Mer än var tionde svensk har så höga boendekostnader att de passerar EU:s gräns för ekonomisk belastning. Under 2025 gällde det 10,8 procent av befolkningen, jämfört med 7,7 procent i EU som helhet. Samtidigt visar svensk statistik att ensamstående och hushåll med låga inkomster är särskilt utsatta.

De nya siffrorna från Eurostat visar att Sverige ligger tydligt över EU-genomsnittet när det gäller höga boendekostnader. Andelen svenskar som passerar 40-procentsgränsen har dessutom ökat något, från 10,6 procent 2024 till 10,8 procent 2025.

Utvecklingen i EU som helhet har gått åt motsatt håll. Där minskade andelen från 8,2 till 7,7 procent under samma period.

Statistiken gäller personer som bor i hushåll med höga boendekostnader, inte andelen hushåll. Ett hushåll med fyra personer räknas alltså som fyra personer i undersökningen.

Vad räknas som höga boendekostnader?

EU använder ett mått där boendekostnaderna betraktas som särskilt betungande när de överstiger 40 procent av hushållets disponibla inkomst.

Den disponibla inkomsten är de pengar hushållet har kvar efter skatt och andra obligatoriska avdrag, inklusive relevanta transfereringar.

Men boendekostnaderna omfattar betydligt mer än hyran eller räntan på bolånet.

I Eurostats beräkningar ingår bland annat:

• Hyra och bolåneräntor, med hänsyn till tillämpliga skattereduktioner.
• El, vatten och uppvärmning.
• Bostadsrelaterade försäkringar och skatter.
• Obligatoriska avgifter för exempelvis sophämtning.
• Löpande underhåll och reparationer.

Amorteringar på bolån ingår däremot inte. Inte heller möbler, hushållsapparater eller större investeringar i bostaden.

Det innebär att en bostadsägare kan ha betydligt högre faktiska månadsutbetalningar än vad som syns i EU:s beräkning.

Så mycket är 40 procent av inkomsten

Vad innebär då gränsen i vanliga svenska hushåll?

Här är några exempel på hur stora boendekostnader som motsvarar 40 procent av hushållets disponibla månadsinkomst.

Exemplen är förenklade och utgår från hushåll utan bostadsbidrag.

Ett hushåll som har 30 000 kronor att leva på efter skatt och betalar 12 000 kronor för boendet ligger precis på 40 procent.

Om kostnaderna i stället är 12 300 kronor blir andelen 41 procent. Då passerar hushållet EU:s gräns.

Men gränsen betyder inte att alla hushåll över den har lika svårt att få pengarna att räcka. Ett hushåll med 50 000 kronor efter skatt och höga boendekostnader kan ha större ekonomiska marginaler än ett hushåll med 20 000 kronor i månaden.

Ensamstående och låginkomsttagare särskilt utsatta

Skillnaderna mellan olika hushåll är stora.

Enligt Euronews genomgång av Eurostats siffror hade 46,8 procent av personerna i Sverige som riskerar fattigdom alltför höga boendekostnader. Motsvarande andel i EU var 29,1 procent.

Fattigdomsrisk innebär här att inkomsten ligger under 60 procent av landets medianinkomst, justerat för hushållets storlek.

Även svensk statistik visar att boendet tar en mycket stor del av inkomsten för vissa grupper.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, gick i median 27 procent av den disponibla inkomsten till boendeutgifter bland hushåll i hyresrätt under 2024.

Motsvarande andel var 21 procent i bostadsrätt och 18 procent i ägda småhus.

Särskilt höga boendeutgifter hade ensamstående kvinnor över 64 år som bodde i hyresrätt. Där var medianandelen 37 procent av inkomsten.

Även ensamstående med barn lägger generellt en större del av inkomsten på boendet än många sammanboende hushåll.

Därför kan din boendekostnad vara högre än statistiken visar

Det finns en viktig skillnad mellan EU:s statistik och SCB:s svenska boendeutgiftsundersökning.

SCB räknar med amorteringar i hushållens boendeutgifter. Eurostat gör inte det.

Siffrorna kan därför inte jämföras rakt av.

För den som har ett bolån kan amorteringen utgöra flera tusen kronor varje månad. Pengarna lämnar hushållets konto även om amorteringen samtidigt minskar skulden.

Det gör att ett hushåll kan ligga under EU:s 40-procentsgräns men ändå uppleva att boendet tar en mycket stor del av månadsbudgeten.

Även bostadens driftkostnader spelar stor roll. El, uppvärmning och vatten kan variera kraftigt beroende på bostadstyp och var i landet man bor. En tidigare sammanställning av boendekostnader i svenska kommuner visar hur stora de geografiska skillnaderna kan vara.

Sverige över EU-genomsnittet

Att 10,8 procent av befolkningen passerade gränsen 2025 innebär inte att lika många svenskar saknade pengar till nödvändiga utgifter. Statistiken mäter hur stor del av inkomsten som går till boendet, inte hushållens samlade ekonomiska problem.

Men den visar att höga boendekostnader i förhållande till inkomsten är vanligare i Sverige än i EU som helhet.

Det gäller särskilt för hushåll med små marginaler, där även relativt begränsade kostnadsökningar kan få stor betydelse.

Samtidigt måste statistikens ålder beaktas. De nya uppgifterna gäller 2025 och beskriver inte hur boendekostnaderna ser ut i oktober 2026.

Den som vill undersöka statistiken närmare kan se Eurostats officiella uppgifter om höga boendekostnader, där utvecklingen kan följas mellan länder och över tid.