Ett lag på åttonde plats i Danmark skulle kunna vinna SM-guld i handboll. Det menar Oscar Carlén, som efter sina framgångar med Ystads IF numera tränar danska Skjern. I en ny intervju pekar han på stora skillnader mellan länderna, både ekonomiskt och sportsligt. Klubbarnas omsättning, TV-avtalen och resultaten i Europa ger flera exempel på varför den danska handbollen har ett försprång.
Oscar Carlén: Danskt mittenlag skulle vinna i Sverige
Oscar Carlén har sett svensk klubbhandboll från toppen. Som tränare för Ystads IF vann han två SM-guld och två svenska cuptitlar innan han sommaren 2026 lämnade Sverige för danska Skjern.
Nu riktar han uppmärksamheten mot skillnaderna mellan ligorna.
I en intervju med Aftonbladets handbollspodd, publicerad fredagen den 30 oktober, gör Carlén en uppmärksammad jämförelse. Enligt hans bedömning skulle det åttondeplacerade laget i den danska högstaligan kunna vinna den svenska Handbollsligan.
Det är ett långtgående påstående, inte minst eftersom det handlar om ett lag från mitten av den danska tabellen snarare än någon av landets storklubbar.
Carlén pekar bland annat på klubbarnas ekonomiska förutsättningar, TV-avtalen och skillnader i hur handbollen spelas. Hans perspektiv har förändrats sedan flytten. I Ystad tränade han ett av Sveriges starkaste lag. I Skjern arbetar han i en liga där konkurrensen och de kommersiella förutsättningarna ser annorlunda ut.
Så stora är de ekonomiska skillnaderna mellan klubbarna
En viktig förklaring till dansk handbolls starka ställning finns utanför planen.
Flera danska klubbar har en omfattande kommersiell verksamhet med starka sponsornätverk, publikintäkter och möjligheter att investera i spelartrupper och organisationer.
Skjern är ett exempel. Klubben omsatte ungefär 25,3 miljoner danska kronor under verksamhetsåret 2024/25 och hade personalkostnader på omkring 15,9 miljoner danska kronor.
Det kan jämföras med offentligt redovisade omsättningssiffror från svenska klubbar.
| Klubb | Omsättning 2024/25 |
|---|---|
| Skjern Håndbold | 25,3 miljoner DKK |
| Ystads IF | 26,4 miljoner SEK |
| IFK Kristianstad | 25,8 miljoner SEK |
| HK Malmö | 11,1 miljoner SEK |
| Hammarby IF HF | 5,3 miljoner SEK |
Beloppen är angivna i respektive lands valuta. Dessutom finns skillnader i hur klubbarnas verksamheter och räkenskaper är organiserade. Tabellen ska därför inte läsas som en exakt jämförelse av pengar till spelarlöner.
Den visar ändå att Skjern har betydande ekonomiska resurser, trots att klubben inte tillhör den absoluta danska toppen.
Avståndet blir ännu tydligare när man tittar på de största klubbarna. Aalborg Håndbold redovisade personalkostnader på omkring 43 miljoner danska kronor under verksamhetsåret 2025/26. Beloppet omfattar inte enbart spelarlöner, men illustrerar storleken på klubbens organisation.
Det handlar samtidigt inte enbart om hur mycket pengar klubbarna omsätter. Hur resurserna används är minst lika viktigt.
Hurbra har tidigare granskat sambandet mellan pengar och sportsliga resultat i svenska elitserier, där Handbollsligan ingår. Stora ekonomiska resurser ger bättre förutsättningar, men garanterar inte framgång.
TV-avtalen ger Danmark en annan långsiktighet
En annan skillnad gäller hur ligorna säljs och distribueras till publiken.
DanskHåndbold och TV 2 har ett femårigt avtal som sträcker sig från juli 2025 till juni 2030. Det omfattar bland annat landslagshandboll, klubbligor och cuper. Det danska förbundet har beskrivit avtalet som ekonomiskt förbättrat.
Den svenska Handbollsligan har i stället ett nytt sändningsupplägg för säsongerna 2026/27 och 2027/28. Där ingår Sportway samt livesportplattformar knutna till Expressen och lokala medier.
Det går inte att fastställa den ekonomiska skillnaden mellan avtalen utifrån offentligt verifierade rättighetsbelopp. Men skillnaden i avtalens längd är tydlig.
För klubbarna kan långsiktiga avtal skapa större förutsägbarhet. Det blir lättare att planera investeringar, förhandla med sponsorer och bygga verksamhet över flera säsonger.
Starka TV-avtal kan också göra en liga mer attraktiv för spelare och samarbetspartner. Samtidigt är det klubbarnas faktiska intäkter från rättigheterna, inte bara avtalens längd, som avgör hur mycket pengar som når verksamheten.
Danska klubbar har också övertaget i Champions League
Det ekonomiska försprånget är en del av förklaringen. Men hur stor är egentligen den sportsliga skillnaden?
Under Champions League-säsongen 2026/27 representeras Danmark av tre herrlag: Aalborg, GOG och SAH Aarhus. Sverige har IFK Kristianstad i turneringen.
Två möten mellan GOG och Kristianstad under oktober ger en aktuell jämförelse.
Den 7 oktober vann GOG med 37–32 på bortaplan. Åtta dagar senare blev segersiffrorna 39–30 när lagen möttes i Danmark.
Det innebär att GOG vann båda matcherna, sammanlagt med 14 måls marginal.
Resultaten visar att den danska klubben var starkare i de här mötena. Däremot går det inte att dra slutsatsen att vilket danskt mittenlag som helst skulle vinna SM-guld.
Ett svenskt slutspel kräver jämn prestation under en längre period och mot flera olika motståndare.
Den svenska Handbollsligan 2026/27 har dessutom flera klubbar med omfattande erfarenhet av internationellt spel. Kristianstad och Ystad är två exempel på föreningar som under lång tid byggt starka handbollsverksamheter.
Carléns uttalande ska därför förstås som hans värdering av ligornas samlade nivå, snarare än som ett resultat som kan bevisas genom några enskilda matcher.
Spelsystemen är ytterligare en skillnad
Carlén tar också upp det taktiska spelet.
En del av diskussionen gäller användningen av sju anfallsspelare mot sex försvarare, det så kallade 7-mot-6-spelet.
Då lämnar målvakten planen för att ge plats åt en extra utespelare. Det kan ge fler passningsalternativ och skapa numerära överlägen, men samtidigt lämnas målet obevakat.
Systemet ställer höga krav på spelarnas beslutsfattande, byten och förmåga att undvika tekniska misstag.
Skillnader i spelsystem säger dock inte ensamma vilken liga som håller högst kvalitet. Det avgörande är hur väl klubbarna behärskar sitt spel och kan anpassa sig till motståndet.
Från två SM-guld med Ystad till en ny utmaning i Skjern
Oscar Carlén har en stark ställning inom svensk handboll efter sina tränarframgångar i Ystad.
Han ledde klubben till SM-guld 2022 och 2025 samt vann två svenska cuptitlar. Under hans tid etablerade sig Ystad som en av landets främsta klubbar.
I januari 2026 presenterades han som ny tränare för Skjern med ett treårskontrakt som började gälla sommaren samma år.
Den danska klubben har ambitionen att etablera sig bland landets fyra bästa lag och återvända till europeiskt cupspel.
Inledningen på Carléns första säsong har varit blandad.
Inför fredagens matcher den 30 oktober ligger Skjern sexa i den danska ligan efter sju segrar och fyra förluster på elva matcher. Laget har 14 poäng.
Åttondeplacerade Bjerringbro-Silkeborg har 13 poäng efter lika många matcher.
Det ger en intressant bakgrund till Carléns jämförelse. Hans eget Skjern ligger bara en poäng före den åttondeplats som han använder som måttstock i diskussionen om den svenska ligans nivå.
Han arbetar alltså inte med ett överlägset danskt topplag, utan med en klubb som försöker ta nästa steg i en hård konkurrens.
Vad krävs för att svenska klubbar ska närma sig Danmark?
Om svensk klubbhandboll ska minska avståndet handlar det om mer än enskilda spelarvärvningar.
Större och stabilare kommersiella intäkter skulle kunna ge klubbarna bättre möjligheter att behålla etablerade spelare, bygga bredare trupper och investera i tränarorganisationer.
Samtidigt har Sverige en stark tradition av spelarutveckling. Svenska klubbar har under lång tid utbildat spelare som därefter gått vidare till internationella ligor.
Utmaningen är att kombinera den utvecklingen med förutsättningar att behålla fler spelare längre.
Ett starkare publikarbete, långsiktiga sponsoravtal och konkurrenskraftiga kommersiella upplägg är tänkbara delar av utvecklingen. Det kräver dock resurser och beslut som skiljer sig mellan klubbarna.
Carléns jämförelse sätter därmed fingret på två skilda frågor: hur bra de svenska topplagen är i dag och hur starka ekonomiska förutsättningar den svenska klubbhandbollen har för att konkurrera internationellt över tid.
Under sin första höst i Danmark får han själv försöka visa hur långt han kan ta Skjern. Klubbens närmaste mål är att klättra från sjätteplatsen och utmana de fyra främsta lagen i den danska ligan.