Tysklands handelsunderskott mot Asien–Stillahavsregionen väntas växa till nästan 146 miljarder euro under 2026. Bakom rekordprognosen ligger framför allt en kraftig nedgång för exporten till Kina, där tyska bilar och industrimaskiner tappar mark. Utvecklingen kan också få konsekvenser för svenska företag som levererar till den tyska industrin.

Enligt en ny prognos från den statliga tyska handelsorganisationen Germany Trade & Invest (GTAI) väntas underskottet i handeln med 29 ekonomier i Asien–Stillahavsregionen nå 145,6 miljarder euro under helåret 2026.

Det skulle innebära ett nytt rekord. Prognosen, som Reuters rapporterar om, visar att Tyskland väntas importera betydligt mer från regionen samtidigt som den egna exporten minskar.

Så väntas Tysklands handel med Asien utvecklas

Samtliga belopp är GTAI:s prognoser för helåret 2026, inte slutliga utfall.

Skillnaden mellan import och export blir därmed större från två håll. Tyska företag säljer mindre till regionen samtidigt som värdet av de varor som köps därifrån fortsätter att växa.

Kina är den stora förklaringen

Det är framför allt utvecklingen i Kina som drar ned siffrorna. Landet står för omkring hälften av Tysklands handel med Asien–Stillahavsregionen.

Enligt GTAI skulle den tyska exporten till regionen i stället öka med 2,8 procent om Kina räknades bort. Handelsunderskottet mot de övriga länderna skulle då uppgå till knappt 35 miljarder euro.

Det visar hur koncentrerad försvagningen är till en enda, men mycket viktig, marknad.

Tyskland har länge haft en stark ställning i Kina genom sina biltillverkare och sin avancerade maskinindustri. Nu möter dessa branscher allt hårdare konkurrens från kinesiska tillverkare.

Kina producerar i ökande utsträckning egna maskiner, fordon och tekniska produkter. Kinesiska företag behöver därför inte importera lika mycket från traditionella industriländer som Tyskland.

Samtidigt har kinesiska bilmärken stärkt sina positioner, särskilt inom elbilar.

Kraftiga exportfall för tyska bilar och maskiner

De första sju månaderna 2026 visar hur tydlig förändringen redan är.

Den tyska maskinexporten till Kina minskade med 18 procent jämfört med motsvarande period föregående år. För fordonsindustrins produkter var nedgången ännu större: 30 procent.

Det handlar om redan uppmätta exportfall, till skillnad från GTAI:s prognos för hela årets handel med regionen.

Även den bredare statistiken pekar åt samma håll. Enligt den tyska statistikmyndigheten Destatis minskade landets totala export till Kina med 12,9 procent under januari–augusti, medan importen från Kina ökade med 10,1 procent.

För den tyska industrin innebär utvecklingen mer än ett tillfälligt försäljningstapp. Företag som länge haft Kina som en viktig tillväxtmarknad måste anpassa sig till att kinesiska konkurrenter själva kan leverera allt fler avancerade produkter.

En viktig skillnad är också att tyska bilmärkens försäljning i Kina inte är detsamma som tysk bilexport. Flera tillverkare har omfattande lokal produktion. Förlorade marknadsandelar kan därför slå mot både fabriker i Kina och export från Tyskland.

Tyskland har fortfarande handelsöverskott totalt

Det väntade rekordunderskottet betyder inte att hela Tysklands utrikeshandel går med förlust eller ens visar ett samlat underskott.

GTAI:s prognos gäller enbart handeln med Asien–Stillahavsregionen.

Tyskland har fortfarande betydande handelsöverskott gentemot andra delar av världen. I augusti 2026 uppgick landets totala handelsöverskott till 19,5 miljarder euro, enligt säsongs- och kalenderjusterade uppgifter från Destatis.

Det går alltså att ha ett stort underskott mot Asien och samtidigt exportera mer än man importerar totalt.

Ett handelsunderskott är inte heller automatiskt ett ekonomiskt problem. Det som gör GTAI:s prognos särskilt betydelsefull är att den visar hur några av Tysklands viktigaste exportindustrier tappar konkurrenskraft på en av världens största marknader.

Svenska leverantörer kan påverkas

Utvecklingen har också betydelse för Sverige.

Tyskland är Sveriges största enskilda exportmarknad och stod för 10,2 procent av den svenska varuexporten under januari–augusti 2026.

Enligt SCB:s handelsstatistik exporterade svenska företag varor för 142,6 miljarder kronor till Tyskland under perioden. Det var en ökning med 9 procent jämfört med föregående år.

Den svenska exporten till Tyskland har alltså hittills vuxit trots problemen i delar av den tyska industrin.

Men kopplingarna mellan ländernas företag är djupa. Svenska tillverkare levererar bland annat komponenter, produktionsutrustning och andra industriprodukter till tyska kunder.

Om en tysk biltillverkare eller maskintillverkare tappar försäljning i Kina kan det i förlängningen leda till färre beställningar från svenska underleverantörer.

Teknikföretagen har tidigare pekat på hur sammanflätade de svenska och tyska industrikedjorna är och hur den växande kinesiska konkurrensen påverkar båda ländernas företag. Frågan har också uppmärksammats i Hurbra:s tidigare genomgång av hur Kina pressar europeisk industri.

Samtidigt är bilden inte entydigt negativ. Svenska leverantörer kan också vinna affärer hos kinesiska tillverkare. Bilsäkerhetsföretaget Autoliv rapporterade exempelvis en försäljningsökning på över 20 procent till kinesiska biltillverkare under tredje kvartalet.

Andra asiatiska marknader blir viktigare

Den försvagade handeln med Kina betyder inte att hela Asien utvecklas på samma sätt.

GTAI pekar på att Indien och länderna i Sydostasien blir allt viktigare för tyska företag. Handeln med Indien har vuxit kraftigt under det senaste årtiondet, medan exporten till ASEAN-länderna väntas öka snabbare än importen under 2026.

För tysk industri handlar utmaningen därför både om att möta konkurrensen från Kina och om att hitta nya marknader för sina produkter.

Rekordprognosen visar hur snabbt handelsmönstren förändras. För Sverige blir den avgörande frågan inte bara hur mycket tysk export som försvinner från Kina, utan också hur väl de tyska industriföretagen lyckas ställa om – och vilka svenska leverantörer som följer med när produktion och försäljning flyttas till nya marknader.