Efter vinterkräksjuka gäller olika rekommendationer för vuxna, skolbarn och barn i förskolan. För vissa räcker minst ett dygn utan symtom, medan förskolebarn ska vara hemma i minst 48 timmar efter sista kräkningen eller diarrén. Men det räcker inte att bara räkna timmar – man måste också vara tillräckligt frisk för att återgå till vardagen.
Hur länge ska man vara hemma efter vinterkräksjuka?
Enligt 1177 beror rekommendationen på vem som har varit sjuk.
| Person | Rekommendation |
|---|---|
| Vuxna | Stanna hemma tills du är helt frisk och minst ett dygn har gått sedan senaste kräkningen eller diarrén. |
| Skolbarn | Stanna hemma minst ett dygn efter att barnet blivit friskt. Barnet ska också orka med skoldagen. |
| Förskolebarn | Stanna hemma minst två dygn efter senaste kräkningen eller diarrén. Barnet ska dessutom äta som vanligt och orka delta i verksamheten. |
Tiderna är minimirekommendationer. Om du fortfarande känner dig sjuk, är mycket trött eller inte klarar dina vanliga aktiviteter bör du stanna hemma längre.
För vissa yrken, bland annat inom vården och vid hantering av oförpackade livsmedel, kan särskilda hygienrutiner innebära längre symtomfri tid.
Så räknar du de 48 timmarna efter magsjuka
För barn i förskolan börjar de 48 timmarna räknas från den senaste kräkningen eller diarrén.
Om ett barn exempelvis kräks sista gången på måndagen klockan 18 och därefter inte får några nya symtom, har två dygn passerat på onsdagen klockan 18.
Vid vanliga förskoletider blir torsdagen därmed den första möjliga dagen att återvända.
Får barnet diarré på tisdagen börjar de 48 timmarna i stället räknas från det tillfället.
Barnet behöver dessutom kunna äta som vanligt och orka vara med i förskolans aktiviteter. Ett barn som fortfarande är tydligt påverkat av sjukdomen ska inte återvända enbart för att 48 timmar har gått.
Varför gäller olika regler för skolbarn och förskolebarn?
Skillnaden handlar bland annat om barnens ålder och möjligheten att begränsa smittspridningen.
Yngre barn har ofta nära fysisk kontakt med andra barn och behöver hjälp med toalettbesök och handtvätt. Det kan göra det svårare att förhindra att virus sprids.
Skolbarn kan i större utsträckning själva sköta sin handhygien och följa instruktioner.
Därför rekommenderar 1177 minst två symtomfria dygn för förskolebarn, medan skolbarn normalt kan återvända efter minst ett dygn när de är friska och orkar delta i undervisningen.
Vid längre eller återkommande sjukfrånvaro kan det också vara relevant att känna till när skolan kan kräva läkarintyg.
Hur länge smittar vinterkräksjuka?
Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus, framför allt norovirus och sapovirus. Sjukdomen är mycket smittsam och kan spridas genom direktkontakt, förorenade händer, föremål och livsmedel.
Smittsamheten är störst när man har kräkningar eller diarré, men det går att sprida virus även efter att symtomen har upphört.
Det betyder att 24 eller 48 timmars symtomfrihet inte är någon garanti för att all smittrisk har försvunnit.
Noggrann handhygien är därför viktig även efter att man blivit frisk.
Vinterkräksjuka har vanligtvis en inkubationstid på 12–48 timmar. Symtomen kommer ofta plötsligt och sjukdomen brukar gå över inom ett till tre dygn.
Att ha haft vinterkräksjuka innebär inte heller att man är skyddad resten av säsongen. Man kan drabbas flera gånger.
Måste hela familjen stanna hemma?
Nej. Friska familjemedlemmar behöver normalt inte stanna hemma från arbete, skola eller förskola bara för att någon i hushållet har vinterkräksjuka.
Det är däremot viktigt att vara uppmärksam på symtom och att alla i familjen tvättar händerna noggrant.
Vid större utbrott på en förskola kan det finnas särskilda rutiner. Exempelvis kan förskolan rekommendera att även friska syskon stannar hemma för att begränsa smittspridningen.
Kontrollera därför vad som gäller på den aktuella förskolan om många barn samtidigt är sjuka.
Så undviker du att sprida vinterkräksjuka
Viruset sprids lätt, men några vardagliga åtgärder minskar risken att fler insjuknar.
- Tvätta händerna med tvål och vatten. Var särskilt noggrann efter toalettbesök och före måltider eller matlagning.
- Lita inte enbart på handsprit. Vanliga handdesinfektionsmedel har otillräcklig effekt mot virus som orsakar vinterkräksjuka.
- Använd egen handduk. Pappershanddukar är ett alternativ när någon i hushållet är sjuk.
- Undvik att laga mat åt andra när du är magsjuk. Viruset kan spridas via maten.
- Rengör toaletter och kontaktytor. Var särskilt noggrann med spolknappar, kranar, handtag och andra ytor som många rör vid.
- Stanna hemma vid symtom. Gå inte till arbetet och lämna inte sjuka barn i skolan eller förskolan.
Enligt Folkhälsomyndighetens information om vinterkräksjuka kan viruset överleva länge i miljön. Därför är rengöring och god hygien särskilt viktigt.
När ska man kontakta vården?
De flesta som får vinterkräksjuka blir friska utan behandling. Det viktigaste är att ersätta vätskan som kroppen förlorar genom kräkningar och diarré.
Drick små mängder ofta. Vätskeersättning kan vara särskilt användbart vid kraftiga besvär.
Kontakta vården vid tecken på vätskebrist, exempelvis om personen kissar betydligt mindre än vanligt eller är påtagligt svag. Små barn är särskilt känsliga för uttorkning.
Sök vård snabbt vid exempelvis blodig diarré, svåra buksmärtor eller om ett barn blir ovanligt slött och inte får i sig vätska.
På 1177:s sida om vinterkräksjuka finns fler råd om egenvård och när vårdkontakt behövs. Ring alltid mottagningen innan du kommer dit om du har symtom som kan smitta andra.
Det viktigaste inför återgången till arbete, skola eller förskola är alltså både hur lång tid som gått sedan de senaste symtomen och hur personen faktiskt mår. Vänta tills kroppen har återhämtat sig och fortsätt vara noggrann med hygienen även efter sjukdomen.