Svenska hushåll har blivit betydligt mer pessimistiska om ekonomin. Konjunkturinstitutets oktoberbarometer visar ett kraftigt fall i framtidstron, samtidigt som industrin blir allt mer optimistisk. Trots hushållens oro fortsätter stämningsläget i svensk ekonomi som helhet att stärkas.

Hushållens konfidensindikator faller med åtta enheter till 94,3 i oktober, enligt Konjunkturinstitutets nya barometer.

Därmed är hela förbättringen under de tre föregående månaderna utraderad. Hushållens stämningsläge är tillbaka på samma nivå som i juni och ligger återigen under det historiska genomsnittet på 100.

Utvecklingen innebär en tydlig omsvängning efter hushållens kraftiga optimismuppgång i september.

För företagen ser bilden däremot annorlunda ut. Tillverkningsindustrins indikator stiger med fem enheter till 111,5, den högsta nivån sedan augusti 2022.

Hushållen oroar sig för ekonomin och framtida priser

Det är framför allt förväntningarna på de kommande tolv månaderna som har försämrats.

Hushållens bedömning av den egna ekonomins utveckling faller kraftigt. Samtidigt har synen på Sveriges ekonomiska framtid blivit betydligt mörkare.

Nettotalet för den egna ekonomin sjunker från plus 11 i september till minus 1 i oktober. För Sveriges ekonomi är nedgången ännu tydligare, från minus 6 till minus 29.

Även inflationsförväntningarna har stigit. Hushållen tror nu i genomsnitt att priserna kommer att öka med 7,7 procent under det kommande året, jämfört med 6,3 procent i september.

Det är betydligt högre än den faktiskt uppmätta inflationen. Enligt SCB låg KPIF-inflationen på 1,5 procent i september.

Hushållens förväntningar säger alltså mer om deras oro inför framtiden än om hur snabbt priserna faktiskt stiger.

Också synen på bolåneräntorna har blivit något mer pessimistisk. Hushållen räknar med en genomsnittlig rörlig bolåneränta på 4,2 procent om ett, två och fem år, jämfört med omkring 4,0 procent i föregående undersökning.

Samtidigt är planerna på större inköp fortsatt försiktiga. Hushållen planerar i högre utsträckning än normalt att dra ned på kapitalvaruinköp, medan planerna på bostadsköp och renoveringar också är svagare än vanligt.

Undersökningen visar däremot inte exakt vad som orsakat det kraftiga omslaget i framtidstron.

Industrin ser starkare orderingång och vill producera mer

Industrins optimism har en mer konkret koppling till företagens aktuella verksamhet.

Tillverkningsföretagen rapporterar att orderingången från både den svenska marknaden och exportmarknaden har utvecklats starkare än normalt.

De är också mer positiva till sina orderstockar och upplever i mindre utsträckning än vanligt att lagren av färdiga produkter är för stora.

Det bidrar till att företagen höjer sina produktionsplaner för de kommande tre månaderna.

Särskilt starkt är stämningsläget inom metallvaruindustrin och industrin för elapparatur.

Även industrins anställningsplaner har stärkts, men bilden är inte odelat positiv. Företagens lönsamhet är fortfarande svagare än normalt, samtidigt som drygt fyra av tio industriföretag uppger att de har brist på arbetskraft.

Industrin räknar dessutom i större utsträckning än normalt med att höja sina försäljningspriser.

Så skiljer sig hushållens och företagens framtidstro

Konjunkturinstitutets indikatorer visar tydligt hur olika delar av ekonomin utvecklas.

Ett värde över 100 innebär ett starkare stämningsläge än det historiska genomsnittet.

Trots hushållens kraftiga nedgång stiger alltså den samlade barometerindikatorn från 107,2 till 108,1.

En viktig förklaring är hur undersökningen vägs samman. Tillverkningsindustrin står för 40 procent av den samlade indikatorn, medan hushållen står för 20 procent. Tjänstesektorn väger 30 procent och handeln och byggsektorn fem procent vardera.

Industrins förbättring får därför ett större genomslag än hushållens försämring.

Dessutom mäter undersökningarna delvis olika saker. Industriföretagen svarar bland annat på frågor om orderläge och produktion under de närmaste månaderna, medan hushållen bedömer sin ekonomi längre fram.

Svagare framtidstro betyder inte att konsumtionen redan faller

Den kraftiga nedgången i hushållens stämningsläge ska inte förväxlas med en lika stor nedgång i faktisk konsumtion.

SCB:s senaste konsumtionsstatistik för september visar tvärtom att hushållens konsumtion ökade med preliminärt 1,1 procent jämfört med augusti.

Jämfört med september förra året var ökningen 3,5 procent, räknat i fasta priser.

Även den ekonomiska aktiviteten som helhet visar positiva inslag. SCB:s preliminära BNP-indikator pekar på att Sveriges ekonomi växte med 0,4 procent under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal, även om september isolerat var svagare.

Statistiken avser olika perioder och mäter olika delar av ekonomin. Konjunkturbarometern fångar framför allt stämningsläget och förväntningarna, medan konsumtions- och BNP-statistiken beskriver den faktiska ekonomiska utvecklingen.

Ett försämrat konsumentförtroende kan bli betydelsefullt om hushållen börjar hålla hårdare i pengarna. Men oktobermätningen visar inte att det redan har skett.

För svensk ekonomi blir därför den avgörande frågan om hushållens växande pessimism också kommer att synas i konsumtionen under de kommande månaderna.

Det är en viktig skillnad för att förstå vad som avgör om Sverige befinner sig i en lågkonjunktur.