Iliana Iotova har vunnit presidentvalet i Bulgarien med 57,58 procent av rösterna, enligt den nästan färdiga rösträkning som presenterades måndagen den 2 november 2026. Segern är historisk eftersom hon blir landets första kvinna som väljs till president genom ett direkt folkval. Resultatet innebär också att premiärminister Rumen Radev får en nära politisk allierad på presidentposten.
När Bulgariens centrala valkommission hade behandlat 99,95 procent av valdistriktens protokoll hade Iotova fått 57,58 procent av rösterna. Motståndaren Andrey Gyurov stannade på 39,47 procent.
Segermarginalen blev därmed drygt 18 procentenheter, betydligt större än de första vallokalsundersökningarna på söndagskvällen antydde.
Resultatet är ännu inte formellt slutligt, men den återstående rösträkningen är så liten att den inte bedöms kunna förändra utgången.
Resultatet i Bulgariens presidentval 2026
Den andra valomgången hölls söndagen den 1 november. Iotova och Gyurov var de två kandidater som gått vidare efter den första omgången den 25 oktober.
Enligt Bulgariens centrala valkommission såg det nästan färdigräknade resultatet ut så här:
| Kandidat | Resultat |
|---|---|
| Iliana Iotova | 57,58 procent, cirka 1 093 600 röster |
| Andrey Gyurov | 39,47 procent, cirka 749 500 röster |
| Stödjer ingen kandidat | 2,95 procent |
Skillnaden mellan huvudkandidaterna motsvarar omkring 344 000 röster.
Iotova vann dessutom i 28 av Bulgariens 31 valkretsar. Gyurov fick flest röster i två valkretsar i huvudstaden Sofia och i Kardzjali.
Bland bulgarer som röstade från utlandet blev resultatet däremot det motsatta. Där fick Gyurov drygt 56 procent av rösterna, medan Iotova fick knappt 42 procent när nästan samtliga utlandsröster hade räknats.
Det visar på en tydlig geografisk skillnad mellan väljarnas stöd inom Bulgarien och bland bulgarer bosatta utomlands.
Därför blev Iotovas seger större än väntat
När vallokalerna stängde på söndagskvällen pekade de första vallokalsundersökningarna mot en betydligt jämnare uppgörelse.
Iotova uppskattades då få omkring 51 procent av rösterna, medan Gyurov låg på mellan 43 och 45 procent.
Under kvällen förändrades bilden. Senare parallella rösträkningar från opinionsinstituten visade ett stöd på omkring 57–58 procent för Iotova, betydligt närmare det resultat som valkommissionen presenterade på måndagsmorgonen.
Skillnaden blir ännu tydligare vid en jämförelse med den första valomgången.
Då fick Iotova 34,76 procent av rösterna och Gyurov 31,95 procent. Avståndet mellan dem var alltså mindre än tre procentenheter.
I den avgörande omgången ökade Iotova från knappt 529 000 till drygt 1,09 miljoner röster. Gyurov ökade samtidigt från omkring 486 000 till nästan 750 000.
Båda kandidaterna lyckades därmed samla betydligt fler röster, men Iotova gjorde den klart största ökningen.
En tänkbar förklaring är hur väljare som tidigare stött andra kandidater fördelade sig i den andra omgången. Det går däremot inte att slå fast exakt hur dessa väljare röstade utan mer detaljerade väljarundersökningar.
Lågt valdeltagande trots ökningen
Valdeltagandet ökade också mellan omgångarna.
I den första omgången röstade drygt 1,52 miljoner väljare, motsvarande omkring 23 procent av väljarkåren. I den andra omgången redovisades knappt 1,9 miljoner röster när sammanräkningen nästan var avslutad.
Det motsvarar ungefär 29 procent av de röstberättigade.
Iotova vann alltså en tydlig majoritet bland dem som deltog, men valdeltagandet innebär samtidigt att långt ifrån alla bulgariska väljare tog ställning i presidentvalet.
Iliana Iotova blir Bulgariens första folkvalda kvinnliga president
Iotovas seger innebär en historisk milstolpe för Bulgarien.
Hon blir landets första kvinna som vinner ett direkt presidentval, men hon är inte den första kvinnan som innehaft presidentämbetet.
Iotova tillträdde redan som president den 23 januari 2026, sedan den dåvarande presidenten Rumen Radev avgått för att återvända till partipolitiken.
Hon hade dessförinnan varit Bulgariens vicepresident sedan 2017, under Radevs båda mandatperioder.
Valresultatet ger henne nu ett eget mandat från väljarna i stället för den presidentpost hon övertog efter sin företrädares avgång.
Iotova har även en lång politisk bakgrund och har tidigare representerat Bulgarien i Europaparlamentet.
Rumen Radev får en nära allierad på presidentposten
En av valets viktigaste politiska konsekvenser handlar om relationen mellan den nya folkvalda presidenten och premiärminister Rumen Radev.
De båda har arbetat tillsammans under många år.
Efter sin avgång som president i januari bildade Radev den politiska koalitionen Progressiva Bulgarien. Koalitionen vann parlamentsvalet den 19 april 2026, och Radev tillträdde som premiärminister den 8 maj.
Hans politiska rörelse har 131 av parlamentets 240 mandat och därmed egen majoritet.
Iotovas seger innebär att presidentämbetet fortsatt kommer att innehas av en person som står Radev nära politiskt.
Under valnatten tackade Iotova också Radev och hans parti för stödet i kampanjen.
Radev beskrev resultatet som ett uttryck för väljarnas önskan om stabilitet och kontinuitet.
Gyurov hade däremot betonat behovet av en president som kunde utgöra en självständig motvikt till regeringens makt.
Hur mycket makt har Bulgariens president?
Bulgarien är en parlamentarisk republik. Det innebär att regeringen och parlamentet har huvudansvaret för den löpande politiken.
Presidenten har framför allt representativa och konstitutionella uppgifter, men också befogenheter som kan få politisk betydelse.
Presidenten kan bland annat återförvisa lagar till parlamentet, delta i arbetet med nationell säkerhet och företräda staten i viktiga utrikespolitiska sammanhang.
Ämbetet ger däremot inte presidenten möjlighet att på egen hand förändra landets medlemskap i EU eller Nato.
Iotovas seger betyder därför inte att Bulgarien får en ny regeringspolitik. Den innebär snarare att presidentämbetet och den redan sittande regeringen får en ännu tydligare politisk koppling.
Vad betyder segern för Bulgariens relation till Ryssland?
Utrikespolitiken var en viktig skiljelinje mellan kandidaterna.
Iotova har förespråkat fortsatt bulgariskt medlemskap i EU och Nato, men samtidigt betonat vikten av diplomati och dialog med Ryssland.
Hon har argumenterat för en förhandlingslösning på kriget i Ukraina och intagit en restriktiv hållning till ytterligare militärt stöd.
Hon har också lyft behovet av säkerhetssamtal mellan länderna runt Svarta havet.
Gyurov representerade en tydligare västorienterad linje.
Under sin period som tillförordnad premiärminister undertecknade han ett säkerhetssamarbetsavtal med Ukraina. Han har också betonat vikten av nära samarbete med EU och Nato i säkerhetspolitiska frågor.
Skillnaderna blev särskilt tydliga mot bakgrund av den växande osäkerheten i Svartahavsregionen, där attacker mot handelsfartyg har aktualiserat frågor om sjöfart och regional säkerhet.
Båda kandidaterna fördömde dessa attacker, men de har lagt olika tonvikt vid hur Bulgarien bör hantera relationerna till Ryssland och sina västliga allierade.
Kan Bulgarien ändra sin hållning inom EU och Nato?
Iotovas valseger kan göra det lättare för presidenten och premiärministern att uttrycka en gemensam hållning i utrikespolitiska frågor.
Det gäller särskilt synen på förhandlingar om Ukraina, relationen till Ryssland och Bulgariens roll i den regionala säkerhetspolitiken.
Samtidigt finns tydliga institutionella begränsningar.
Landets regering ansvarar för den praktiska utrikespolitiken, och Bulgarien är fortsatt bundet av sina internationella åtaganden.
En presidentseger innebär inte automatiskt att landet förändrar sin sanktionspolitik, lämnar militära samarbeten eller bryter med EU:s gemensamma beslut.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gratulerade också Iotova efter valet och betonade fortsatt samarbete inom bland annat säkerhet, försvar och energi.
Den avgörande frågan framöver blir därför inte om Bulgarien omedelbart byter internationell kurs, utan hur Radevs regering och Iotova tillsammans kommer att agera när konkreta frågor om Ukraina, Ryssland och europeisk säkerhet ska avgöras.
Gyurov accepterar resultatet – oppositionen fortsätter
Efter valnatten accepterade Andrey Gyurov resultatet.
Han konstaterade samtidigt att skillnaden mellan de första vallokalsundersökningarna och den senare rösträkningen var överraskande.
Gyurov framhöll att oppositionen även fortsättningsvis har en viktig uppgift i att granska regeringen och den politiska makten.
För Iotova innebär segern att hon kan fortsätta på presidentposten med ett direkt mandat från väljarna.
Hon har efter valet lyft fram nationell sammanhållning, dialog och Bulgariens rätt att föra en egen utrikespolitik inom ett starkt Europa.
Den politiska betydelsen av resultatet ska också ses mot bakgrund av den tidigare valrörelsen. I vår genomgång av presidentvalet i Bulgarien den 1 november beskrivs kandidaternas olika politiska utgångspunkter och de frågor som präglade kampanjen.
Den bulgariska valkommissionen ska nu slutföra den formella sammanräkningen och fastställa det definitiva valresultatet. Fram till dess är de redovisade röstandelarna från 99,95 procent av protokollen preliminära.