Bulgarien väljer president på söndagen den 1 november. Valet står mellan den sittande presidenten Ilijana Jotova och utmanaren Andrej Gjurov. Deras olika syn på Ryssland och kriget i Ukraina har blivit en central fråga inför avgörandet.

Jotova och Gjurov gick vidare från den första valomgången den 25 oktober, där ingen kandidat fick tillräckligt stöd för att vinna direkt.

Jotova fick 34,76 procent av rösterna mot Gjurovs 31,95 procent. Skillnaden var knappt 43 000 röster.

Valdeltagandet var samtidigt rekordlågt. Endast omkring 23 procent av de röstberättigade deltog, vilket gör frågan om vilka väljare som röstar i den andra omgången särskilt viktig.

Jotova vill förbättra relationerna med Ryssland

Den 61-åriga Ilijana Jotova är Bulgariens sittande president. Hon tog över ämbetet i januari 2026 när den tidigare presidenten Rumen Radev avgick för att gå in i partipolitiken.

Jotova kandiderar som oberoende men har stöd från regeringspartiet Progressiva Bulgarien och Socialistpartiet.

Hon vill att Bulgarien ska fortsätta vara förankrat i EU och Nato, men förespråkar samtidigt förbättrade relationer med Ryssland.

Jotova har kritiserat ytterligare vapenleveranser till Ukraina och argumenterat för att kriget måste få en förhandlingslösning.

Ett av hennes förslag är att samla länderna runt Svarta havet, däribland Ryssland och Ukraina, för att försöka nå en överenskommelse om att stoppa fientligheterna till havs.

Gjurov vill stärka samarbetet med Nato

Utmanaren Andrej Gjurov, 50, har en bakgrund som ekonom och vice centralbankschef. Han ledde också en tillförordnad regering tidigare under 2026.

Gjurov stöds av den västorienterade reformoppositionen och vill se ett närmare samarbete med EU och Nato.

Han förespråkar fortsatt stöd till Ukraina och har kritiserat den bulgariska regeringens försiktiga hållning gentemot Moskva.

Skillnaderna mellan kandidaterna blev särskilt tydliga under våren.

I mars undertecknade Gjurov, då tillförordnad premiärminister, ett tioårigt säkerhetssamarbetsavtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Jotova kritiserade avtalet och ifrågasatte bland annat att en tillfällig regering skulle ingå ett så långsiktigt samarbete.

Avtalet blev därefter en politisk stridsfråga, men i juli röstade Bulgariens parlament nej till ett förslag om att säga upp det.

Det rör sig om ett politiskt samarbetsdokument, inte ett avtal som i sig förpliktar Bulgarien att genomföra specifika vapenleveranser.

Hur mycket makt har Bulgariens president?

Bulgarien är en parlamentarisk republik. Det innebär att regeringen, med stöd av parlamentet, ansvarar för huvuddelen av landets politik.

Presidenten har ändå flera betydelsefulla befogenheter.

Presidenten representerar Bulgarien internationellt, är högste befälhavare och har en central roll i frågor som rör nationell säkerhet. Ämbetet har också betydelse vid regeringsbildningar och kan återförvisa lagar till parlamentet.

Däremot kan presidenten inte ensam besluta att Bulgarien ska lämna Nato, avsluta stödet till Ukraina eller upphäva EU:s sanktioner mot Ryssland.

Valresultatet kan därför framför allt påverka landets diplomatiska inriktning, säkerhetspolitiska diskussioner och förhållandet mellan presidenten och regeringen.

En seger för Jotova skulle innebära att presidentposten stannar hos en politisk allierad till premiärminister Radevs regering.

Gjurov har i stället framhållit behovet av en president som kan fungera som en motvikt till regeringsmakten.

När kommer resultatet från presidentvalet?

Vallokalerna i Bulgarien stänger klockan 20.00 lokal tid på söndagen, vilket motsvarar klockan 19.00 svensk tid.

De första vallokalsundersökningarna väntas direkt efter att röstningen har avslutats.

Officiella resultat väntas under måndagen den 2 november.

I den andra valomgången vinner den kandidat som får flest giltiga röster. Till skillnad från den första omgången finns inget krav på ett visst valdeltagande.

De officiella siffrorna publiceras av Bulgariens centrala valkommission, som också fastställde resultatet från den första valomgången.