Bostadstillägg kan ge pensionärer upp till 7 290 kronor extra i månaden, skattefritt. Men hur mycket du kan få beror inte bara på pensionens storlek. Även hyran, andra inkomster och pengar på banken påverkar. Här går vi igenom reglerna för 2026 och visar med konkreta exempel hur bostadstillägget räknas ut.
Vem kan få bostadstillägg?
Bostadstillägg är ett ekonomiskt stöd för pensionärer med låga inkomster i förhållande till sina boendekostnader. Det betalas ut av Pensionsmyndigheten och behöver inte betalas tillbaka så länge uppgifterna som ligger till grund för beslutet är korrekta.
För att kunna få bostadstillägg behöver du normalt:
- Bo i Sverige.
- Ha uppnått den ålder som gäller för bostadstillägg.
- Ta ut hela din allmänna pension, inklusive premiepension.
Från 2026 är åldersgränsen normalt 67 år. För personer födda 1959 gäller en övergångsregel som innebär att de kan få bostadstillägg från 66 års ålder.
Det finns även särskilda regler för vissa personer med utländsk pension eller änkepension.
Du behöver inte ha garantipension för att få bostadstillägg. Även den som har inkomstpension och tjänstepension kan ha rätt till stödet.
Det finns heller ingen bestämd pensionsnivå som automatiskt avgör om du får bostadstillägg. Pensionsmyndigheten gör en individuell beräkning utifrån din ekonomi.
Hur mycket bostadstillägg kan man få?
Under 2026 är det högsta bostadstillägget:
| Situation | Högsta belopp per månad |
|---|---|
| Ensamstående | 7 290 kronor |
| Gift eller sambo | 3 645 kronor per person |
Om båda i ett par har rätt till bostadstillägg kan de tillsammans få upp till 7 290 kronor per månad.
Beloppen är skattefria. Det betyder att hela bostadstillägget betalas ut utan något skatteavdrag.
Det är däremot långt ifrån alla som får maximibeloppet. Hur mycket du faktiskt kan få bestäms av framför allt bostadskostnaden, dina inkomster och dina tillgångar.
Så påverkar hyran ditt bostadstillägg
En högre hyra kan ge ett större bostadstillägg, men bara upp till en viss gräns.
För ensamstående räknas bostadskostnaden enligt följande modell under 2026:
| Del av bostadskostnaden | Andel som räknas |
|---|---|
| Upp till 3 000 kronor | 100 procent |
| Mellan 3 000 och 5 000 kronor | 90 procent |
| Mellan 5 000 och 7 000 kronor | 70 procent |
| Mellan 7 000 och 7 500 kronor | 50 procent |
Därutöver tillkommer ett fast belopp på 840 kronor per månad för ensamstående.
Det innebär att en ensamstående pensionär med 7 500 kronor i godkänd bostadskostnad kan få som mest 7 290 kronor i bostadstillägg, förutsatt att inkomsten inte minskar ersättningen.
Exempel: Du betalar 6 000 kronor i hyra
För en ensamstående pensionär med 6 000 kronor i godkänd månadshyra blir beräkningen:
- Första 3 000 kronorna räknas fullt ut: 3 000 kronor.
- Nästa 2 000 kronor räknas till 90 procent: 1 800 kronor.
- Sista 1 000 kronorna räknas till 70 procent: 700 kronor.
- Fast tillägg: 840 kronor.
Det ger sammanlagt 6 340 kronor per månad före inkomstprövningen.
Om pensionären har tillräckligt låga inkomster och begränsad förmögenhet kan hela detta belopp betalas ut. Annars minskas bostadstillägget.
För gifta och sambor gäller en annan beräkning där hushållets bostadskostnad normalt delas mellan personerna.
Hur mycket pension får man ha för att få bostadstillägg?
Det finns ingen absolut gräns för hur hög pension du får ha. Däremot minskar bostadstillägget när den inkomst som Pensionsmyndigheten räknar fram blir tillräckligt hög.
Alla pensionsinkomster behandlas inte likadant.
Under 2026 räknas bland annat:
- Inkomstpension, premiepension och tjänstepension normalt till 93 procent.
- Garantipension till 100 procent.
- Kapitalinkomster och vissa andra inkomster enligt särskilda regler.
Från den beräknade årsinkomsten görs sedan ett fribeloppsavdrag.
För 2026 är fribeloppet 143 856 kronor per år för ensamstående och 130 240 kronor per person för gifta och sambor.
Om inkomsten efter beräkningen överstiger fribeloppet påverkar det bostadstillägget. Av den överskjutande inkomsten används 62 procent för att minska ersättningen.
Det betyder inte att en pension över 143 856 kronor om året automatiskt leder till avslag. Eftersom olika inkomster räknas på olika sätt kan resultatet bli ett annat än man först tror.
Räkneexempel: Samma hyra men olika pension
Vi jämför tre ensamstående pensionärer som alla har en godkänd hyra på 6 000 kronor i månaden.
Exemplen förutsätter att pensionen enbart består av pensionsinkomster som tas upp till 93 procent, att personerna uppfyller grundvillkoren och att de inte har andra inkomster.
| Pension och förmögenhet | Bostadstillägg per månad |
|---|---|
| 12 000 kr i pension, ingen räkningsbar förmögenhet | 6 340 kr |
| 16 000 kr i pension, ingen räkningsbar förmögenhet | Cirka 4 547 kr |
| 12 000 kr i pension, 300 000 kr i räkningsbar nettoförmögenhet | Cirka 5 303 kr |
I det första exemplet är den beräknade årsinkomsten så låg att bostadstillägget inte minskas.
I det andra exemplet ger den högre pensionen ett inkomstavdrag på ungefär 1 793 kronor per månad.
Det tredje exemplet visar att även sparade pengar kan minska bostadstillägget, trots att pensionsinkomsten är densamma som i det första exemplet.
Det här är förenklade räkneexempel enligt 2026 års regler, inte individuella beslut. Den som exempelvis har garantipension, kapitalinkomster eller andra särskilda ekonomiska förhållanden kan få ett annat resultat.
Hur mycket pengar får man ha på banken?
En vanlig missuppfattning är att den som har mer än 100 000 kronor sparade inte kan få bostadstillägg.
Så fungerar inte reglerna.
För ensamstående börjar förmögenheten påverka beräkningen när den räkningsbara nettoförmögenheten överstiger 100 000 kronor. För gifta och sambor är motsvarande gräns 200 000 kronor tillsammans.
Det innebär att du fortfarande kan få bostadstillägg även om du har ett betydande sparande.
Så påverkar sparandet ersättningen
Pensionsmyndigheten räknar 15 procent av förmögenheten över gränsen som en extra årsinkomst.
Anta att en ensamstående pensionär har 300 000 kronor i räkningsbar nettoförmögenhet.
Då blir beräkningen:
300 000 − 100 000 = 200 000 kronor.
15 procent av 200 000 kronor är 30 000 kronor.
Dessa 30 000 kronor läggs till det årliga inkomstunderlaget när bostadstillägget beräknas.
Det innebär inte att pensionären förlorar 30 000 kronor i bostadstillägg. Förmögenhetstillägget går i stället in i samma inkomstprövning som övriga inkomster.
Vilka tillgångar räknas med?
Förmögenheten kan bland annat omfatta:
- Pengar på bankkonton.
- Aktier och fonder.
- Sparande på investeringssparkonto (ISK).
- Kapitalförsäkringar.
- Fritidshus och vissa andra fastigheter.
För bankmedel finns särskilda regler där belopp upp till 25 000 kronor inte tas med i förmögenhetsberäkningen.
Även vissa skulder kan påverka nettoförmögenheten.
Det är normalt tillgångarna och skulderna den 31 december föregående år som ligger till grund för beräkningen.
Kan man få bostadstillägg om man äger sitt hus?
Ja. Bostadstillägg är inte begränsat till personer som bor i hyresrätt.
Även den som bor i bostadsrätt eller villa kan få bostadstillägg.
För en bostadsrätt kan bland annat månadsavgiften och 70 procent av godkänd låneränta ingå i bostadskostnaden.
För en villa kan beräkningen i stället omfatta exempelvis 70 procent av godkänd låneränta, fastighetsavgift och schablonbelopp för driftkostnader.
Den permanentbostad som pensionären bodde i vid föregående årsskifte räknas normalt inte som förmögenhet.
Det betyder att en pensionär kan äga en högt värderad bostad och ändå få bostadstillägg.
Situationen kan däremot förändras om bostaden säljs och pengarna från försäljningen blir ett sparande som räknas med i förmögenheten.
För den som funderar på att byta bostad kan det därför vara klokt att också läsa om att sälja huset inför pensionen.
Så räknar du ut om du kan få bostadstillägg
Det enklaste sättet att få en uppskattning är att använda Pensionsmyndighetens beräkning av bostadstillägg.
Tjänsten är kostnadsfri och kräver ingen inloggning.
Du behöver bland annat uppgifter om din bostadskostnad, dina pensionsinkomster och ditt sparande. Om du är gift eller sambo behövs även uppgifter om din partners ekonomi.
Beräkningen ger en preliminär bedömning. Det slutliga beloppet bestäms först när Pensionsmyndigheten har prövat ansökan.
Hur ansöker man om bostadstillägg?
Du kan ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten via e-tjänsten eller med en blankett.
Bostadstillägg kan beviljas för upp till tre månader före ansökningsmånaden. Därför kan det vara värt att ansöka även om du har haft rätt till stödet under en tid utan att känna till det.
När du ansöker prövas också om du har rätt till äldreförsörjningsstöd, som är ett annat ekonomiskt stöd för äldre med mycket begränsade inkomster.
Det finns även andra bidrag och stöd som kan vara värda att undersöka.
Glöm inte att anmäla förändringar
Om du redan har bostadstillägg kan beloppet behöva räknas om när din ekonomi eller boendesituation förändras.
Det kan exempelvis gälla om du flyttar, får en ny bostadskostnad, börjar bo tillsammans med någon eller får förändrade inkomster och tillgångar.
Vissa pensionsuppgifter får Pensionsmyndigheten automatiskt, men andra förändringar behöver du själv anmäla.
Om bostadstillägget har betalats ut med för högt belopp kan du bli skyldig att betala tillbaka pengar.
Det viktigaste är därför att inte själv avgöra att pensionen är för hög eller sparandet för stort. Gör den preliminära beräkningen även om du är osäker på om du har rätt till bostadstillägg. Resultatet kan vara bättre än du tror.