Vad händer om vattnet försvinner, hissen stannar eller telefonen slutar fungera? Ett nytt studiematerial ska hjälpa äldre att förbereda sig för kriser – och framför allt att hitta sätt att hjälpas åt. Här finns materialet, så startar ni en studiecirkel och det här är viktigt att tänka igenom hemma.

Den 28 oktober 2026 lanseras Beredskap för äldre, ett gemensamt initiativ från SPF Seniorerna, PRO, SKPF Pensionärerna, ABF och Studieförbundet Vuxenskolan.

Materialet är framtaget för studiecirklar där äldre kan diskutera sin egen beredskap, dela erfarenheter och hitta praktiska lösningar tillsammans. Det handlar både om större samhällskriser och om sådant som kan inträffa i vardagen.

En viktig utgångspunkt är att människors förutsättningar skiljer sig åt. Den som bor på fjärde våningen utan möjlighet att använda trapporna behöver förbereda sig på ett annat sätt än den som bor i villa och kan hämta vatten själv.

Samtidigt kan en granne, vän eller förening göra stor skillnad när något oväntat händer.

Här hittar du Beredskap för äldre

Studiematerialet finns tillgängligt via Studieförbundet Vuxenskolans webbplats.

På sidan om beredskap finns en länk till studiehandledningen Beredskap för äldre, som kan laddas ned som PDF.

Här hittar du studiematerialet hos Studieförbundet Vuxenskolan.

Materialet är tänkt att kunna användas av pensionärsföreningar och andra grupper som vill lära sig mer om hemberedskap och hur man kan samarbeta vid störningar i samhället.

Det krävs alltså inte att varje deltagare redan har goda kunskaper om krisberedskap. Tanken är att gruppen ska kunna utgå från deltagarnas egna erfarenheter och behov.

Den som vill delta i en organiserad studiecirkel kan kontakta sin lokala avdelning av ABF eller Studieförbundet Vuxenskolan. Någon gemensam nationell kursstart eller deltagaravgift har inte presenterats, så lokala arrangemang behöver kontrolleras separat.

Så startar ni en studiecirkel

En pensionärsförening som vill använda materialet kan själv ta initiativet. Det behöver inte vara särskilt komplicerat.

Börja med att samla några intresserade medlemmar. En vanlig studiecirkel ska ha minst tre deltagare, inklusive cirkelledaren, och genomföras vid minst tre sammankomster med sammanlagt minst nio studietimmar. Varje studietimme är 45 minuter.

Därefter kan ni kontakta ABF eller Studieförbundet Vuxenskolan på orten och berätta att ni vill starta en cirkel med Beredskap för äldre.

Studieförbundet kan hjälpa till med registrering, upplägg och stöd till cirkelledaren. Gruppen kommer tillsammans överens om hur träffarna ska genomföras och vilka frågor som är viktigast.

Ett möjligt upplägg är att börja med att undersöka vad deltagarna redan har hemma, fortsätta med särskilda behov vid exempelvis vatten- och elavbrott och avsluta med hur föreningen kan organisera hjälp mellan medlemmarna.

Det är ett förslag på arbetssätt, inte ett fastställt schema för den nya handledningen.

Det här behöver äldre förbereda vid en kris

De vanliga råden om hemberedskap gäller alla, men en del behöver anpassas efter ålder, hälsa, boende och möjligheten att klara praktiska uppgifter utan hjälp.

Vatten är en särskild utmaning

Myndigheternas råd är att räkna med minst tre till fem liter dricksvatten per person och dygn. För en veckas beredskap innebär det 21–35 liter för en enda person.

Det är mycket vatten att både förvara och förflytta.

För den som har svårt att bära tunga saker kan flera mindre dunkar fungera bättre än stora behållare. Men lika viktigt är att i förväg komma överens med någon som kan hjälpa till om det blir nödvändigt att hämta ytterligare vatten.

I Hurbra:s guide till hemberedskap finns fler praktiska råd om vatten, mat, värme och andra förberedelser för en vecka.

Tänk igenom vad som händer om hissen stannar

För många människor innebär ett hissfel mest ett besvär. För den som använder rullator eller rullstol, eller har svårt att gå i trappor, kan samma händelse innebära att det blir omöjligt att lämna bostaden på vanligt sätt.

Det är därför klokt att fundera över hur man får hjälp, vilka kontakter som finns i huset och vad som händer om avbrottet blir långvarigt.

Den som behöver stöd kan också diskutera sin beredskap med närstående, biståndshandläggare eller ansvarig verksamhet.

Glöm inte läkemedel och hjälpmedel

Den som använder receptbelagda läkemedel regelbundet bör kontrollera hur den egna läkemedelsberedskapen ser ut.

Socialstyrelsen rekommenderar en månads egenberedskap för personer med stabil, långvarig läkemedelsbehandling. Rekommendationen omfattar även vissa förskrivna förbrukningsartiklar, men gäller inte alla läkemedel eller behandlingsformer. Dosdispenserade läkemedel omfattas exempelvis inte av den generella rekommendationen.

Den som är osäker bör fråga apotek eller vården vad som gäller för den egna behandlingen.

Även elberoende hjälpmedel behöver uppmärksammas. Om ett hjälpmedel kräver laddning eller kontinuerlig strömförsörjning är det viktigt att kontrollera vilka reservlösningar som finns och vem som ansvarar för dem.

Så kan grannar och föreningar hjälpa varandra

Den största skillnaden mellan att förbereda sig ensam och att göra det tillsammans är att man kan upptäcka behov som annars lätt glöms bort.

En studiecirkel kan till exempel diskutera vilka deltagare som har möjlighet att hjälpa till med transporter, vem som kan hämta vatten och hur man håller kontakt om mobiltelefonerna inte fungerar.

En förening kan också skapa en enkel frivillig kontaktkedja. Då vet medlemmarna vem de kan kontakta och hur man kontrollerar att personer som vill ha stöd har det bra under en längre störning.

Det behöver inte handla om stora insatser. Att knacka på hos en granne, dela tillförlitlig information eller hjälpa någon att köpa hem det viktigaste kan vara värdefullt.

Samtidigt måste alla få bestämma själva vilken hjälp de vill ha och vilka uppgifter de vill dela. Känslig information om hälsa eller stödbehov ska inte spridas i medlemslistor.

Föreningarnas insatser är ett komplement till samhällets stöd, inte en ersättning för exempelvis hemtjänst eller sjukvård.

Börja med det som gör störst skillnad

Det behövs inte en färdig krislåda med all tänkbar utrustning för att börja stärka sin beredskap.

Ett första steg kan vara att kontrollera hur mycket vatten som finns hemma. Ett annat är att skriva ned viktiga telefonnummer, se över tillgången till läkemedel eller skaffa en radio som fungerar utan eluttaget.

Sveriges Radio P4 är beredskapskanal och kan ge viktig information när andra kommunikationsvägar inte fungerar.

För den som är beroende av hjälp från andra är det minst lika viktigt att veta vem man kan kontakta och vilka alternativ som finns om den vanliga hjälpen blir försenad.

Det är här det nya initiativet Beredskap för äldre kan fylla en funktion. Genom att samla människor kring konkreta frågor blir beredskapen något man kan diskutera, öva på och utveckla tillsammans.

Målet behöver inte vara att alla ska klara allting själva. Det viktiga är att fler vet vad de kan göra – och vem de kan hjälpas åt med när något händer.