förslaget om retroaktiv uppräkning av intjänade pensionsrätter skulle behöva konkretiseras.

Det återstår därför att avgöra både vilka pensionärer som skulle få högre pension, hur mycket beloppen skulle förändras och från vilket datum nya regler skulle kunna gälla.

Fram till dess är LO:s 62-procentsmål ett reformförslag. De fastställda pensionsuppräkningarna för januari 2027 gäller oberoende av om LO:s krav senare leder till en förändring av pensionssystemet.