Det europeiska gaspriset har nått 100 euro per megawattimme under onsdagens handel, den högsta nivån sedan december 2022. Leveransstörningar och oro inför vintern driver upp priserna. För svenska hushåll kan utvecklingen innebära dyrare el, framför allt i södra Sverige där priserna redan är höga.

Gaspriset på högsta nivån sedan 2022

Under onsdagen den 28 oktober steg priset på naturgas vid den nederländska handelsplatsen TTF till 100 euro per megawattimme. Det handlar om ett terminskontrakt för leverans nästkommande månad, som används som en viktig prisreferens för Europas gasmarknad.

Enligt Reuters steg priset omkring fyra procent under handeln. Redan i måndags nådde gaspriset 97,39 euro, vilket vi tidigare rapporterat om i vår genomgång av gasprisets uppgång.

Noteringen på 100 euro är den högsta sedan december 2022, men fortfarande betydligt lägre än under energikrisens värsta period, då gaspriset vid tillfällen översteg 300 euro per megawattimme.

Det är också viktigt att skilja mellan en tillfällig notering under handeln och ett fastställt slutpris.

Leveransstörningar och låga gaslager pressar priserna

Bakom prisuppgången finns en kombination av störningar i den internationella gasförsörjningen och oro för Europas energibehov under vintern.

Konflikten kring Iran och problemen för transporter av flytande naturgas, LNG, genom Hormuzsundet har begränsat tillgången på gas. Samtidigt konkurrerar europeiska köpare med asiatiska länder om leveranserna.

Även störningar i norsk gasproduktion bidrar till osäkerheten.

Enligt Gas Infrastructure Europe är EU:s gaslager fyllda till omkring 75 procent. I Tyskland ligger nivån kring 62 procent, vilket gör den kommande vintern särskilt känslig för långvarig kyla och ytterligare leveransproblem.

QatarEnergy har dessutom förlängt ett leveransstopp som berör italienska energibolaget Edison till slutet av december. Det innebär att ytterligare planerade gasleveranser påverkas.

Därför kan svenska elkunder drabbas

Sverige producerar relativt lite el med naturgas. Trots det kan högre europeiska gaspriser slå igenom på den svenska elmarknaden.

Förklaringen är att Sverige är sammankopplat med andra europeiska elmarknader. När gaseldade kraftverk i exempelvis Tyskland får högre produktionskostnader kan det bidra till att höja elpriserna på kontinenten.

De högre priserna kan sedan påverka Sverige genom elhandeln över landsgränserna.

Särskilt utsatta är södra Sveriges elområden, SE3 och SE4, där prisbildningen ofta påverkas av utvecklingen i Danmark och Tyskland.

Samtidigt begränsar överföringskapaciteten inom Sverige möjligheten att transportera billigare el från norr till söder.

Elpriset i södra Sverige redan mycket högt

På onsdagen ligger elbörsens genomsnittliga spotpris i elområde SE4 på omkring 2,44 kronor per kilowattimme. I norra Sveriges SE1 är motsvarande pris knappt 8 öre.

Prisskillnaden är alltså mycket stor.

För torsdagen den 29 oktober visar de publicerade spotpriserna ett dygnsgenomsnitt på omkring 3,32 kronor per kilowattimme i SE4.

Vi har även gått igenom onsdagens elpriser och de dyra timmarna i södra Sverige.

Det går däremot inte att säga att just onsdagens uppgång i gaspriset orsakat torsdagens höga elpris. Vindkraftsproduktion, väder, elförbrukning och tillgänglig överföringskapacitet påverkar också elmarknaden.

Spotpriserna är dessutom angivna utan moms, elnätsavgifter och andra kostnader. De ska inte förväxlas med hushållens slutliga elpris.

Kunder med fast elpris påverkas inte direkt av dagens marknadsrörelser. För hushåll med rörliga avtal kan högre elpriser däremot få genomslag beroende på avtalets utformning.

EU bedömer att gasen ska räcka under vintern

Trots prisuppgången bedömer EU-kommissionen och det europeiska nätverket för gasoperatörer, ENTSOG, att Europas gasförsörjning ska kunna hantera vinterns efterfrågan.

Bedömningen presenterades den 8 oktober och bygger bland annat på utbyggd kapacitet för LNG-import, fler leverantörer och en lägre europeisk gasförbrukning än under energikrisen 2021–2022.

Det betyder inte att priserna behöver falla. En kall vinter eller ytterligare störningar kan fortfarande få stora konsekvenser för marknaden.

För svenska elkunder blir framför allt utvecklingen i södra Sverige viktig att följa. Där kan kombinationen av höga europeiska energipriser, väderberoende elproduktion och begränsningar i elnätet fortsätta skapa stora prisskillnader under vintern.